På söndag fick vi veta att EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och USA:s president Donald Trump tagit första stegen mot ett handelsavtal mellan Europeiska unionen och USA. Överenskommelsens huvudsakliga punkt är att majoriteten av europeiska varor som exporteras till USA beläggs med tullar på 15 procent. I nuläget är det oklart hur EU kommer att behandla varor importerade från USA. Det är även oklart om försäljningen av tjänster kommer att omfattas av tullar.

År 2023 var det totala värdet av handeln mellan EU och USA 1,6 biljoner euro, där försäljningen av varor uppgick till 851 miljarder euro, och tjänster till 746 miljarder euro. På handeln med varor hade EU ett handelsöverskott på 157 miljarder euro, medan USA hade ett överskott på 109 miljarder på handeln med tjänster. Totalt hade EU ett handelsöverskott på 48 miljarder euro.

En del strategiska varor planeras inte beläggas med tullar. Sådana varor är exempelvis:

• Flygplan och flygplansdelar.
• Vissa kemikalier och läkemedel.
• Maskiner för tillverkning av halvledare.
• Vissa jordbruksprodukter, naturresurser och kritiska råvaror.

Von der Leyen påstår att tullarna på stål och aluminium kommer att sjunka, och att ett kvotsystem kommer att införas. Vita Huset hävdar å andra sidan att tullarna förblir oförändrade. Vita huset hävdar även att EU betalar tullarna till USA.

Utöver det ska EU även köpa amerikansk energi för 640 miljarder euro över en treårsperiod, samt öka sina investeringar i USA med 510 miljarder euro. Hur ett sådant avtal slutgiltigt kommer att se ut är tillsvidare oklart. Enligt Politico ser de här åtagandena snarare ut att vara för syns skull. EU har exempelvis ingen mekanism för att tvinga medlemsstater eller företag att investera i eller handla med specifika länder. EU har däremot en rad olika verktyg för att uppmuntra och underlätta handel och investeringar. För att EU-länderna under tre år ska köpa amerikansk energi för 640 miljarder euro skulle det krävas att EU-länderna tredubblar energiimporten från USA, men amerikanska energibolag skulle också vara tvungna att utöka utvinningen av gas och olja, samt styra om såväl ny som redan existerande produktion till EU.

Danske Banks forskningschef Heidi Schauman säger till Yle att den osäkerhet på marknaden som förhandlingarna gett upphov till för tillfället är över. Trots att avtalet inte är optimalt ur EU:s perspektiv är det enligt Schauman bättre än osäkerhet. Schauman betonar ändå att man inte alltid kan lita på Trumps avtal, och att fortsatta förhandlingar ännu kommer att föras.

Inom EU har avtalet mottagits med varierande entusiasm. En del ser det som en kapitulation från Bryssels sida, medan andra anser att det var det bästa som var möjligt utan att riskera ett fullskaligt handelskrig med USA.

Förhandlingar mellan EU och USA kommer sannolikt att fortgå under lång tid innan någon form av omfattande avtal kan ingås. Söndagens överenskommelse är än så länge enbart muntlig, liksom flera andra av Trumps nyligen ingångna avtal.