Opinion

Frihet, inga läger!

Bränderna i lägret Moria på Lesvos väcker starka känslor. I fem års tid har vi sett hur lägret fyllts med migranter, fler och fler. Under vissa tider var invånarnas antal ca 20 000, medan den ursprungliga dimensioneringen var 2757. När bränderna uppstod fanns ca 13 000 i lägret och ett trettiotal smittade med Covid-19 som isolerats.

Britta Lindblom

Arbetarbladet

 

 

Boningar byggdes av plast och gammalt byggnadsmaterial.  Vattentillgången var usel, hygienmöjligheterna och den medicinska vården likaså.

 

Det kunde ta timmar att köa till en toalett eller dusch och en hel dag att köa för mat.

 

Långsamt byggdes ändå ett liv upp i Moria, språkundervisning, kreativa klubbar, skola för barnen och en blygsam klinik för vård.

 

Men faktum kvarstod, förhållandena var eländiga och ovärdiga.

 

Efter bränderna skriver många flyktingar om sin sorg, sin saknad och förtvivlan på Facebook.

 

Det kan bland annat låta såhär: Jag protesterar inte för att jag är flykting. Jag protesterar mot dem som GJORDE mej till flykting. Vi kom till Europa som kontinent.

 

Vi flydde från förföljelse och död från våra hemländer, vi ville leva i fred.

 

Men vi placerades i Moria med eländiga förhållanden.

 

Och nu efter bränderna sover vi på vägrenar, på begravningsplatser utan filt, utan tak över huvudet eller sovsäck. Vi har inte ens en jacka att dra över oss.

 

Vi väntar på hjälp från EU, från Grekland, från FN, från internationella organisationer och från NGO-organisationer men få har kommit!

 

Det finns frivilliga som erbjuder sej – men vi behöver professionell hjälp!

 

Nu några dagar efter bränderna ser vi att UNHCR, FN:s flyktingorganisation har fått upp tält bl.a. med militärt bistånd. Det finns plats för 3000 – 3500 personer i dem.

 

Men är det början till ett nytt tältläger?

 

Invånarna på Lesvos har sett sin ö förändras med flyktingströmmen och motståndet mot ett nytt återuppbyggt läger är stort. Efter bränderna demonstrerade invånarna och försökte förhindra flyktingarna att ta sej vidare från Moria. Motståndet mot de flyende späddes på av Gyllene Gryning, ett parti som är ultrahöger och nazistiskt. Trettio medlemmar av partiet anlände med lastbilar och motorcyklar och blockerade vägarna ut från lägret.

 

En katastrof av den här dimensionen lockar många ohederliga individer som drar nytta av kaoset.

 

Handel med asylpapper förekommer, ”låtsasorganisationer” sätter igång pennginsamlingar. Stölder, våld, våldtäkter.

 

De 400 barn som fanns i lägret utan familj eller vuxenstöd har erbjudits asyl i olika länder. Tyskland, Frankrike, Norge, Holland och Finland.

 

Tyskland, delstaten Nordrhein-Westfalen, har erbjudit sej att ta emot 1 000 vuxna eller familjer. På Lesvos rapporteras att de kan skickas iväg om 12 dagar efter Covid test och annat nödvändigt.

 

Men faktum kvarstår, en mycket stor mängd migranter finns kvar på Lesvos. När de som eventuellt får asyl lämnar ön har de inget skydd mera. Om de stannar i Aten har de mycket svårt att klara sej socialt och ekonomiskt. Många sover på gatan och tigger sej fram.

 

År 2015 sökte sej en miljon migranter sej till Europa, de flesta av dem från Syrien, Irak och Afghanistan. Efter dem följde många afrikaner från oroligheter och stamkrig som vi inte har en aning om här i Europa. Från Kongo, Kamerun, Ghana.

 

Alla dessa människor har en dröm om Europa. Den är säkert orealistisk men sann för de flesta. Arbete, bostad och möjlighet att skicka hem pengar till familjen i hemlandet. Moria är inget alternativ, lika lite som öarna Samos, Chios och Kos är det.

 

Den grekiska regeringen har skärpt sina restriktioner för asylsökande och många länder i norra Europa täpper till sina gränser.

 

Om EU inte lyckas arbeta fram en strategi som gäller unionens flyktingpolitik har vi en humanitär katastrof på kommande i en mycket nära framtid.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE