Färm inledde med att ta upp bakgrunden till kriget i Ukraina.

– Putin ockuperade delar av länder som Abchazien, Sydossetien, Transnistrien, Donetsk och Luhansk, påpekade Färm. Han tog upp att många av den gamla Warszawapaktens länder har gått med i Nato.

– Putin tyckte att Nato expanderade offensivt och bröt sina löften. Rysslands veto över andra länders säkerhetspolitik är inte acceptabelt folkrättsligt.

Natos historiska funktion nämnde Färm att sammanfattades som att “hålla Sovjetunionen ute, amerikanerna inne och tyskarna nere”. Maximet brukar attribueras till Lord Ismay, en brittisk yrkesmilitär som var Natos generalsekreterare på 1950-talet.

– Numera ska tyskarna vara uppe och betala för sig, kommenterade Färm.

Finlands historiska neutralitetspolitik betraktade Färm att byggde på en rationalitet.

– Finland slingrade sig ur Sovjetunionens grepp, analyserade han läget efter andra världskriget.

I det nuvarande läget har Ryssland blivit mindre rationellt och makten koncentreras hos en individ. Aleppo, Butja och Mariupol är enligt Färm händelser som speglar det förändrade läget.

– Sverige hade en hemlig allians med USA som grundade sig på ett ordentligt informationsutbyte, något som deeskalerade läget vid Östersjön. Det var en framgångsrik strategi, analyserade Färm Sveriges säkerhetspolitik under kalla kriget.

Färm kommenterade processen i Sverige och nämnde att läget har förändrats och den svenska opinionen har svängt sig. Socialdemokraternas partikongress röstade emot Nato men det var i ett annat läge.

– Om Finland vill gå med i Nato, då säger en överväldigande majoritet i Sverige ja.

Färm antog att båda ländernas säkerhet kommer att gynnas på lång sikt, beslutet ska grunda sig på en seriös, noggrann analys men processen får inte pågå alltför länge.

– Vi kommer att höja försvarsanslagen till 2 procent av BNP oavsett om vi går med i Nato eller inte, kommenterade Färm Natos uttalade krav på nivån av försvarsutgifterna som medlemsländerna förväntas satsa på.

När det gäller de ömsesidiga försvarsförpliktelserna i Natos artikel 5, påpekade Färm att man inte alls behöver skicka trupper i en sådan situation.

– Det finns en underliggande förväntan på solidaritet från samtliga länder, kommenterade Färm och tog upp interoperabiliteten i Natos kommandostruktur.

– Den som bidrar mer kan också förvänta sig mer, sade Färm som beskrev att systemet bygger på en underliggande ömsesidighet.

Han tog fram Tysklands situation efter 9/11-attackerna som ett exempel på hur det kan gå trots den militära alliansen med USA.

För Sveriges och Finlands del nämnde han ett trilateralt samarbete med USA som en möjlighet. Det implicita kärnvapenhotet från Ryssland är en svår fråga.

– Det finns en vedergällningslogik som Putin förstår, kommenterade Färm USA:s och Rysslands traditionella situation med att man ömsesidigt kan förinta varandra med kärnvapen.

– Det är stökigt och spänningar kommer att öka på kort sikt, analyserade han läget när Finland och Sverige ska fatta beslut om Natomedlemskap.

Enligt Färm är Putin ingen samarbetspartner.

– Han har brutit med Europa medvetet och aggressivt, avslutade Färm sin analys.

Han fick sedan många frågor och en bred diskussion följde.

Folke Sundman frågade om synen på Nato inom Socialdemokraterna i Sverige i nuläget.

Färm svarade att det lutar mot ett ja och om Finland säger ja till Nato, är det mycket sannolikt att det blir så även för Sverige.

Peter Saramo lyfte fram den realistiska geopolitiska linjen av president J.K. Paasikivi som ett motargument mot Nato. Han tvivlade på att en grundläggande förändring av läget har skett och påpekade att USA är övermäktigt i Nato, vilket innebär att det inte är ett partnerskap.

Thomas Wallgren tog upp frågan om Putins rationalitet.

– Det är möjligt att han är rationell inom sin geopolitiska grundsyn, svarade Färm men påpekade att han har isolerat sig alltmer med ett mer aggressivt språkbruk än tidigare. Att invasionen hittills har misslyckats beror på en felbedömning från Rysslands sida.

– De allra flesta har släppt den gamla synen om att Sverige ska vara alliansfritt, kommenterade Färm vidare diskussionen inom Socialdemokraterna i Sverige. Han trodde att man inte skulle behöva en extra partikongress utan beslutet går att förankra med hjälp av en dialog mellan partiledningen och partiets olika distrikt.

Tidigare FN-ambassadören Pierre Schori nämnde Färm som en ledande socialdemokratisk Natokritiker i Sverige.

– Ryssland har visat att de inte har den militära kapacitet man trodde, analyserade Färm hotet från Rysslands sida. Sedan menade han att Tysklands kapacitet kommer att öka drastiskt.

– Det är inte rimligt att betrakta Nato som en offensiv aktör, fastslog Färm.

– Den primära frågan är inte rationellt eller irrationellt tänkande, sade Folke Sundman om invasionen.

– Nu är det krigets logik som gäller, Putin har överskridit en gräns, förtroendet har omintetgjorts, fortsatte Sundman som betonade att frågan om kärnvapen är central i nuläget. Enligt Sundman gäller det att hålla kärnvapnen borta från Finland och Sverige.

Färm menade att det inte är ett orimligt argument om kärnvapen.

– Vi vill se en kärnvapenfri värld. Ryssland använder hot om kärnvapen för konventionell krigföring, konstaterade Färm.

Heikki Mansikkaniemi som sitter i partiets nordiska arbetsgrupp deltog i diskussionen med att påpeka att Joe Biden är impopulär i sitt eget land.

– Sanktioner är redan som ett krig de också, kommenterade han nuläget.

Sundman konstaterade att det finns en bred konsensus för Nato i Finland men frågade om Sverige kan fatta ett sådant beslut baserat på konsensus.

Färm menade att i så fall är det bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet som är emot. Han såg inte någon tydlig uppdelning i höger och vänster inom Socialdemokraterna i Natofrågan.

– Daniel Suhonen är öppen för ett Natomedlemskap och Peter Gustavsson är positiv, konstaterade Färm.

Enligt Färm kommer Finland och Sverige vara lyhörda för varandras beslut, men fattar sina egna beslut. Han hänvisade till att Göran Persson hade sagt att Finlands vägval kan påverka Sverige men inte automatiskt.

– Putin har agerat så att sanktionerna var det minsta han skulle förvänta sig. Det gäller att strypa Rysslands kapacitet till krigföring. Putin struntar fullständigt i hur vanligt folk har det och han har oligarkerna i sin hand, avslutade Färm den mångsidiga diskussionen om det säkerhetspolitiska läget.