Diskussionen leddes av Ida-Susanna Pöllänen som är ordförande för Esboavdelningen i Socialdemokratisk ungdom. I panelen medverkade Utrikespolitiska institutets direktör Mika Aaltola, FSD:s ordförande Dimitri Qvintus, riksdagsledamot Hussein al-Taee samt Emmi Mäkelä som arbetar som EU- och utrikespolitiskt sakkunnig för SDP:s riksdagsgrupp.

– Den brutala invasionen tär på känslan av trygghet hos oss alla, konstaterade Maria Outinen i sitt öppningsanförande om Rysslands anfallskrig i Ukraina. Hon uppmanade alla att hålla huvudet kallt och hoppades att kvällens diskussion skulle bidra till att lugna sinnet.

Mika Aaltola inledde diskussionen med en bred översikt. Han talade om tidigare omvälvningar som Napoleonkrigen då Finland erövrades av Ryssland. Om första världskriget nämnde han segerparaden i Paris som blev uppskjuten på grund av spanska sjukan och hur det uppstod tanken om aldrig mer krig och sedan efter ett par årtionden utbröt det ett nytt världskrig igen.

– Ukraina är enat, konstaterade Aaltola som menade att tanken om språkliga gränser som skarpt delade Ukraina baserade sig på rysk desinformation.

President Vladimir Putin har skrivit om Rysslands tre stammar och vill enligt Aaltola återförena Ryssland, Belarus och Ukraina under rysk överhöghet. Han påpekade att sådana här konflikter uppstår när en stormakt anser att dess röst inte hörs tillräckligt och kriget startas på grund av stormaktens heder.

– Att komma till Nato kräver arbete, man måste vilja gå med dit, påpekade Aaltola som själv öppet flaggade för ett finländskt medlemskap i försvarsalliansen Nato som en faktor som skulle främja säkerheten i den nuvarande situationen. Han betonade att de flesta i Finland vill gå med i Nato enligt opinionsundersökningar, samtidigt som de flesta inte vill hålla en folkomröstning om saken.

Vinterkrigets situation beskrev Aaltola som ett val mellan pest och kolera för Finlands del. Han ansåg att Finland nu har ett bättre säkerhetspolitiskt läge.

– Nato är en försvarsunion för demokratiska stater, konstaterade Aaltola som också varnade för Rysslands möjligheter att sabotera processen. Han betonade också att historien inte stannar med ett medlemskap. I Rysslands officiella propaganda betonas det att man inte känner någon skam, medan Aaltola trodde att det är just skam de känner och att den gemensamma skammen är en förenande faktor. Medbrottsligheten är enligt Aaltola en faktor som kan skapa samhörighet.

Emmi Mäkelä är sakkunnig vid SDP:s riksdagsgrupp. (Foto: Simon Bergman)

– Säkerheten betraktas ur ett mångdimensionellt perspektiv, kommenterade Emmi Mäkelä processen i riksdagen och ansåg att det är intressanta tider för tillfället.

Enligt Mäkelä söker man svar för situationen efter ett Nato-medlemskap och det gäller att vara ärlig om frågor som har med den framtida relationen mellan EU och Ukraina att göra.

– Vad gör vi när kriget blir långvarigt? frågade Mäkelä och betonade att det är en viktig fråga att kunna öppna en väg där Ukraina har EU-medlemskap i sikte som ett slutmål.

– Finland behöver en ny utrikes- och säkerhetspolitisk linje, konstaterade FSD:s ordförande Dimitri Qvintus.

Att den säkerhetspolitiska miljön har förändrats permanent står klart enligt Qvintus som ansåg att det gäller att se en längre utveckling från kriget i Georgien 2008 och ockupationen av Krim 2014 som ledde till kriget i Östra Ukraina.

– Vi har ett starkt eget försvar, betonade Qvintus som också värdesätter högt Finlands arbete i det internationella systemet.

– Ju fler människor som får delta i processen, desto fler kan stå bakom linjen vi väljer, sade Qvintus som uppmuntrade till diskussion om säkerhetspolitiken.

Journalister har ställt Qvintus frågan om krigets betydelse för SDP. Han betonade att det enda relevanta är Finlands och finländarnas säkerhet, inte partipolitiska frågor.

– Om säkerheten kräver det, bör Finland gå med i Nato, sade Qvintus. Enligt honom är Nato en internationell och solidarisk rörelse.

Riksdagsledamot Hussein al-Taee betonade att det är viktigt att även obekväma frågor lyfts fram i samband med Nato-debatten.

– Vad händer om Trump blir president igen? Vad händer om Sverige inte kommer med när Finland går med i Nato? Glömmer vi vad som hände i Afghanistan?

Enligt al-Taee är det viktigt att ta hänsyn till sådana faktorer som kan förändras så att vi kan stå bakom beslutet om tio år. Man ska fatta beslutet omsorgsfullt men utan dröjsmål.

– Vi måste kolla vår handel mycket noga. Sverige har sådana intressen som man vill försvara, sade al-Taee som berömde statsminister Sanna Marin och regeringen.

Ida-Susanna Pöllänen var moderator för den utrikes- och säkerhetspolitiska kvällen i Esbo. (Foto: Simon Bergman)

Diskussionens moderator Ida-Susanna Pöllänen menade att man diskuterar frågan ivrigt inom Socialdemokratisk ungdom och stämningarna blir alltmer positiva gällande ett Natomedlemskap.

– Jag avtjänade min värnplikt i fjol och vet vad det förpliktigar till.

Till panelen ställde Pöllänen frågan om Ryssland kan vinna kriget och vad det i så fall betyder.

Aaltola gick till baka till det kalla krigets slut då Finland och Sverige gick med i EU, medan Norge valde att stanna utanför. Han ansåg det viktigt att man ser tillbaka på tidigare beslut och deras konsekvenser.

Mäkelä betonade att det finns en stark vilja för självständighet i Ukraina och att det inte spelar så stor roll vem som talar ryska där.

– Hela kriget är baserat på lögner. Man kan inte lita på Ryssland i den nuvarande situationen. Ryssland kan inte vinna, sade Qvintus.

När det gäller framtiden sade Qvintus att man inte kan veta hur lång tid det kommer att ta att igen kunna ha en fungerande relation till Ryssland.

Riksdagsledamot Hussein al-Taee på Sellobiblioteket den 21 april 2022. (Foto: Simon Bergman)

– För Ukrainas skull måste vi söka en lösning, sade al-Taee. Enligt honom är en viktig fråga stödet till Ukraina och också vad Tyskland kan göra gällande landets beroende av rysk energi.

Tyskland, Frankrike och USA är enligt al-Taee i en nyckelroll när det gäller att stöda Ukraina. Han hoppades på seger för Emmanuel Macron i det franska presidentvalet och varnade för vad som kan hända om Marine Le Pen vinner.

– Frankrike har lämnat Nato en gång, sade al-Taee och hänvisade till beslutet att lämna det militära samarbetet inom Nato under Charles de Gaulle även om Frankrike lät bli att formellt utträda och återupprättade samarbetet i ett senare skede.

– Det gäller att rösta på någon som förbinder sig till fred i Europa, kommenterade al-Taee orsaken till varför han funderar på att vädja till väljarna i Frankrike.

Natobeslutet ska enligt al-Taee fattas ur Finlands synvinkel och man ska hålla diskussionskanalerna öppna till Ryssland.

Qvintus höll med om att det är enbart ur Finlands synvinkel som Natobeslutet ska fattas. Han betonade att regeringens linje är att följa den säkerhetspolitiska situationen i realtid och man reagerar vid behov. Den linjen håller oavsett om vi är med i Nato eller inte.

Mäkelä betonade att man förbinder sig till en centraliserad kommandostruktur i Nato men det är Finland som bestämmer vad som kommer hit.

Hussein al-Taee hoppades att Sverige kommer med om Finland går med i Nato.

– Vi är militär mycket större än vad vår storlek annars är, sade al-Taee och menade att Baltikum behöver Finland.

Aaltola konstaterade att åtminstone en generation kommer ihåg vad som har hänt nu och att det inte går att gå tillbaka till den 23 februari.

– Det är oerhört svårt att nå en bestående fred, sade Aaltola och hänvisade till Bosnien där man fortfarande inte riktigt har nått det man har önskat.

Enligt Aaltola finns det olika modeller för medlemskap inom Nato men till exempel Norge och Tyskland har omprövat sina tidigare beslut. Norge har kringgått sina tidigare bestämmelser med bilateralt samarbete med USA, medan Tyskland håller på att frångå den tidigare linjen att utlokalisera landets försvar till USA.

En livlig diskussion uppstod ännu med många frågor från publiken. En av publikfrågorna var på svenska, nämligen Torsten Winter undrade om inte västländer borde idka självkritik. Han hänvisade till riksdagsledamot Mika Niikko som före kriget hade önskat garantier att Ukraina inte tas med i Nato.

Dimitri Qvintus försvarade Ukrainas rätt att fatta landets säkerhetspolitiska beslut självständigt. (Foto: Simon Bergman)

– Det är bra med en fråga om självkritik, sade FSD:s ordförande Qvintus.

– Kriget är enbart Putins fel, men sanktionerna var inte tillräckligt hårda 2014, fortsatte Qvintus som menade att EU borde ha agerat mer kraftfullt i ett tidigare skede.

– Ukraina har all rätt att fatta sina egna säkerhetspolitiska beslut, konstaterade Qvintus.