Nyheter

Forskare uppfattar Skogsindustrins beslut att frångå kollektivavtal som en provokation

Johan Kvarnström
Arbetsmarknadsforskaren Mika Helander kommenterar att Skogsindustrins beslut är en provokation och ett försök att ändra på förhandlingssystemet.

Mika Helander är docent i sociologi vid Åbo Akademi och expert på arbetsmarknadsfrågor. ABL frågade om Skogsindustrins beslut att frångå kollektivavtal och dess konsekvenser. Kollektivavtalen inom skogsindustrin är för tillfället i kraft 15-27 månader.

Topi Lappalainen

Arbetarbladet

 

 

– Jag tror inte på ett nytt förhandlingsarrangemang så snabbt. Ingen vet ännu hur det kommer att gå. Det är oklart på vilket plan man börjar förhandla, fabriksmässigt eller på koncernplan.

 

Om konsekvenserna säger Helander att han tror att beslutet kommer att leda till turbulens inom branschen. Det kommer inte att gå att få till stånd nya arrangemang via den politiska processen så lätt. Någon sorts övergångsperiod kommer att behövas men Helander menar att det är svårt att förutspå hur det kommer att gå till. Frågan om beslutets bakgrund får Helander att fundera ett tag.

 

– Om det inte är småaktig politik, är det i alla fall en provokation och ett försök att ändra på förhandlingssystemet. Från näringslivets perspektiv saknas det gemensamma intressen inom branschen som behöver beaktas. I Sverige har man haft lokala avtal under en längre tid. Ett intressant fall i Sverige gäller Vaxholmskonflikten inom byggbranschen där Europadomstolen avgjorde till förmån för företaget Laval just för att man inte hade ett allmänbindande kollektivavtal.

 

Helander påpekar att förbundsrundorna är dyra och argumentet som används av Skogsindustrin baserar sig på industrins konkurrenskraft. Att arbetsgivarsidan vill frångå allmänbindande kollektivavtal är en stor fråga men enligt Helander ligger det större frågor bakom.

 

Argumentet om konkurrensen med personalkostnader är knappast så centralt när lönekostnaderna inte har en så stor betydelse.”

 

– Det handlar om att balansen mellan det offentliga och det privata ändras. Finanskapitalet minskar i betydelse, medan den offentliga sektorn växer. Näringslivstopparna gör en lägesbedömning i det nuvarande krisläget som baserar sig på deras omdöme om samhällsutvecklingen.

 

Helander kommenterar att skogsindustrin inte längre har hört till tillväxtmotorerna i Finland. Industrin är baktung och finanskapitalet söker sig till mer dynamiska branscher. Branschen har mycket skogsinnehav som ger en årlig avkastning på fyra procent, medan investerarna vill ha minst sex procent i året.

 

– Argumentet om konkurrensen med personalkostnader är knappast så centralt när lönekostnaderna inte har en så stor betydelse. Det råder en minskad efterfrågan på papper som för med sig krisstämningar när man har överkapacitet.

 

Enligt Helander var det överraskande att kravet om lokala avtal uppstod just från skogsindustrin som historiskt har varit en grundbult inom industrin. Man har haft en samarbetsanda och historiskt sett har arbetsgivarsidan önskat en stabil och bra produktion. Industrin är kapitalintensiv och risken är att turbulensen på arbetsmarknaden blir för stor inom branschen och beslutet kan på det sättet skapa problem i produktionen.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Mest lästa

Senast

Demokraatti

va. päätoimittaja: Rane Aunimo
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

Chefredaktör: Johan Kvarnström
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE