Vårdbranschens löner kritiseras ofta för att vara för låga. Trots att levnadskostnaderna har ökat, har löner inom branschen knappast hunnit ikapp. En kommunalt anställd sjukskötare tjänar 14 000 euro mindre om året än en manlig ingenjör som arbetar för kommunen (Svenska Yle, 7.3.2020). Låga löner och långa arbetspass leder till att allt fler vårdarbetare flyttar till de andra nordiska länderna där de får mer betalt (Sjuksköterskeförbundet, 4.4.2019). 

Förutom en ständig fysisk ansträngning ingår det i varje sjukskötares och närvårdares arbetsbeskrivning att visa omtanke och omsorg om var och en av deras patienter. Denna typ av emotionellt arbete må vara svår eller omöjlig att kvantifiera, men det står klart att den nuvarande värderingen inte motsvarar det verkliga ansvaret och ansträngningen.

Vårdpersonalens arbetsvillkor lider dessutom av en ökad byråkrati och invecklade hierarkier på arbetsplatsen. Detta hindrar vårdpersonalen från att utföra sina grundläggande arbetsuppgifter. Istället för att få nya kollegor och skäliga löner har vårdare blivit utsatta för oändlig managerialisering och effektivisering. Otrygga anställningar har också blivit allt vanligare: år 2019 jobbade var fjärde kvinnlig anställd inom den kommunala vårdsektorn på deltid (Statistikcentralen, Månadslöner inom kommunsektorn, 2019).

Situationen är särskilt kritisk när det gäller den svenskspråkiga delen av vården. Enligt Folktinget är bristen på den svenskspråkiga personalen klar. Fler utbildningsplatser kommer inte heller att göra vårdyrket mer attraktivt bland unga, om arbetsvillkoren inte förbättras (Folktinget, 2020).

Coronasituationen har på många sätt förvärrat vårdpersonalens redan dåliga arbetsvillkor. I flera kommuner har särskilda coronaersättningar därför lindrat vårdpersonalens lidande. Ett enskilt lönepåslag är dock inte tillräckligt – det krävs betydligt mer för att uppnå sann jämställdhet i lönefrågan och säkerställa en ljus framtid för vårdyrket i Finland.

Kommunalvalet 2021 ger kommunerna en utmärkt möjlighet att vända på nedskärningar genom att ge vårdare de lönehöjningar de länge har strävat efter och skapa nya, drägliga tillsvidareanställningar. De kommunala beslutsfattarna måste stödja fackföreningarna SuPer och Tehys plan för lika lön i vården (19.3.2019) och uppmana Finlands regering att öka statsandelen av social- och hälsovårdsfinansieringen.

Alla kommunalvalskandidater bör därför driva en rejäl förbättring av arbetsvillkor och löner för vårdpersonalen i sitt valarbete och som fullmäktigeledamöter samarbeta med vårdbranschens fackföreningar. Som arbetsgivare måste kommunen ta ansvar.

Arseniy Lobanovskiy

vice ordförande, Finlands Svenska Unga Socialdemokrater