När Biden var en ung senator på 1970-talet, såg jämställdhetstillägget ut som något som går att ratificera och få med i konstitutionen. På den tiden var Biden en nära allierad av president Jimmy Carter som stödde jämställdhetstillägget Equal Rights Amendment (ERA).

Till sist lyckades antifeministen Phyllis Schlafly från Missouri sparka igång en kampanj som stoppade tillägget att få stöd i tillräckligt många delstater för att kunna ratificeras. Schlafly varnade bland annat att ett totalförbud mot diskriminering på grund av kön kunde leda till könsneutrala offentliga toaletter. När Ronald Reagan blev president, havererade tillägget och fast kampanjen har fortsatt, har det varit klart att det är för sent att ratificera det.

Den antifeministiska aktivisten Phyllis Schafly demonstrerar mot jämställdhetstillägget utanför Vita huset den 4 februari 1977, två veckor efter att Jimmy Carter hade tillträtt presidentämbetet.

Jämställdhetstillägget hade nämligen en tidsfrist att den borde ratificeras senast 1982 för att kunna träda i kraft. Tre fjärdedelar av delstaterna, 38 stycken, bör ratificera ett tillägg till konstitutionen för att det kan ratificeras.

Virginia blev 2020 den 38:e delstaten att ratificera jämställdhetstillägget, 38 år efter att tidsfristen hade förlöpt. Nevada hade ratificerat tillägget 2017 och Illinois 2018. Tanken var helt enkelt att väcka debatten till liv på nytt och jämställdhetstillägget blev aktuellt igen tack vare #metoo och fjärde vågens feminism på 2010-talet. Vissa demokrater i kongressen har försökt introducera lagstiftning som skulle bli av med den förlöpta tidsfristen men dessa försök har inte gått framåt. Att kongressen skulle hålla med Biden i nuläget att jämställdhetstillägget är giltigt är otänkbart i och med att det finns republikansk majoritet i kongressens båda kamrar. Biden vill förstås att saken avgörs i domstolarna men också där lär det bli tvärstopp senast i Högsta domstolen som har en konservativ majoritet. Allt detta vet Biden men han vill att kampen för jämställdhet ska fortsätta.

Visserligen har 38 delstater ratificerat tillägget och tre av dem årtionden för sent, men fem delstater meddelade redan på 1970-talet att de drar tillbaka sin ratificering. Dessa är Nebraska, Tennessee, Idaho, Kentucky och South Dakota. Också om både presidenten och kongressen skulle säga att tillägget nu är giltigt och att de inte betraktar den förlöpta tidsfristen som avgörande, kunde domstolarna fortfarande kullkasta tillägget, dels med hänvisning till tidsfristen, dels med hänvisning till de delstater som har återtagit ratificeringarna. Men kongressen har varken majoritet för tillägget i sig eller för en lagstiftning som ogiltigförklarar den förlöpta tidsfristen och öppnar processen igen. Republikanerna har makten i så många delstater att det är i praktiken omöjligt att få en kampanj för ett jämställdhetstillägg igenom från början. I deras ögon betyder ett stopp för könsbaserad diskriminering ett ja till woke med ungefär liknande argument som Phyllis Schlafly använde sig av på 1970-talet.