Opinion

Debatt: Vad har Putin uppnått med kriget?

Foto: Mohamed Hassan/Pixabay

Vad har Ryssland fått ut från Putins krig och dröm om Ukraina? Den annektering som enligt Putin skulle bli en snabb affär med rysk militär som rullade in i huvudstaden Kiev och där av folket mötas med jubel och blommor har kommit helt på skam. Folket i Ukraina ville inte se sitt land hamna under Moskva. Det som skulle bli ett ryskt segertåg i Putins strävan efter att få ett nytt Sovjetunionen har i stället förvandlats till ett öppet krig med avsky mot inkräktarna och rader av förödmjukande militära, politiska och ekonomiska förluster.

ABL

 

 

För Putin och Ryssland måste många av de reaktioner som kriget mot Ukraina utlöst kännas som djupa misslyckanden. I stället för att med Ukraina kunna stärka sin internationella ställning har Ryssland genom sitt eget handlande steg för steg fått omvärlden mot sig. Från att ha varit en i världspolitiken lite egen men respekterad nation har Putin med sitt krig gjort Ryssland till en av världens demokratier mest misstrodda och avskydda skurkstat.

 

För ryssen i Moskva, S.t Petersburg eller Vladivostok märks Putins krig i butikerna. Effekterna från de ekonomiska sanktionerna mot ryska banker, mot Putins superrika oligarkvänner och mot rysk export av olja och gas börjar synas i landets ekonomi och i människors vardag. Det ena stora västerländska företaget efter det andra lämnar Ryssland. Svenska Ericsson, IKEA och HM har stängt. I Moskva har McDonald’s slagit igen. Importerade varor börjar lysa med sin frånvaro. Vardagen blir allt fattigare.

 

Samtidigt som krigets verklighet i Ukraina för ryssarna kantas av svåra förluster i såväl materiel som soldater fortsätter Putin att genom TV och förstatligade tidningar ljuga för sina egna medborgare. Att kalla kriget för krig och inte för en liten framgångsrik specialoperation kan ge långa fängelsestraff. Att kriget hittills kostat tiotusental ryska soldater och ett tiotal generaler livet tigs bort. Ukrainarnas sänkning av det ryska flaggskeppet Moskva i Svarta Havet förklaras bort som en olycka.

 

För omvärlden har Putins krig hittills visat fram en i grunden oduglig och illa disciplinerad rysk krigsmakt med rädda soldater som i stridsområdena agerar som brutala mördare och terrorister. Från de områden de tvingats lämna efter strid kommer vittnesmål efter vittnesmål om svåra krigsbrott med bombade sjukhus och barnhem, avrättade civila som kastats i massgravar eller lämnats liggande döda på gatan. På många håll har de ryska förbanden fallit samman när deras underhåll sviktat och de stått utan såväl bränsle, ammunition som mat. Bilden av den på Röda Torget i Moskva på segerdagen den nionde maj paraderande stolta krigsmaskinen har i Putins krig rämnat inför verkligheten.

 

Inte heller utvecklingen kring Östersjön och Nordkalotten kan glädja Putin. I EU stärks nu det militära försvaret när Tyskland efter angreppet mot Ukraina beslutat börja lägga två procent av BNP på sitt försvar. Vid Östersjön kan den på förtroende grundade alliansfria bufferten försvinna. Även om både Sverige och Finland förklarat att de oberoende av utvecklingen i omvärlden nu är på väg att pröva om de ska ansöka om medlemskap i Nato eller inte ligger Putins krig i Ukraina som vikt i vågskålen.

 

Oberoende av hur det här kriget slutar så betyder det för Putin och Ryssland att det förtroende som byggdes upp efter Sovjetunionens fall gått förlorad. Europa kommer att förse sig med gas och olja från andra delar av världen. Satsningar som Nord Stream blir värdelösa. Vinnaren i kriget kan bli Kina som på ett helt nytt vis kan sätta press på Ryssland vid leveranser av rysk gas, olja, trävaror och mineraler. Förloraren förblir Putins Ryssland och det ryska folket.

 

Robert Björkenwall, frilansjournalist och utredare

Jaan Ungerson, diplomerad omvärldsanalytiker

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE