Folktingets rapport Finlandssvenskarna 2021 ger en relativt stabil bild av den demografiska utvecklingen bland finlandssvenskarna. Den första statistiska rapporten utgavs av Folktinget redan 1981.

I sitt öppningsanförande påpekade folktingssekreterare Christina Gestrin att rapporten utöver statistiken beträffande den demografiska utvecklingen även innehåller prognoser fram till år 2050.

Professor Jan Saarela presenterade sin rapport som han har skrivit på Folktingets begäran. Han noterade att Fjalar Finnäs med sin tidigare forskning har fungerat som en förebild för arbetet.

Saarela påpekade att antalet finlandssvenskar är ungefär detsamma som 1880 då man först har räknat hur många svenskspråkiga det finns i Finland. Andelen har däremot sjunkit drastiskt, från 14,3 procent till 5,2 procent.

En viktig trend är att finlandssvenskar allt oftare lever i kommuner där finskan är majoritetsspråk. År 1880 levde 80 procent av den svenskspråkiga befolkningen i kommuner med svensk majoritet.

En utjämning av åldersfördelningen är något som har inträffat med en åldrande befolkning.

Rapporten visar att både äktenskapen och samboförhållanden är stabilare bland de svenskspråkiga än bland de finskspråkiga. I Österbotten förekommer något stabilare äktenskap bland svenskspråkiga än i de övriga regionerna.

Fruktsamhetstalet var för svenskspråkiga kvinnor 1,5 när samma tal är 1,3 för finskspråkiga och 1,7 för kvinnor med övriga språk. Talet betyder inte allt för finlandssvenskarnas fortlevnad, eftersom det sker en överregistrering till fördel för svenskan i tvåspråkiga familjer.

Österbotten har den längsta förväntade medellivslängden i Finland både för pojkar och för flickor. De svenskspråkiga har en högre förväntad medellivslängd i Finland än de finskspråkiga men skillnaden är större bland pojkar än bland flickor. En svenskregistrerad pojke med två svenskspråkiga föräldrar har en förväntad medellivslängd på 81,4 år när en finskregistrerad pojke med två finskspråkiga föräldrar har 78,9. För flickor är de motsvarande talen 85,7 och 84,8. För dem med tvåspråkig bakgrund gäller 81,3 för svenskregistrerade pojkar, 79,2 för finskregistrerade pojkar, 85,3 för svenskregistrerade flickor och 85,1 för finskregistrerade flickor.

Bland de svenskspråkiga förekom en klar ökning i antalet födda fram till år 2009 och därefter en markant nedgång, medan antalet döda har legat relativt stabilt.

När det gäller regional omflyttning flyttar svenskspråkiga till Vasaregionen, Åboland, huvudstadsregionen, Åland och till regioner utanför Svenskfinland, medan andra regioner har ett underskott.

Sverige är fortfarande det vanligaste destinationslandet för svenskspråkiga emigranter. Två tredjedelar av emigrationen och immigrationen för svenskspråkiga går till och från Sverige medan för finskspråkiga ligger de motsvarande siffrorna runt 20 procent.

Två tredjedelar av barnen i tvåspråkiga familjer blir svenskregistrerade, det gäller över 80 procent av fallen där modern är svenskspråkig och klart över hälften av fallen där modern är finskspråkig.

Tillskottet med elever med finska som modersmål förekommer i svenska skolor i nästan hela Svenskfinland. Till detta kommer dessutom språkbadselever i finska skolor, vilka inte syns i rapporten. I Närpes och Korsnäs har svenska skolor över 30 procent fler elever än antalet svenskregistrerade sjuåringar i kommunen men i de kommunerna beror det främst på barn vars modersmål är varken svenska eller finska.

De svenskspråkiga har en högre utbildningsnivå än de finskspråkiga. Arbetslöshetsgraden har varit generellt avsevärt lägre bland de svenskspråkiga.

Prognosen som sträcker sig till år 2050 är att från dagens 288 000 finlandssvenskar skulle man gå ned till ungefär 281 000, alltså fortfarande ingen större ändring när det gäller antalet svenskregistrerade.

Folktingets ordförande Sandra Bergqvist anser att det är viktigt att veta trender för att kunna utveckla service på svenska i framtiden.

– Den språkliga registreringen av barnen i de tvåspråkiga familjerna visar att det finns ett stort intresse för det svenska språket och att skolans betydelse för svenska språkets framtid är otroligt viktig, säger Bergqvist.

Kaisa Kepsu från tankesmedjan Magma lyfte fram betydelsen av att många finlandssvenskar bor i kommuner där de är i klar minoritet.

– Det är en flytande form av svenskhet.

Kepsu noterade också språköarnas betydelse för finlandssvenskarnas framtid, eftersom en del av den regionala omflyttningen sker till regioner utanför Svenskfinland.