Rapporten presenterades på ett seminarium den 21 maj 2026 på centrumbiblioteket Ode i Helsingfors.

Sedan år 2021 har väldigt mycket hunnit hända i världen. Bland annat pandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina har påverkat befolkningsutvecklingen i Finland. En stor förändring är att den del av befolkningen som har ett annat modersmål än finska och svenska har ökat kraftigt under de senaste åren. Den svenskspråkiga befolkningens relativa andel av hela befolkningen i Finland har minskat från 5,2% till 5,1% mellan åren 2019 och 2024. Den utlandsfödda befolkningen uppgick till 11 % av befolkningen, 612 000 personer, år 2024. De svenskregistrerade var i slutet av år 2024 det lägsta redovisade antalet hittills, 285 360 personer, vilket är 2594 personer färre än år 2019.

– En övergripande trend är den ökande språkliga heterogeniteten över generationer, och i viss mån också mellan regioner. Dagens finlandssvenska befolkning blir alltmer språkligt heterogen. Över två tredjedelar av alla svenskregistrerade personer under 70 år har en enspråkigt svensk bakgrund, medan motsvarande andel är under 55 % för den svenskregistrerade befolkningen under 18 år, konstaterar professor Jan Saarela.

Både den svensk- och finskspråkiga befolkningsutvecklingen är negativ.

Det finns ändå några positiva trender i samhället som påverkar den svenskspråkiga befolkningsutvecklingen. Största delen av de tvåspråkiga familjerna registrerar sina barn som svenskspråkiga. I de svenskspråkiga skolorna sker en överregistrering på ca 10% av barn som inte är svenskregistrerade.

– Tillskottet är viktigt med tanke på det svenskspråkiga skolnätets framtid och visar att tvåspråkiga familjer värdesätter det svenska språket och upplever att det är viktigt för deras barn, säger Folktingets ordförande Henrik Wickström.

Statistiken visar att svenskspråkiga lever lite längre än den övriga befolkningen i Finland, att de skiljer sig mera sällan än finskspråkiga par och att andelen arbetslösa är mindre än inom den finskspråkiga befolkningen. Allt detta tyder på att det finns ett socialt kapital hos den svenskspråkiga befolkningen som är värdefullt och som vi ska värna om.

Lia Markelin från tankesmedjan Magma fungerade som moderator för Folktingets paneldiskussion om den statistiska rapporten. I panelen deltog kanslichef Heidi Backman från undervisnings- och kulturministeriet, Folktingets ordförande Henrik Wickström, Svenska kulturfondens vd Sören Lillkung, Folkhälsans vice vd Niklas Talling samt forskarprofessor och direktör Anna Rotkirch från Befolkningsförbundet. (Foto: Topi Lappalainen)

Folktinget består av 75 förtroendevalda som representerar de riksdagspartier som har svenskspråkig verksamhet. Folktinget sammanträder till en årlig session och debatterar aktuella frågor som berör svenska språkets ställning och språkliga rättigheter. Till årets session har inlämnats 8 motioner som behandlar allt från geoblocking av public service-innehåll till utveckling av svenskspråkig räddningsutbildning. Sessionen ordnas på riksdagen i Helsingfors fredagen den 22 maj.