Det säger Henri Kaselo, 42 år, som är socialdemokratisk stadsdirektör i Kohtla-Järve i nordöstra Estland. Själv är han ett bra exempel på att den politiken ger resultat. Trots att det inte är Socialdemokraterna utan Centerpartiet som är största parti i stadsfullmäktige har Kaselo ändå blivit vald till stadsdirektör med stöd över partigränserna.

‒ Åtminstone här i Kohtla-Järve röstar man först och främst på person och inte på ett parti, berättar Kaselo.

I vintras lämnade Socialdemokraterna den estniska regeringen efter att de i praktiken kastats ut av regeringskumpanerna Reformpartiet samt Estland 200. En orsak var bolagsskatten som de sistnämnda partierna vill avskaffa. I det nuvarande parlamentet Riigikogu har Socialdemokraterna nio av sammanlagt 101 platser. Partiets officiella namn är Eesti Sotsiaaldemokraatlik Erakond och ordförande är den tidigare inrikesministern Lauri Läänemets.

Nu ser man med spänning fram emot kommunalvalet i oktober.

‒ Här i Kohtla-Järve kommer Socialdemokraterna att gå framåt. Det är i alla fall min bedömning, sade Kaselo när han tog emot ett tjugotal medlemmar av Finlands socialdemokratiska journalistförbund som nyligen besökte nordöstra Estland.

Men det är inte bara samarbetsförmågan som gett Socialdemokraterna i Kohtla-Järve vind i seglen. Också miljötänkandet har hela tiden stärkts.

‒ Under sovjettiden utvecklades utvinningen av det värdefulla oljeskiffret i hela området í och runt Kohtla-Järve. Men oljeskiffret är också ett stort miljöproblem.

Kaselo påminner om att arbetslösheten stigit där man slutat utvinna oljeskiffer.

‒ Jag förstår bra dem som är oroliga för att förlora sina jobb. Men bland de unga esterna växer miljömedvetenheten. Dessutom finns det ett exempel på att femhundra arbetstagare som blivit arbetslösa i Kohtla-Järve i stället fick nya arbeten i staden Narva.

Språkfrågan är synlig

Också språkfrågan, det vill säga förhållandet mellan estnisk- och rysktalande ester står av naturliga skäl högt på dagordningen. I Kohtla-Järve finns ungefär 35 000 invånare av vilka närmare 80 procent har ryska som modersmål. Sexton procent talar estniska, medan resten fördelar sig på andra språkgrupper. För att få estniskt medborgarskap måste man avlägga ett språkprov på att man behärskar estniska och dessutom visa att man man känner till Estlands historia och den estniska grundlagen.

‒ Det här innebär att hälften av invånarna i Kohtla-Järve inte får rösta i kommunalvalet eftersom de saknar estniskt medborgarskap. Och det är illa för demokratin. Ändå går språktestet inte ut på ett akademiskt lärdomsprov utan bara på att man klarar sig på estniska, menar Kaselo.

Han anser att det är viktigt att de ryskspråkiga barnen lär sig estniska så att de kan landets språk.

‒ Bland äldre rysktalande har jag däremot stött på uppfattningar som att varför ska vi lära oss ett så konstigt språk som estniska, säger Kaselo.

Han påminner om att man i Kohtla-Järve satsat på idrotten.

‒ Vi har både en simhall och en fotbollshall samt en tvåspråkig idrottsförening. En skillnad är att esterna tycker om korgboll, medan de rysktalande gillar fotboll, berättar Kaselo.

Han påminner om att det finns en grupp rysktalande nationalister som under vissa högtidsdagar brukar vifta med den ryska flaggan.

‒ Det är samma personer som bara tittar på Rysslands tv och som låter sig påverkas av den ryska propagandan. Men de är inte mera så synliga som förr.

Den sakliga inställningen till den rysktalande minoriteten har inte hindrat Kaselo från att ta emot kritik från samma håll.

‒ Jag har faktiskt blivit beskylld för att vara en estnisk nationalist för att jag anser att alla ska kunna estniska, säger han med ett skratt.

Fast nog medger Kaselo att arvet från sovjettiden på sina håll ännu kan leva kvar.

‒ Ett exempel är att många medborgare i Sovjetunionen hade den uppfattningen att det gäller att inte följa de lagar som stiftats i Moskva. Utan istället om hur man bäst kan bryta mot dessa lagar. Det finns ännu folk som tänker i de banorna.

Det nu pågående kriget i Ukraina märktes i Kohtla-Järve i form av tvåtusen ukrainska flyktingar.

‒ Nu är tusen av dem kvar. Märk för övrigt att Kohtla-Järves stadsvapen har samma färger som Ukrainas flagga. Gult och blått, säger Kaselo.