Opinion
3.12.2020 14:43 ・ Uppdaterad: 4.12.2020 05:10
Debatt: Risto Huvila, ordförande för Finland-Israel Föreningarnas Förbund, svarar till kritiken av K-A Fagerholmpriset
Först och främst vill jag beklaga missödet som uppstod när vi sommaren 2018 diskuterade upprättandet av K-A Fagerholm priset med K.-A. Fagerholms ättlingar. Som bakgrund hade vi information från Wikipedia att K.-A. Fagerholm hade haft tre barn. Därför tog jag som ordförande enbart kontakt med de barnbarn som nämndes i artikeln. Ingen av dem nämnde heller något om fru Stina Labart eller hennes barn. Jag ber både för egen och för styrelsens del fru Labart ödmjukt om ursäkt för misstaget.
När jag valdes till ordförande för Finland-Israel Föreningarnas Förbund rf våren 2018 började jag fördjupa mej i förbundets historia och ta reda på vilka föregångare jag hade. Genomgången av förbundets historia avslöjade att tidigare ordföranden för organisationen hade varit starkt involverade i relationerna mellan Finland och Israel, både när det gäller diplomati och politik. Den mest kända av föregångarna var K.-A. Fagerholm, som var en av grundarna av Föreningen Finland-Israel och dess första ordförande 1954–1976. En annan som förtjänar omnämnande är riksdagsledamot och minister Arvo Salo, som var ordförande 1982–1987.
När jag bekantade mig mer med K.-A. Fagerholms historia blev jag väldigt berörd av hans sätt att ta sig an det judiska folket redan under andra världskriget, under en tid då den judiska staten ännu inte hade upprättats. Efter Israels självständighet var Fagerholms bidrag till de vänskapliga relationerna mellan Finland och Israel betydande. Han besökte Israel som riksdagens talman år 1955 och höll kontakt med landets högsta ledning ända till slutet av sitt liv. Fagerholms speciella förhållande med Israel och det judiska folket beskrivs i biografin Valtakunnan miniä skriven av hans dotter Brita Kekkonen. I biografin beskrivs Fagerholms sista ögonblick:
Ännu på sin dödsbädd tog Fagerholm hand om saker som var viktiga för honom, judendomen och Israel. Under hans sista timmar framförde han via generalmajor Ragnar Grönvall ett meddelande till den israeliska ambassadören, där han beklagade att han inte kunde delta i landets självständighetsdags mottagning.
Det är anmärkningsvärt att Israel från 1977 fram till K.-A. Fagerholms död leddes av ledarna Menachem Begin och Yitzhak Shamir som representerade Likud-partiet. Av detta kan man dra slutsatsen att Fagerholms vänskap med Israel inte verkade vara begränsad bara till ett Israel som leddes av arbetarpartiet.
Idag är Israel alltför ofta föremål för avvikande bedömningsprinciper, precis som tyska judar var före andra världskriget. Enligt den nyligen publicerade databasen av UN Watch har Israel sedan 2015 fått 96 fördömande resolutioner av FN:s generalförsamling, medan alla andra länder sammanlagt har fått totalt 29 fördömande resolutioner. Av FN:s råd för mänskliga rättigheters fördömande resolutioner har Israel fått 90 medan övriga länder sammanlagt fått 70.
UN Watch-databasen innehåller också statistik över Finlands röstbeteende gällande Israel vid FN:s generalförsamling sedan 2015. Av totalt 98 resolutioner har Finland 78 gånger röstat för resolutioner som fördömt Israel, Finland har avstått från att rösta 20 gånger och har inte en enda gång försvarat Israel.
Som en vän till Israel skäms jag för vårt lands röstbeteende, som har fått stöd av regeringarna i vårt land, oavsett deras politiska sammansättning.
Att ge priset till Mika Niikko var inte ett stöd för sannfinländarna, utan för honom personligen. Niikko har genom sitt självständiga agerande visat att han vågar försvara Israels existens och rätt att försvara sig. Detta om något representerar K.-A. Fagerholms arv som jag förstår det.
Jag skulle önska att det också bland socialdemokraterna fanns personer som likt K.-A. Fagerholm skulle stå modigt bredvid den enda demokratin i Mellanöstern och den enda judiska staten i världen, och korrigera den snedvridning som finns i vårt lands utrikespolitik.
Risto Huvila
Ordförande för Finland-Israel Föreningarnas Förbund rf
Kommentarer
Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.