Johanna Wassholm är historieforskare vid Åbo Akademi. För henne kom Maia Sandus seger i presidentvalet som en liten överraskning.

– Speciellt det att hon vann med en stor marginal till motståndaren Igor Dodon i den andra omgången överraskade mig.

Sandu vann med 57,72 procent mot Dodons 42,28 i den andra omgången av presidentvalet. I den första omgången fanns så pass många som åtta kandidater uppställda. Sandu vann också den första ronden med 36,16 procent mot tvåan Dodon som fick 32,61.

Sandus seger var välkommen för många moldavier. Den sittande presidenten, motståndaren Dodon kunde inte lösa de stora samhällsproblem som landet belastas av.

– Allt fler moldavier har blivit besvikna över presidenten Igor Dodons oförmåga att förbättra landets katastrofala ekonomi, minska arbetslösheten och fattigdomen samt att få bukt på korruptionen.

Hur har den politiska utvecklingen i Moldavien varit sedan Sovjetunionens sönderfall?

– Landets befolkning är delad. Somliga vill se ett närmande till Ryssland medan andra vill närmare EU. De här grupperna är till antalet jämnstora.

Wassholm tillägger att valresultaten i Moldavien har i alla fall respekterats under den post-Sovjetiska eran.

– Den politiska pendeln har svängt fredligt och relativt demokratiskt.

Johanna Wassholm vid Åbo Akademi säger att Maia Sandus seger i Moldaviens presidentval överraskade henne. ”Jag trodde inte att hon skulle vinna med så stor marginal mot den sittande presidenten i den andra omgången.”

Utbrytarregionen Transnistrien problematisk

Katalin Miklóssy är forskare vid Alexanderinstiutet vid Helsingfors universitet. Hon håller inte till alla delar med Wassholm om att Maia Sandus seger i presidentvalet ska ses som en överraskning.

– Det fanns ett stort missnöje mot Dodon i Moldavien. Sandus seger var väntad, säger Miklóssy.

Hon säger att Sandu har fört ett budskap om att ena Moldavien, vilket faktiskt både de rysksinnade och de europavänliga i landet är överens om. Liksom Wassholm antyder också Miklossy att landet är delat mellan de som är orienterade mot öst respektive mot väst.

– Sandu har bott i USA och vill orientera landet västerut i hopp om att få investeringar från länder i väst.

– Men i Moldavien finns området Transnistrien som till största delen bebos av ryskspråkiga. Det betyder att Ryssland inte vill låta Moldavien orientera sig allt för nära väst.

Transnistrien är en utbrytarregion i östra Moldavien som gränsar till Ukraina. Efter Sovjetunionens sönderfall ville regionen lösgöra sig från det övriga Moldavien. Ett val om självständighet hölls år 1990, i vilket 95 procent av befolkningen röstade för ett utträde ur Moldavien. Men inget land, inte ens Ryssland, erkänner dess självständighet.

– I regionen finns ryska trupper än idag. Ryssland är intresserat av att kontrollera Svarta Havets kust, vars geopolitiska betydelse har ökat.

– Men grannlandet Ukraina, som har en lång kust vid havet, vill inte att ryssarna ska kunna ta sig fram från Ryssland till Transnistrien.

Miklóssy förklarar att ryssarnas önskan att kunna kontrollera stora delar av Svarta Havet var en av orsakerna till att de annekterade Krimhalvön och involverade sig i strider i Donetsk- och Luhansk-regionerna år 2014. De ryska styrkedemonstrationerna har sin förklaring i att andra stormakter även visat militär styrka i närområdet.

– Turkiet har också stärkt sin militär de senaste åren. Ryssland vill inte förlora spelrum till dem.

Hurdan relation har Moldavien till Rumänien?

– Moldavien har en bra relation till Rumänien, säger Miklóssy.

Moldavien var tidigare en del av Rumänien. Rumänerna såg länge Moldavien som ett landskap i landet, i likhet med Transsylvanien och Valakiet fram tills år 1812 då Ryssland erövrade området.

– Det finns idag en idé om att göra Moldavien och Rumänien till en förbundsstat. Men den idén skulle Ryssland aldrig omfatta.

Har Moldavien övriga samarbetspartners i närområdet?

– Förutom Rumänien har även Frankrike stött Moldavien. Frankrike och Rumänien har en god relation, så jag antar att man även i Frankrike är på god fot med Moldavien, vilket Rumänien har mycket gemensamt med.

– Men Ryssland är också en viktig samarbetspartner för Moldavien. Ryssland exporterar mycket jordbruksprodukter till Moldavien.

Flera EU-länder har gratulerat Maia Sandu till segern i presidentvalet. Frankrikes Emmanuel Macron hoppas Moldavien ska orientera sig mera mot väst, medan Tysklands Angela Merkel önskar Sandu framgång i strävandena att lösa Moldaviens interna problem. Rysslands president Vladimir Putin har likaså gratulerat Sandu. Han vill å sin sida att Ryssland och Moldavien ska bygga upp starka relationer länderna emellan.

Maia Sandu vill alltså orientera Moldavien mot väst. Kan ett eventuellt EU-medlemskap vara på agendan för Moldavien? Det tror inte Miklóssy.

– EU vill inte ha Moldavien. Landet är alldeles för fattigt. Moldavien måste till först få bukt med korruptionen i landet och stärka sin demokrati.

– Inte heller ett medlemskap i militäralliansen NATO är aktuellt. NATO är dessutom för tillfället allt för instabilt, anser Miklóssy.

Forskaren Katalin Miklóssy vid Helsingfors universitet ser Sandus seger som väntad. ”Det fanns ett stort missnöje med Igor Dodons politik bland den moldaviska befolkningen”.

Stort ryskt inflytande

Ryhor Nizhnikau är forskare vid Utrikespolitiska institutet. Han säger att Igor Dodons förlust i presidentvalet inte kom som en större överraskning. En bidragande orsak var att  Dodon förde en mycket hård retorik gentemot moldavier som bor utanför landet.

– 80-90 procent av moldavierna som bor utomlands röstade på Maia Sandu. Men i andra regioner var rösterna mera jämnt fördelade, säger Nizhnikau.

Enligt Nizhnikau är det inte endast i Transnistrien som befolkningen är ryssvänlig. Även i regionen Gagauzien, som ligger i södra Moldavien, finns ett stöd för prorysk politik. Gagauzien är sedan år 1994 en autonom region, i vilken majoriteten av befolkningen består av gagauzier. De talar gagauziska – ett språk som är besläktat med turkiskan.

Förutom i Transnistrien och Gagauzien stödde även majoriteten av befolkningen i norra delen av landet Dodon. Sandu  hade däremot sitt största stöd i centrala Moldavien och vid västra gränsen mot Rumänien.

– Men det är viktigt att komma ihåg att många röstade inte på Sandu för att de stödde henne utan för att de var trötta på Dodons ledarskap.

Nizhnikau poängterar även att Sandus påverkningsmöjligheter som president inte särskilt stora.

– Hon har visioner om att integrera Moldavien med väst, men hon har mycket begränsade maktbefogenheter. Utan större inflytande över parlamentet och regeringen har hon svårt att förverkliga sina idéer.

– Sandu skulle ha mera makt om hon var regeringschef istället för president.

Han tillägger att eliten i Moldavien har i grund och botten inte varit intresserad av att förändra samhället utan är istället nöjd med status quo.

Ryhor Nizhnikau är forskare vid Utrikespolitiska institutet. Han säger att som president är Sandus maktbefogenheter begränsade. ”Hon skulle ha större möjligheter att påverka som regeringschef än president”.

Hur stort inflytande har Ryssland på Moldavien?

– Hon har visioner om att integrera Moldavien med väst, men hon har mycket begränsade maktbefogenheter. Utan större inflytande över riksdagen och regeringen har hon svårt att förverkliga sina idéer.

– Sandu skulle ha mera makt om hon var statsminister istället för president.

Ryssland utövar en stor påverkan när det gäller Moldavien. Många moldavier tar del av rysk media, som ofta presenterar olika händelser annorlunda än medierna i väst. Det här påverkar moldavernas syn på exempelvis konflikter i Europa och ute i världen.

– Hon har visioner om att integrera Moldavien med väst, men hon har mycket begränsade maktbefogenheter. Utan större inflytande över riksdagen och regeringen har hon svårt att förverkliga sina idéer.

– Sandu skulle ha mera makt om hon var statsminister istället för president.

Majoriteten av befolkningen tillhör även den rysk-ortodoxa kyrkan.

Nizhnikau framhåller att Ryssland gärna ser att samhällsordningen i Moldavien i all väsentlighet bibehålls i nuvarande form.

– Ryssland kommer inte att tillåta att Moldavien integreras med EU.

Har Moldavien andra samarbetspartner än Rumänien och Ryssland?

– EU och USA har erbjudit Moldavien mycket hjälp med att stärka sin demokrati och få genom andra samhälleliga reformer. Moldavien har även goda relationer med Turkiet.

John Eriksson