Det var få som röstade för att få en orkeslös moderatledd regering med ett Tidöavtal och Sverigedemokraterna som styråra. För i synnerhet liberala väljare blev Tidöavtalet och samverkan med ett ur nazismen sprunget parti en chock. För många blev det obegripligt att makten med ett antal i en regering sittande statsråd viktigare än hur makten används.

Att Sverige förändrats sedan valet 2022 är uppenbart. På ett smygande sätt har det frihetliga och på tillit byggda land vi varit vana vid att leva i har börjat naggats i kanten. Och det genom förslag till ständigt nya lagar från Tidöregeringen. Den trygghet vi kunde känna som svenska medborgare har plötsligt börjat svikta. Ett svenskt medborgarskap har börjat tappa sitt värde när det från regeringen kommer lagtankar om att man med motiveringen att ha kritiserat Sverige eller enligt någon inte uppfört sig svenskt kan få det indraget. I praktiken att man som invandrare i Sverige förblir en ständig b-medborgare.

När rätten att demonstrera eller med att rätt eller orätt kritisera en svensk myndighet begränsas och det sedan kan börja tolkas som en statsfientlig och systemhotande kriminell handling, ja då är steget till en auktoritär stat kort. Den yttrandefrihet vi varit stolta över i Sverige och som bidragit till att utveckla vårt land riskerar att med ny Tidölagstiftning förbytas till rädsla och tystnad. Med fler poliser, en tvingande angiverilag och med fler tvångsmedel som ökad hemlig avlyssning, gripanden utan brottsmisstanke, utökad husrannsakan och fler möjligheter att kroppsvisitera medborgare tar vi oss steg för steg allt närmare det av Orwell i ”1984” beskrivna polissamhället. Ett stat där opposition, fri press och andra politiska partier än regeringens kriminaliserats och både yttrande- och föreningsrätt begravts tillsammans med demokratin.

Det Sverige behöver i dag är inte en regering som kommer med tankar som begränsar de demokratiska friheterna utan en regering som på allvar förmår ta sig an våra faktiska problem. Hur ska en på demokratins grunder byggd och genomtänkt samlad politik börja ta tag i bristen på bostäder, stigande matpriser, räntor som gått upp kraftigt, de kriminella gängen som lockar barn att begå brott, narkotikan, de illegala vapnen, överfulla fängelser och de allt mer segregerade bostadsområdena där skolor och all service flyttat eller slutat fungera?

Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson, Johan Pehrson och Ebba Busch när de presenterade Tidöavtalet 2022. (Foto: Tom Samuelsson/Wikimedia Commons)

Att lösningen inte står att finna i Tidöregeringens från Sverigedemokraterna hämtade enda idé om mer polisiära tvångsmedel och längre fängelsestraff, om stoppad invandring och utvisning av alla så kallade ovälkomna utlänningar är uppenbart. Att Sverige tidvis tagit emot fler flyktingar än vi förmått ge rimliga förutsättningar till integrering åt motiverar knappast till några djupa ingrepp i vare sig medborgarskap eller yttranderätt. En bra integrering av nya i Sverige kräver en genomtänkt aktiv samhällsplanering där alla kan/får möta ett Sverige där samhällsservicen finns kvar, skolan fungerar bra och där barn och unga känner sig tillräckligt sedda för att inte lockas in i kriminella gäng. Visst behövs det också fler poliser och att brott snabbare än nu klaras upp.

Men Tidöregeringens ensidiga straff- och batongpolitik med utsortering av människor kan aldrig ge en varaktig lösning på de djupare samhällsproblemen. Till det krävs en samlad politisk kraft med förmåga att brett hantera såväl ekonomi som samhällsplanering och en socialpolitik som sätter människan i centrum. En politik där målet är att alla erbjuds möjligheten att ”förverkliga sina bästa stämningars längtan” och ingen överges.

Robert Björkenwall, journalist och utredare

Jaan Ungerson, diplomerad omvärldsanalytiker