Världens mäktigaste och världens rikaste är en giftig kombo som kan få vem som helst att dra öronen åt sig. Ett obehagligt par som redan innan gått upp på shoppingrunda och vill göra Kanada till USA:s 51:a delstat, hotar Danmark och vill ta över Grönland samt lägga beslag på Panamakanalen för USA:s räkning.

Och hans finansiär och rådgivare Musk redan hunnit kräva att Storbritannien utlyser nyval, gör sig av med premiärministern, Labourledaren Starmer och friger den fängslade högerextremisten Tommy Robinson. Och i Tyskland har han redan blandat sig i deras valrörelse och utmanat tyska väljare att stödja högerextrema AfD och leka journalist. Både Trump och Musk är personer med starkt orealistisk självöverskattning, nästan som de tror sig vara hela världens gud.

Och bakom allt annat finns också hot om att införa 25 procentiga tullar visavi omvärlden. Återstår att se vad som sedan blir genomfört i praktiken när Trump nu ska kliva in i Vita huset med sin megalomaniska kompis, miljardären Elon Musk. Men finns det i längden verkligen plats för båda dessa två superegon i samma rum? Den ena, Trump, som gärna vill återupprätta USA:s storhet och – särskilt hans väljarbas – vill föra tillbaka USA till vad den en gång var. Allt medan hans kompis Musk drömmer om en framtid på Mars. I längden borde dessa två högst motsatta bilder och visioner inte vara möjliga att förena utan snarare bädda för en rejäl kollision trots att båda två förenas i en stark motvilja mot ”systemet” och vill skära ner kraftigt i administrationen i Washington.

Men noteras ska skulle inte Trump blivit vald den 4 november så hade han, enligt justitiedepartementets utredare, fällts och blivit dömd för sitt ansvar för mobbens stormning av kongressen 6 januari 2021. Detta om han inte blivit vald igen den 4 november, jämte det faktum att Högsta domstolens konservativa majoritet därtill beslutat att ge presidenten immunitet mot vad han än gör som president.

Men som vald igen slipper Trump allt detta och kan sannolikt börja direkt i ovala rummet med en skur av presidentdekret för att visa handlingskraft och slippa vänta in särskilt representanthusets lite skakiga republikanska majoritets beslut.

Vilka konsekvenser skiftet från Biden till Trump får för stödet till Ukraina och för Nato återstår att se. Men osäkerhet, risk för snabba kast och inkonsekventa beslut går inte att bortse ifrån. Detta berördes för övrigt – om än lite knappt – i några panelsamtal på nyligen avslutade Folk & försvar på högfjällshotellet i Sälen.

Så de nordiska länderna, Tyskland (efter valet i februari), Frankrike och Polen som nytt ordförandeland i EU gör klokt i att förbereda sig inför väl och uppvisa en stark, samlad röst om Trump får för sig att omsätta sina olika verbala hugskott i olika konkreta beslut.

Hur som: denna gång är Trump bättre förberedd och inte lika osäker som amatörmässig som när han förra gången klev in i Vita huset.

Det gäller också försvars- och militärstrategiskt. Vad kommer han att göra med sin lust att ”deala” och förhandla med Putin? Och vad händer så för Ukrainas del? Redan det faktum att Trump hotat Danmark och vill ta över Grönland är illavarslande. Så vi gör klokt i bygga upp och stärka vår egen förmåga mot olika typer av påverkansoperationer också i vårt närområde runt Östersjön och Arktis samtidigt som vi noga analyserar vad Trump kommer att ta sig för de närmaste månaderna. Men stödet till Ukraina måste förbli fortsatt starkt, oavsett vad.

Robert Björkenwall, frilansjournalist, utredare

PS I Sydkorea hade en som Trump inte kunnat komma undan straff för vad han gjorde, apropå stormningen av kongressen 6 januari 2021. Och då hade Trump inte heller blivit vald igen. Men i USA går det.