”Vår målsättning är en fortsatt demokratisering av ekonomin och arbetslivet genom att utforma spelregler för hur den privata marknaden ska fungera.”

”Det ekonomiska systemets legitimitet bygger på dess förmåga att öka människors likvärdiga välstånd.”

Inte hade jag trott att just de här teserna i vår pinfärska principdeklaration så här snabbt skulle visa sin vikt och aktualitet. Teserna kan ses som ett indirekt ställningstagande i de senaste veckornas debatt om företagens samhällsansvar.

Jag vill inledningsvis understryka hur viktigt det var att Sanna Marin kastade sig in i hetluften i den här debatten. Det är precis vad en socialdemokratisk statsminister ska göra.

Jag har noterat två något förbryllande aspekter i debatten hittills.

Den ena är hur upprörda en del företagsledare och ledarskribenter har varit över Marins ingripande.

Hur täcks statsministern. Det hör inte till statsministerns mandat att lägga sig i företagens verksamhet. Och denna indignation i samma andetag som man från samma håll skarpt kritiserat regeringens ekonomiska och sysselsättningspolitik.

M.a.o. har näringslivet rätt att samtidigt ta emot enorma subventioner från staten och kritisera regeringens politik, men statsministern bör tiga och ta emot. O tempora o mores…

Den andra förbryllande aspekten har varit hur en del debattörer reagerar på samhällsansvaret som om det vore någonting helt nytt och oprövat, nästan ett fantasifoster.

I en del av de här reaktionerna har man nöjt sig att hänvisa till bolagslagstifningen: företagens primära uppgift är att trygga aktieägarnas profiter. Punkt slut. Och de mest rakryggade har förutom juridiken tagit till ideologiska argument. Bl.a. Milton Friedmans klassiska tes har fått nytt liv: företagens sociala ansvar ligger i att maximera profiten för ägarna.

Och ändå är ju företagens samhällsansvar ett koncept för marknadens ansvarsfulla självreglering som i organiserade former existerat i flera årtionden.

Här ska jag endast nämna det mest prestigefyllda, FN:s program och nätverk för företagesvärldens samhällsansvar, Global Compact. GC-nätverket har drygt 100 registrerade medlemmar i Finland, bland dem nästan alla storföretag och de ledande skogsföretagen med UPM i spetsen.

Medlemmarna har skrivit på en deklaration på tio principer, baserade på respektive centrala FN-avtal – för att befrämja mänskliga rättigheter, arbetsrätten, ekologisk hållbarhet och antikorruption. Den tredje av dessa principer stipulerar att företagen ska respektera ett effektivt erkännande av organisationsfriheten och den kollektiva förhandlingsrätten.

Det finska näringslivet vet m.a.o. mycket väl vad statsminister Marin menar när hon vädjar till företagens samhällsansvar. Världen, och Finland, skulle vara ett mycket bättre ställe om företagen verkligen skulle leva upp till den deklaration de skrivit på.

Följaktligen borde debatten om näringslivets samhällsansvar gälla VAD det innebär och HUR det kan förverkligas. Inte OM det finns ett samhällsansvar.

En ytterligare reflektion är, att de mest högljudda företagsledarna i Finland och deras politiska hantlangare, tycks gå stick i stäv med den globala huvudtrenden i dessa frågor.

I Finland har Samlingspartiet och EK under de senaste åren rört sig i en allt mer nyliberalistisk och marknadsfundamentalistisk riktning. Ute i den stora världen går huvudströmmen i en motsatt riktning.

Grundaren och styrelseordföranden för World Economic Forum, den ekonomiska och politiska maktelitens ledande samarbetsforum känt för sina årliga sammankomster i Davos, Karl Schwab, konstaterade nyligen (bl.a. i HS) att marknadsfundamentalismen har försvagat arbetarnas rättigheter och ekonomiska trygghet, inlett en oreglerad kapplöpning och destruktiv skattekonkurrens och åstadkommit jättelika nya monopolbildningar. Han krävde en grundläggande omvärdering av nyliberalismen, en ny kurs i socialt och ekologiskt hållbar riktning i världsekonomin när den pågående pandemin är över.

Ute i världen är Schwab inte ensam med sina tankar. Men när vågar Schwabs finländska motsvarighet(er) ta sig ut ur skåpet med en liknande analys?

Vissa tecken på att de internationella vindarna noterats också här finns nog. Global Compact Finland ordnade häromdagen ett seminarium där bl.a. den pågående beredningen av ny reglering av företagsansvaret på EU-nivå diskuterades. En utredning om behovet av ny lagstiftning på nationell nivå, baserad på regeringsprogrammet, har utarbetats och offentliggjorts i somras.

Socialdemokraterna har sin nya principdeklaration och det nya politiska handlingsprogrammet som bas för att delta i den fortsatta debatten.