Opinion

Debatt: Natos och Finlands säkerhet

Wilfried Pohnke/Pixabay
Paavo Joensuus insändare handlar om Natos och Finlands säkerhet.

Rysslands krig i Ukraina anses nu vara ett skäl för Finland att gå med i Nato.
USA:s attacker mot Irak och Afghanistan sågs tidigare som skäl för Finlands icke-anslutning till Nato.

ABL

 

 

Natos säkerhet

 

Natos möjligheter att slå tillbaka ryska väpnade styrkor med konventionella vapen är sämre än tidigare. Inför utvidgningen österut kunde förberedelser göras för icke-nukleär krigföring utanför alliansen.

 

Konventionellt försvar i främre området skulle ha varit politiskt möjligt tidigare, men ännu inte ekonomiskt. På så sätt kunde jag sammanfatta i min magisteruppsats “Förutsättningarna och effekterna av att stärka den konventionella komponenten i den nordatlantiska fördragsorganisationens militära avskräckning” (Helsingfors universitet, 1984).

 

Om USA går i krig utanför Europa kommer Nato att ha mindre styrkor för Europas konventionella försvar. Europeiska kärnvapenstater måste själva säkra tillgången till kärntekniska råvaror. Natomedlemmar kan behöva försvara Frankrikes intressen i Afrika.

 

Natos medlemsländer har deltagit i militära operationer 22 gånger sedan 1992. Tre gånger har militära insatser inneburit att säkra en medlems eget territorium.

 

Finlands säkerhet

 

Vill vi ha militärt stöd så måste vi också hjälpa andra. Det är väsentligt för Finlands säkerhet att vi själva bestämmer vilka militära operationer vi ska delta i.

 

Vi har redan missiler som skjuter från Hornets till marken med en räckvidd på cirka 370 km. De når Rysslands eurostrategiska missilgarnisonsplatser. De nya F-35 stridsflygplanen finns även med missiler med en räckvidd på mer än 925 km. De nya missilerna skulle nå så långt som bortom Moskva.

 

Enligt 1992 års statsfördrag mellan Finland och Ryssland ska “de avtalsslutande parterna inte använda eller tillåta användningen av sitt territorium för ett väpnat angrepp mot den andra avtalsslutande parten.” Ryssland kan se Natos styrkor eller deras baser i vår region som fientliga förberedelser.

 

Om Ryssland har anledning att frukta att Finland kan vara med att förlama dess strategiska system, kan Ryssland slå till först. Vi skaffar nya luftvärnsmissiler med hög räckvidd. Det finns inga kända sätt att bekämpa alla befintliga missiler av Ryssland.

 

Det är väsentligt för Finlands säkerhet att försvarsmaktens överhöghet förblir hos oss, även under krigs- och krisförhållanden. Den tekniska kontrollen av våra vapensystem måste i själva verket vara i våra egna händer, även i fredstid, även om vi inte går med i Nato.

 

Kärnvapen i vårt område eller i vårt luftrum utsätter oss också för kärnvapenangrepp och radioaktiv förorening.

 

Paavo Joensuu

Pol.mag., premiärlöjtnant i den ersättande reserven

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE