Rapporteringen gällde Wikileaksgrundaren Julian Assange. I fredags fastslog domare i Londons ”High Court” att den brittiska regeringen får ge efter för Washingtons begäran att få honom utvisat.
Assange ska i Förenta staterna ställas inför rätten och åtalas för spionage. Verkställs utvisningen hotas den australiska journalisten av ett amerikanskt rättsystem som inte bara kan fälla djupt inhumana döds- utan även absurda fängelssestraff på upp till 175 år.

För journalisten och visselblåsaren Julian Assange är läget hur som helst livshotande. För närvarande sitter han som bekant inlåst i högsäkerhetsanstalten Belmarsh nära London. FN:s särskilde rapportör för tortyr Nils Melz redovisade redan vid ett tidigare tillfälle att Assange inte har för avsikt att ge sig levande i USA:s händer.

I Tyskland har uppslutningen och solidariteten för Wikileaks-grundaren under årets gång varit anmärkningsvärt stort. Bland annat krävde politiska profiler som den förre utrikesministern, socialdemokraten Sigmar Gabriel eller den kände författaren Günter Wallraff den omedelbara frigivningen av Assange.

Även renommerade läkarorganisationer eller Amnesty International riktade likadana uppmaningar till den brittiska regeringen.

Sedan en dryg vecka är den gröna politikern Annalena Baerbock chef för det tyska utrikesministeriet. Så sent som i början av september krävde även hon – då fortfarande som kanslerkandidat – att Julian Assange måste sättas på fri fot.

Som motivering uppgavs humanitära grunder främst med blick på hans ytterst fragila hälsotillstånd.

Numera är hon Tysklands chefdiplomat och tongångerna i fallet Assange är modiferade och tveklöst präglade av politisk hänsyn till den stora allianspartnern väster om Atlanten.

I en aktuell kommentar försäkrade Baerbock att hon först tänker gå igenom hela domen som fälldes av Londons High Court. Tydligen har hennes perspektiv på politiken förändrats i regeringsansvaret.

Om personligheten Julian Assange kan man tveklöst ha olika åsikter inte minst med bakgrund till hans omstridda beteendemönster i samband med juridiska förundersökningar och åtalsförsök för t ex sexuellt ofredande av två kvinnor i Stockholm sommaren 2010.

Faktaläget idag är ändå att de misstänkta gärningarna är både preskriberade och nedlagda.

I helhetsbilden borde dessutom ingå att Wikileaksgrundaren vid det tillfället fortfarande var en världskändis som journalist och visselblåsare. Och det var inte för intet att han bjöds till ett seminarium i Stockholm av den socialdemokratiska Broderskapsrörelsen (idag Socialdemokrater för tro och politik).

Med anleding av Anna Ardins bok I skuggan av Assange publicerade det tyska nyhetsmagasinet i oktober en artikel om hennes vittnesmål i den medialt omskriva rättstvisen.

Hon visste ingenting om honom som person, säger hon till Der Spiegel och fortsätter med att hon var övertygad om att stå på samma sida angående hans politiska budskap.

I synnerhet avlöjandena om USA:s hemligstämplade krigföring i dokumentationen Collateral Murder och Afghan War Diary blev skandalomsusade nyheter med bred spridning inom den etablerade världspressen.

Att åklagarmyndigheter och politiker i USA i numera över ett decenium försöker få honom fängslad och ställd inför rätten inom de egna gränserna är knappast någon överraskning. I och med det senaste domslutet i Storbritannien står man numera på tröskeln att lyckas med den bedriften.

Enligt den tyska nyhetssajten Zeit-online står fallet Assange också för faran mot åsiktsfriheten som våra västerländska samhällen utsätts för. Det är således USA:s strategi ett etablera ett exempel vars udde är riktat mot visselblåsare och journalister om att den personliga risken är hög när det publiceras obekväma sanningar i kölvatten av bl a USA:s militära insatser.