Det amerikanska mellanårsvalet till kongressens representanthus och en tredjedel av överhuset senaten den 6 november gav ett blandat utfall. Men det faktum att demokraterna nu återtog majoriteten i representanthuset – tack vare många kvinnliga och unga väljares röster – gör att president Donald Trump nu måste förbereda sig på en helt annan vardag i Vita huset i Washington.

Efter total republikansk kontroll av hela kongressens båda hus i två år kommer nu demokraten Nancy Pelosi, Kalifornien, att ta över talmansklubban i representanthuset och sätta demokraternas ledamöter på ordförandestolarna i utskotten där. De lovade redan på valnatten att presidentmakten ska granskas och ett första steg lär bli att begära att Trumps inkomstdeklarationer nu ska lämnas ut, något som Trump mot all vedertagen praxis hittills vägrat göra.

Specialåklagaren Robert Mueller kan också andas ut. Trump och nyckelrepublikaner i utskotten har försökt att underminera Muellers Rysslandsutredning. Nu kommer demokraterna att ge honom arbetsro. Men i senaten befäster däremot republikanerna sin hittills smala majoritet med ytterligare tre vunna senatsplatser. Dessutom vann republikanerna med mycket smal marginal guvernörsvalet i Florida, där Trumps kampanjande de senaste veckorna visar att han fortfarande kan mobilisera sina kärnväljare.

Det här betyder att valresultatet i USA nu i praktiken kom att gå åt flera håll och göra båda sidor till lite av vinnare – och förlorare. Att demokraterna inte skulle klara att återta majoriteten i senaten var väntat eftersom flera senatsplatser (North Dakota och Missouri främst) var skakigt osäkra och gav republikanerna fördelar –  och nu gjorde att de kunde ta ytterligare tre senatsplatser och därmed stärka sin majoritet där. Men demokraterna återtog sju guvernörsposter, bland annat i Pennsylvania, Wisconsin (två delstater som fällde avgörandet när Trump vann över Hillary Clinton).

Noteras ska också att det nu finns 50 kvinnliga guvernörer i USA:s olika delstater och det hade kunnat vara ytterligare några till om t.ex. vassa, afroamerikanska Stacey Abrams (knappt förlöst) vunnit i Georgia. Hon är en av många bra framtidsnamn för demokraterna och kan ta den posten i sitt nästa försök. Precis som nya stjärnskottet Bob O`Rourke från El Paso som nästan lyckades välta rutinerade republikanska senatorn Ted Cruz från hans nästan givna senatsstol. Båda är starka framtidsnamn för demokraterna och det faktum att de unga väljarna till 66 procent valde demokraterna och nu verkligen gick ut  och röstade inger hopp för demokraterna i kommande val. Samma sak gäller också det faktum att 52 procent av de angivna 47 miljonerna röster var kvinnor bidrog starkt till att det nu finns ett hundratal nya kvinnor i representanthuset i Washington DC, ett par så unga som 29 år. Några med rötter i ursprungsbefolkningen blev också invalda, liksom ett par med muslimsk tro och somalisk bakgrund. Det var med andra ord ett antal viktiga segrar för enskilda demokratiska kandidater som representerar olika minoriteter och kvinnor, där särskilt Alexandria Ocasio-Cortez i Brooklyn, New York sticker ut som en ny vältalig stjärna. Framgångar som nu ger dem en plattform och möjligheter att rikta fokus på nya politiska frågor – med ännu starkare tryck på vardagsfrågor som sjukvård (redan nu en vinnarfråga för demokraterna). De blir också förebilder för unga, kvinnor, minoriteter etcetera under kommande år och kan därmed bidra till att attrahera väljargrupper som vanligtvis inte går och röstar. Just de röster och valskolkare som demokraterna så väl kommer behöva inför valen 2020, då bland annat Trumps omval står på spel. Och för frågan vem demokraterna då kommer att ställa upp med för att ha en chans att omöjliggöra Trumps omval.

Tråkigt i sammanhanget var dock att karismatiska framtidsmannen Andrew Gillum – borgmästare i Tallahasse i Florida – ytterst knappt förlorade guvernörsracet i Florida. Men också han är ett viktigt framtidsman för demokraterna.  

Var det då en blå våg (demokraternas färg) som sköljde över USA? Nja, inte riktigt men demokraterna lyckades nu ändå locka till sig både sina egna och många oberoende väljare och gick därför fram i Mellanvästern (till exempel Kansas), liksom fick viktiga framgångar i centrala rostbältesdelstater som Pennsylvania (som Trump tog i presidentvalet), Wisconsin med flera. Samtidigt förmådde republikanerna dock behålla och något öka sin majoritet i senaten. Men Nancy Pelosi blir nu, en andra gång, den mäktigaste kvinnan i USA. Ingen stor men ändå nödvändig vändning för demokraterna som vid en förlust i representanthuset hade riskerat tappa alla chanser i kommande president- och kongressval om två år. Nu visar man ändå att partiet kan få väljare till valurnorna och att det finns en väljarbas att fokusera på och entusiasmera inför 2020 års viktiga presidentval.

Men faktum kvarstår att demokraterna ännu inte har någon riktigt – kanske O`Rourke? – valvinnande frontfigur inför racet 2020 mot Trump. Partiet lider fortsatt också av att ännu vara lite för splittrade i olika falanger om hur Trump och republikanerna bäst ska bemötas. Så länge det kvarstår, förblir det en klar nackdel inför ett nytt race mot Trump i valet 2020. Men det faktum att det till exempel ändå vägde så jämnt i senatsvalet i Texas (traditionellt starkt republikanskt) visar att möjligheterna finns där. Även denna starka republikanska delstat – i takt med demografiska förändringar, allt fler latinoväljare, unga och kvinnor som röstar demokratiskt så kan även delstater som Texas kanske förvandlats till en swingstat som Florida – och det är ju något demokraterna drömt om i åratal. Med starka namn av den typ som O´Rourke, Gillum i Florida, Abrams i Georgia med flera så finns det hopp om nya framgångar i kommande val, kanske redan 2020.

Robert Björkenwall