Förra gången det hölls presidentval, år 2017, möttes Emmanuel Macron och Marine Le Pen i den andra omgången av valet, liksom nu på söndag. För fem år sedan besegrade Macron Le Pen med klara siffror, 66 procent av rösterna gentemot 33. Förväntningarna är att valet blir mera jämnt i år.

Den franska doktoranden inom marinbiologi vid Åbo Akademi Pierre Olivier stöder varken Emmanuel Macron eller Marine Le Pen. Han hoppas ändå att Macron besegrar Le Pen i den andra omgången.

– Jag tycker Macron är lite arrogant till sin stil. Han bevakar inte tillräckligt aktivt samhällsfrågor som berör franska medborgare inom låg- och medelklassen, säger Olivier.

Macron representerar socialliberala La République En Marche. Han har i vissa medier fått smeknamnet “de rikas president”, att han endast skulle bry sig om de allra förmögnaste i landet. Det här skrev bland annat New York Times i en artikel då Macron var relativt nyvald på sin post år 2017.

Pierre Olivier, fransk doktorand vid Åbo Akademi, vill se att Frankrike satsar på utbildning. ”Frankrike måste välkomna utländska talanger att arbeta och bosätta sig i landet för att öka innovationen.” (Foto: John Illman)

Olivier ogillar också tanken att Marine Le Pen eventuellt skulle besegra Macron och bli Frankrikes nästa president. Han lyfter upp Le Pens politik som ett exempel varför han inte vill se henne på presidentposten.

– Även om hon har ändrat namn på sitt parti från Nationella Fronten till Nationella Samlingen och försökt distansera sig från hennes far, partiets grundare Jean-Marie Le Pen, partiets intention kvarstår som rasistisk och främlingsfientlig. Och hennes politik kommer endast att isolera Frankrike från den internationella scenen, säger han.

Apropå Le Pens politik är invandringsfientligheten något som Olivier lyfter fram under diskussionen. Han nämner en annan presidentkandidat som var ännu mer invandringskritisk än Le Pen, Eric Zemmour.

– Zemmour och Le Pen har båda fel. I stället för att begränsa invandringen måste Frankrike välkomna utländska talanger att arbeta och bosätta sig i landet för att öka innovationen och hålla Frankrike på den internationella scenen.

Eric Zemmour är en tidigare journalist som länge arbetade vid tidningen Le Figaro, en morgontidning med liberalkonservativ politisk beteckning. Zemmour har tidigare blivit dömd för vållande till såväl rasdiskriminering som hat mot muslimer.

Trots att Olivier vill se en seger för Macron i valet lyfter den sittande franska presidenten inte upp de samhällsfrågor som Olivier allra helst värnar om.

– Jag bryr mig om miljö- och klimatfrågor. Men tyvärr verkar få kandidater förstå hur brådskande det är. Få kandidater ser allvaret i den situation vi befinner oss i och få hade lämpliga lösningar för att ta itu med klimatfrågan, säger Pierre Olivier.

Partiet Europe Écologie Les Verts, på svenska ”Europeisk ekologi – de gröna”, partiet som har grundat hela sin kampanj på att ta itu med miljöfrågor, och dess kandidat Yannick Jadot fick bara 4,6 procent i den första omgången, vilket var betydligt sämre än Macron och Le Pen. Den sittande presidenten fick 27 procent av rösterna medan utmanaren Le Pen fick 23 procent.

Gunn Gestrin, länge frilanskorrespondent i Paris för bland annat Hufvudstadsbladet, anser att resultatet i den första omgången i valet är katastrofalt. Hon berättar att Socialdemokraterna och högerpartiet republikanerna, som genom historien har varit de två statsbärande, fick otroligt lågt understöd i valet.

Socialdemokraternas kandidat Anne Hidalgo, till vardags borgmästare i Paris, fick endast 1,74 procent medan republikanernas Valérie Pécresse fick 4,78. Dessa partiers betydelse för den franska politiken kan bland annat ses i att två republikaner och en socialdemokrat suttit som president under 2000-talet.

Gestrin betonar särskilt extremhögerns ökade popularitet sedan det förra presidentvalet år 2017 som något anmärkningsvärt.

– Ytterhögern har gått framåt i understöd från 26 procent till 32 procent under de senaste fem åren. Det här är också mycket illa, säger Gestrin.

Då Le Pen avancerade till andra omgången fick Zemmour endast sju procent av rösterna i den första omgången och placerade sig på en femte plats.

– Många hade hoppats på att Le Pen och Zemmour skulle slå ut varandra i första omgången, så att ingen skulle lyckas gå vidare. Tyvärr gick det inte så.

På andra sidan av den ideologiska linjen, på yttervänstern, gjorde Jean-Luc Mélenchon ett bra val och tog 22 procent av rösterna, endast en procent mindre än Le Pen. Förutom Mélenchon ställde även en kommunistisk kandidat och två trotskister upp som fick mindre än två procent av rösterna.

Forskaren Pernille Rieker vid norska Utrikespolitiska Institutet säger att sittande presidenter i Frankrike brukar vara impopulära. ”François Hollande, som var president innan Macron, var ännu mindre populär. Han ställde inte ens upp till en andra omgång”. (Foto: NUPI)

Pernille Rieker, forskare vid norska Utrikespolitiska Institutet, säger att det var väntat att Macron och Le Pen skulle gå vidare till andra omgången. Liksom Gestrin betonar Rieker högerns växande understöd och att de tidigare statsbärande partierna gjorde ett dåligt valresultat.

– Istället ser vi ett splittrat Frankrike, med en stark vänster och en stark höger. Macron har lyckats fylla tomrummet som Socialdemokraterna och republikanerna lämnat efter sig i den politiska mitten, säger Rieker.

Rieker bekräftar det som Olivier och Gestrin antytt om att Macron är något impopulär som president. Men hon anser att sittande franska presidenter i regel inte brukar vara populära.

– François Hollande som var president innan Macron var ännu mindre populär. Hollande ställde inte ens upp till en andra presidentperiod.

EU och det internationella mot invandrarfientlighet och nationalism

Emmanuel Macron och Marine Le Pen har minst sagt mycket olika hjärtefrågor inom politiken. Macron vill att Frankrike ska vara en central aktör inom internationella samarbeten som EU och NATO, Le Pen vill istället tvärtom. Som president ser hon att Frankrike går ur NATO och samarbete inom EU ska minska.

– Le Pen vill istället få slut på invandringen och göra svårare att få franskt medborgarskap. Hon har nu varit försiktig med att tala om sitt favoritämne: slut på immigrationen, partiets favoritämne genom tiderna, säger Gestrin.

Gestrin säger att Le Pen talar för mera samarbete med Ryssland, så snart kriget i Ukraina är över, hon vill också att Nato och Ryssland ska närma sig varandra. Le Pen har fortfarande ett nästan åtta miljoner euro stort obetalt lån från en ryskkontrollerad bank.

Rieker säger att Macron har velat stärka Frankrikes roll inom EU mycket på grund av att hans föregångare inte hade en framträdande roll inom det europeiska samarbetet.

– Hollande framstod som svag under sin tid som president.
Jämfört med Nicolas Sarkozy (president 2007-2012) anser Rieker att Macron är mer liberal. Sarkozy ville, liksom Le Pen, att Frankrike skulle tillämpa en sträng invandringspolitik.

Rieker beskriver en eventuell vinst för Le Pen i presidentvalet som en mardröm för EU:s ledning i Bryssel.

– Le Pen för en politik som liknar Ungerns Viktor Orbáns, det vill säga nationalismen framom ett mer integrerat EU.

Rieker påminner också om att det hålls parlamentsval i Frankrike i juni i år. Om Le Pen blir president är det inte sagt att hennes politik och den som regeringen i landet driver är förenlig.

Vem vinner valet?

Fransmännen och fransyskorna röstar i andra omgången söndagen 24 april. De 12 kandidaterna från första valomgången har blivit två. Endast 74 procent av fransmännen röstade i den första omgången av valet, uppger det franska inrikesministeriet. Hur många som kommer att rösta i den andra omgången kan bli ännu lägre än i den första.

– Jag tror att en stor del inte kommer att rösta eftersom de känner att ingen av kandidaterna representerar dem. Personligen hoppas jag på att Macron vinner. En seger för Le Pen skulle vara en katastrof inte bara för Frankrike, utan för hela EU. Hennes valprogram är författningsvidrigt, både i Frankrike och gentemot hela EU:s regelverk, säger Gestrin.

Gunn Gestrin, länge frilansjournalist i Paris för bland annat Hufvudstadsbladet, anser att det vore en katastrof om Le Pen blev vald till president. ”Hennes valprogram är författningsvidrigt, både i Frankrike och gentemot hela EU:s regelverk.” (Foto: Privat)

Det här ter sig logiskt då varken socialliberala Macron eller högerpopulistiska Le Pen tillhör den politiska vänstern. Ingen renodlad vänsterkandidat finns alltså längre tillgänglig att rösta på. Macron tillhörde trots allt Socialdemokraterna fram till år 2009. År 2016 grundade han sitt nuvarande parti En Marche!

– Både Macron och Le Pen försöker locka över vänsterideologiska väljare till sig. Men hur villiga de är att rösta på någon av dessa kandidater återstår att se, säger Gunn Gestrin.

Pernille Rieker förklarar att det traditionellt sänds en tv-debatt som presidentkandidaterna deltar i på onsdag kväll samma vecka före andra omgången. För fem år sedan gjorde Le Pen dåligt ifrån sig i den.

– Le Pen visade sin okunskap i flera frågor och Macron kunde så att säga sätta henne på plats, säger hon och fortsätter.

– Macron har stor sakkunskap om mycket, vilket är till hans fördel, men han får inte låta för arrogant eller inte uppfattas som endast de rikas president – annars kan Le Pen besegra honom.

Årets debatt mellan kandidaterna var jämnare än den för fem år sedan. Macron gick till attack mot Le Pen rörande hennes angelägenheter med Ryssland. Le Pen å sin sida beskrev Macron som en ledare som inte hade kontakt med en stor del av väljarna, skriver CNN.

Rieker tror att Macron lyckas besegra Le Pen i andra valomgången. Tidigare var understödet för respektive kandidat mera jämnt. Den senaste mätningen gjord av Reuters visar att 56 procent av fransmännen och fransyskorna stöder Macron, 44 procent Le Pen (21 april).

– Många väljare är ännu osäkra på vem de ska rösta. Även om Macron vinner det här valet blir det mera jämnt än för fem år sedan, säger Pernille Rieker.