Huvudnyheter

Folktinget arrangerade en diskussion om nätmobbning

Foto: Topi Lappalainen
Emma Holten är en dansk-svensk aktivist och konsult som deltog i Folktingets diskussion på Finlandsarenan.

På Finlandsarenan arrangerade Folktinget en diskussion om nätmobbning där en aktivist, politiker, polis och skolkurator fick utbyta åsikter och erfarenheter. Journalisten Jeanette Björkqvist fungerade som moderator. Diskussionen hade rubricerats ”Nätmobbning bland unga – och vad sedan?”

Topi Lappalainen

Arbetarbladet

 

 

Den dansk-svenska aktivisten och konsulten Emma Holten gick till strid mot hämndporr 2014 och har blivit känd som en av de unga rösterna i den nordiska feminismen. Den nyländska riksdagsledamoten Anders Adlercreutz (SFP) deltog också i egenskap av ordförande för Hem och Skola i Finland. Rikard Lindroos är äldre konstapel vid Västra Nylands polisinrättning och Mirjam Malik skolkurator vid Helsingfors stad. Diskussionen strömmades direkt från utomhusbadet Allas Sea Pool i Helsingfors den 14 juli.

 

Holten berättade att år 2011 hade någon lyckats få tillgång till hennes inbox och fått tag på hennes telefonnummer och annan personlig information, inklusive nakenbilder hon hade skickat till en pojkvän när hon var sjutton år gammal. Denna upplevelse om nätmobbning fick henne senare att bli aktivist.

 

– Det är så mycket fokus på offret. Varför tog du bilderna? Varför hade du inte en USB-sticka? Man blir både trakasserad och får skulden, sade Holten.

 

Holten menade att hon som är född 1991 i Danmark växte upp med tron att samhället var jämlikt och det talades om att det inte fanns rasism eller sexism i Norden. 2014 gick hon till motattack med projekt Samtykke, med nya nakenbilder av henne som offentliggjordes med samtycke där hon ville göra sig till ett kvinnligt subjekt i stället för objekt. Att mänskliggöra offer var något som hon var ute efter och hon anser att de unga borde ha samma rättigheter som alla andra.

 

– Det känns hemskt bekant att man fokuserar på offret, kommenterade Adlercreutz som menade att vi tappar bort oss i teknikaliteterna när det handlar om folk som inte kan bete sig snarare än om teknik.

 

– Det gäller att jobba med åskådarna så att de inte blir förövare, sade Malik som betonade vikten av att träna socioemotionella färdigheter hos de unga. På det sättet kan också offret få en starkare resiliens.

 

Nätmobbning behöver inte vara återkommande för att vara mobbning

 

– Det är viktigt att offret inte är den som får skulden och att det alltid finns trygga vuxna så att man kan hitta rätt hjälp och få rätt stöd, betonade Lindroos. Han nämnde att om något är mobbning beror på hur motparten uppfattar det skedda. I traditionell mobbning är det mobbning om det upprepas efter att man har sagt att det känns som mobbning.

 

– Nätmobbning behöver inte vara återkommande för att det kan förekomma på ett internationellt forum där en större publik ser det, påpekade Malik.

 

Om mobbning traditionellt är både avsiktligt och återkommande räcker alltså avsiktligt för att nätmobbning skulle definieras som mobbning.

 

– På nätet kan vem som helst vara förövare. Tröskeln att säga osakliga kommentarer är mycket lägre bakom en skärm, konstaterade Malik.

 

Adlercreutz är fembarnsfar med barnen i åldersspektrum mellan 11 och 23 år och nätmobbning är något som man har fått diskutera vid middagsbordet i familjen. Han uttryckte optimism gällande de ungas förmåga att se nätmobbning som vilken mobbning som helst.

 

– Vuxna människor är inte födda med det här, nämnde Adlercreutz som påpekade att på sociala medier kan vuxna ta sig till vad som helst när de kritiserar varandra.

 

Holten tog fasta på de vuxnas bristande förmåga att bete sig.

 

– Det är helt förfärliga saker som vuxna skriver. Att förödmjuka människor är underhållning, sätt på vilken som helst realityshow. Mobbning är utbrett i alla åldersgrupperna.

 

Björkqvist höll med gällande kvaliteten på kommentarer på Facebook och Twitter där det är de vuxna snarare än de unga som utmärker sig negativt och förde diskussionen om nätmobbning vidare till polisens företrädare.

 

– Ungdomar snappar upp beteendet. De unga tar in det från de vuxna, höll med Lindroos som också konstaterade det problematiska att vuxna tar inte sådant på allvar som de ser bara som skriverier på sociala medier. I nätmobbningen deltar man dessutom i mobbningen om man delar en video.

 

Mobbningen kommer hem via nätet

 

Lindroos betonade skillnaden mellan traditionell mobbning och nätmobbning som kan hålla på dygnet runt.

 

– Mobbningen kommer hem till dig. Tidigare var det i skolan och du kom hem till en trygg plats.

 

Malik tog upp det problematiska i att föräldrar sätter upp bilder på sina barn på sociala medier utan att fråga om lov.

 

– Det normaliserar ett beteende som gör det svårt att veta var man sätter den där gränsen, sade Malik som ansåg att det finns en viktig förorsakande faktor bakom nätmobbningen, nämligen grupptryck.

 

– Man är rädd för att bli trakasserad. Risken är att du gör det först, sade Holten som menade att många går till angrepp för att de är rädd för att bli mobbade själva.

 

Enligt Holten är nyckeln till att undvika mobbning en sund kultur där man för ett öppet, flexibelt och moget samtal. Tre eller fyra personer kan få till stånd en giftig kultur där andra dras med till mobbningen.

 

– Rika människor i Danmark håller på med dödshot i sina grannstridigheter, påpekade Holten som menade att varken ålder eller samhällsklass skyddar från mobbningen.

 

– Vi försöker utbilda och ändra beteendet på förhand, sade Lindroos som också ansåg att grupptryck är en stor sak när det gäller nätmobbning.

 

Sociala hierarkier reproduceras i nätmobbning

 

Malik talade om sociala hierarkiers betydelse.

 

– Man försöker hitta en maktposition för sig själv där man är trygg. Om alla känner sig trygga, finns det inte ett behov att häva sig, sade Malik som berättade att i vissa klasser fungerar det bra att skapa en trygg stämning, medan i andra är stämningen mer konfliktfylld.

 

– Vanligtvis när det har gått illa, har kommunikationen brustit mellan hem och skola, sade Adlercreutz som lyfte fram föräldrasamarbetets förebyggande roll. Enligt honom kan föräldrarna bygga ett nät som skyddar barnen genom att kommunicera med varandra.

 

Holten betonade också att maktstrukturer reproduceras i mobbningen och hon tog upp hur situationen ser ut i Danmark.

 

– Unga muslimer blir mer mobbade. Om föräldrar inte har så mycket pengar, blir deras barn mobbade. Unga tjejer som bryter mot könsnormerna blir mer mobbade, konstaterade Holten som menade att om föräldrar talar negativt om till exempel flyktingar, kan barnen sedan mobba flyktingbarn.

 

Adlercreutz höll med och nämnde som ett exempel om politiker skanderar mot invandrare och mobbningen riktas sedan mot en muslim i klassen.

 

Malik sade att det ofta kan gå illa när man börjar peka finger mot varandra, till exempel när man beskyller skolan eller familjen.

 

– När föräldrar ställs mot varandra, förvärrar det situationen för barnen.

 

Malik höll ändå med om att mobbningen som riktas mot invandrare kan ha sitt ursprung i sådant som det vuxna säger. När 13-åringar talar om invandringspolitik kan det vara något som de har hört men egentligen inte själva vet vad de pratar om.

 

Närvaro och kommunikation

 

Björkqvist betonade vikten av att föräldrarna ska vara närvarande.

 

– Ibland är det bara att kunna lyssna, sade Malik som menade att det finns en risk att offret blir socialt exkluderat om barnet inte får använda sig av en app som alla andra har. Hon höll med om att det är viktigt att föräldrarna diskuterar sinsemellan och kallade sådana situationer solskenshistorier där föräldrarna har samarbetat.

 

Björkqvist påpekade att man inte direkt går till polisen, utan till en kompis, trygg vuxen eller berättar om saken i skolan.

 

Lindroos sade att man alltid kan vara i kontakt med polisen.

 

– Samhället flyttar till nätet. Vi finns på Snapchat, Instagram osv.

 

Malik betonade återigen hur viktigt det är att träna ungdomarnas förmåga till empati, hur man kommunicerar med andra.

 

– Det är i ett tidigt skede som man måste jobba med de socioemotionella färdigheterna. Det är viktigt att kunna diskutera vid matbordet hur en annan människa känner det.

 

– Att vara människa är svårt. Det är bra att kunna visa barnen att man är sårbar och har fast blivit mobbad på jobbet. Ofta vill man skydda barnet genom att inte visa sårbarheten, sade Holten.

 

Adlercreutz betonade vikten av att kunna veta hur barnet fungerar och har det i olika situationer.

 

– Det är bra att ha flera vuxna som man kan vända sig till, sade Adlercreutz.

 

– Ät middag tillsammans. Lyft föräldrar näsan från skärmen så blir det bra, avslutade Björkqvist.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Mest lästa

Senast

Demokraatti

va. päätoimittaja: Rane Aunimo
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

Tf. chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE