– Under pandemin utvecklades Finlands varuexport bättre än både EU-medeltalet samt Sverige och Danmark. Efter pandemin hamnade Finland dock på efterkälken och gapet mellan Finland och andra länder verkar öka. På kort sikt har exportresultaten helt tydligt påverkats av konflikterna på arbetsmarknad under det senaste året. När det gäller konkurrenskraften kan besluten i som fattas under höstens kollektivavtalsförhandlingar ha stora effekter på exporten, säger Tuomas Suorsa, sommarekonom på Finnvera.

Geopolitiken och det kommande presidentvalet i USA kommer också att ha åtminstone indirekta effekter på den finländska exporten då det sker stora förändringar i förhållandena på den globala marknaden. Till exempel så kan en till presidentperiod för Donald Trump skapa stora konflikter på den globala marknaden, som under handelskriget mellan USA och Kina 2018.

– Oavsett om USA:s nästa president heter Kamala Harris, Donald Trump eller något annat kommer importtullarna inte att försvinna i det stora hela. Trump har antytt att han kommer att införa nya handelshinder mot Kina, säger Suorsa

Finlands plats i rangordningen på internationell konkurrens har blivit allt lägre. Finland, som 2022 låg på 8:e plats i IMD:s (International Institute for Management Development) konkurrenskraftsindex, har i år hamnat på 15:e plats. Indexet bedömer förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och internationell konkurrens i olika länder genom att kombinera olika indikatorer i fyra analysområden (infrastruktur, regeringens effektivitet, företagseffektivitet och ekonomiska resultat).

– Finland får beröm för kvaliteten på sin utbildning och infrastruktur, medan levnadskostnader, arbetslöshet och skattepolitiken kritiseras. Norge, Sverige och Danmark, som ligger före Finland, presterar också bättre i vanliga mått på konkurrenskraft, som produktion per arbetad timme, berättar Suorsa.

Under de senaste åren har jämförelser av ekonomiska siffror mellan de övriga nordiska länderna inte varit gynnsamma för Finland på grund av en högre statsskuld än i de övriga länderna, en mycket långsammare produktivitetstillväxt och en exceptionellt utmanande åldersspridning på befolkningen.

Mätt i exportvärde är Finlands viktigaste exportvaror råvaror, bränslen och smörjmedel, kemiska produkter samt maskiner, teknologi och transportmedel. Även om februari i år bjöd på en topp i exportvärdet ger det inte anledning till överdriven optimism om framtiden, eftersom det till stor del beror på ett ovanligt svagt resultat i februari i fjol.

– Finlands energiexport har drabbats av lägre marknadspriser för raffinaderier för förnybar olja, vilket har sänkt priset på energiexporten samtidigt som politiska strejker har drabbat vårens exportmängder hårt. Inom andra sektorer har den negativa trenden i marknadspriset i stort sett fortsatt under det första halvåret, även om exportmängderna har visat tecken på att de återhämtar sig, uttrycker Suorsa.

Höstens förhandlingar kommer att spela en avgörande roll, “Vad finns kvar av kollektivavtalskulturen?”

I sitt program har regeringen bestämt över ett antal riktlinjer för utvecklingen av förhandlingssystemet på arbetsmarknaden. Regeringen siktar på att införa en exportdriven arbetsmarknadsmodell för att öka Finlands konkurrenskraft på lång sikt. I juni varnade Centerns partiordförande Antti Kaikkonen regeringen för att skapandet av en lönemodell som baserar sig på exportmarknaden kan leda till en “långvarig eller evig lönegrop”. “Barnmorskor, sjukskötare, lärare, poliser, soldater, småbarnspedagoger” och många andra kan lida. I en sådan modell skulle lönehöjningar i andra sektorer inom arbetsmarknaden kopplas direkt till höjningar i exportbranschen.

Höstens förhandlingar om kollektivavtal är mycket intressant för den finska exporten.

– Det kommer inte bara att påverka de nya kollektivavtalen och därmed Finlands omedelbara konkurrenskraft, utan kommer också att ge insikt om hur den exportdrivna arbetsmarknadsmodellen tas emot av avtalsparterna och vad vi kan förvänta oss av arbetsmarknaden under de kommande åren. En annan viktig fråga är de konsekvenser som blir kvar från vårens strejker och vad som finns kvar av avtalskulturen efter nästa omgång, säger Suorsa.