– Som många andra har jag upplevt vilka problem det finns med att få psykologhjälp. Särskilt efter coronan har det varit svårt. Jag har också en bror med funktionsnedsättning, varför frågor som har med funktionshinder att göra är personligen viktiga för mig, berättar Rebecca.

Erfarenhet från vårdbranschen har Rebecca från att ha sommarjobbat inom hemservicen.

– Det var mycket stress redan på den tiden och jag har hört av mina arbetskollegor att det har blivit mycket värre. Trots att klienterna ofta var ensamma åldringar som man helst skulle sitta och prata med en lång stund, hade man så många klienter att det blev snabba besök där man bara tittade in snabbt och sedan genast gick ut.

Rebecca påpekar att hemservicen sedan dess har slutat städa och det har blivit färre besök. Det blir dyrare för klienterna när man köper tjänsterna från privata aktörer.

– I Österbotten är vården för mental hälsa ett jättestort problem. Köerna är jättelånga och jag har hört av många bekanta hur de har behövt ringa runt för att hitta psykolog eller psykiater med lediga tider. Det är en sådan djungel att någonting måste göras. Det kan inte vara på den sjukes ansvar eller på de anhörigas ansvar utan det måste vara på välfärdsområdets ansvar att styra till rätt vård.

Rebecca betonar att det är svårt för många deprimerade att ta det första steget när man mår väldigt dåligt.

– Att ta första kontakt via en chatt kan till exempel vara till hjälp. Tredje sektorn är här väldigt viktig för samtalsterapi och gemenskap. Olika föreningar och stiftelser gör ett jättebra jobb, konstaterar Rebecca.

– I och med att det är ett välfärdsområde som innehåller både social- och hälsovården borde det bli lättare att styras till rätt instans, när allt finns vid samma lucka så att säga. En viktig sak som man måste framhålla på den sociala sidan är att behoven är mer individuella än på sjukvårdssidan. Till exempel när det gäller de funktionsnedsattas behov och barnskyddet finns det ingen ”lösning som passar alla”.

Rebecca påpekar att det har varit väldigt mycket diskussion om privata vårdbolag. Yle Österbotten ordnade en valdebatt där både SFP och Samlingspartiet förespråkade valfrihet och servicesedlar.

– Man fokuserar inte tillräckligt mycket på att förbättra den offentliga vården. Det absolut viktigaste är att vården är bra. Det blir i längden dyrare att ha privata servicesedlar, eftersom du betalar till konkurrenten. Orsaken till servicesedlar är att det inte finns personal, påminner Rebecca.

Enligt henne ska icke vinstdrivande aktörer vara ett komplement i nischade fall.

– Om man har specialkunskap, som till exempel skyddshem för invandrarkvinnor eller närservice, är det helt i ordning. Men 99 procent av vården ska vara offentlig. Då får vi vårdkedjorna att hålla. Demokratisk styrning och intern revision får vården att vara effektiv, inte konkurrens. Vi har inte råd att bekosta vinst till aktieägarna från våra skattepengar, framhåller Rebecca.

– Det är väldigt mycket fokus på att man ska ge vårdare skäliga eller drägliga arbetsvillkor. Vad man behöver är attraktiva arbetsvillkor. Annars godkänner man att vården är en dålig bransch att arbeta i och så ska det inte vara. Man borde kunna påverka sin egen arbetstid och det behövs bra ledarskap, så att man får en bra arbetsgemenskap.

SFP har betonat att det nuvarande servicenätet ska bibehållas som sådant. Rebecca anser att en poäng med vårdreformen är att effektivera servicenätet så att man kan erbjuda tjänster på ett mer optimalt sätt.

– Bra kvalitet och korta vårdköer kräver att man sätter sådana regler som fungerar för alla inom välfärdsområdet. Det finns inget egenvärde i att hålla strukturerna som de alltid har varit – istället borde man tänka på maximiantal kilometer till närmaste hälsostation. Digitala tjänster, telefonjourer eller chatbotar är dessutom viktiga första steg, till exempel för att kunna kolla om man behöver åka till en hälsostation. De får ändå inte ersätta närservice, som ju erbjuder sakkunskap, empati och trygghet som inte kan ersättas, avslutar Rebecca.