SDP:s presidentkandidat betonade bland annat landets tvåspråkighet och medborgarnas rättigheter till service på sitt modersmål då hon öppnade den socialdemokratiska debatten på lördag förmiddag i Vasa. Detta är aktuellt inte minst i och med den aktuella social- och hälsovårdsreformen.

– Det är också viktigt att man före beslut gör grundliga språkkonsekvensbedömningar. Ett bedrövligt exempel är Sote-reformen och beslutet om fulljour. Som ordförande för social- och hälsovårdsutskottet i riksdagen vet jag hur aktivt FSD och många av er har varit för att trygga den svenska servicen i Sote-reformen och bevara fulljouren vid Vasa centralsjukhus. Ni har mitt och hela den socialdemokratiska riksdagsgruppens stöd. Socialdemokraterna fortsätter försvara Vasa centralsjukhus rätt till fulljour och rätten till vård på svenska, sade Haatainen.

Hon kritiserade också regeringens regionala språkförsök som gör det möjligt att studera ett annat språk än det andra inhemska.

– För att trygga de språkliga rättigheterna måste vi hålla fast vid undervisningen i det andra inhemska språket. Det är också en fråga om jämlikhet. Vi ska inte tillåta att en del barn och unga blir utan de studie- och arbetskarriärer som endast möjliggörs genom kunskaper i bägge nationalspråken. Istället för regeringens språkförsök borde vi tidigarelägga språkundervisningen i det andra inhemska språket och utveckla språkundervisningen, sade Haatainen.

”Öka jämställdheten, minska klyftorna!”

Som presidentkandidat betonade hon än en gång vikten av feministisk utrikespolitik, med både president Tarja Halonen och Sveriges socialdemokratiska utrikesminister Margot Wallström som förebilder.

– Feministisk utrikespolitik handlar om diplomati och dialog och ett okuvligt motstånd gentemot nationalistisk chauvinism, totalitära regimer och extrema rörelser. Substansen i feministisk utrikes- och säkerhetspolitik utgår från jämlikhetens stabiliserande effekt. I jämlika samhällen finns det mindre grogrund för ekonomisk och social extremism. Därför kräver både Finlands inre säkerhet och säkerheten globalt att vi ökar jämställdheten och minskar klyftorna, sade Haatainen.

Hon avslutade med en stark betoning av ett öppet och tryggt Finland där man litar på rättsväsendet, välfärdsstaten och varandra:

– I mitt Finland finns inte plats för hatretorik, rasism eller diskriminering.  Människovärdet är inte relativt.  De som försvarar människovärdet är inte en ytterlighet. Människovärdet är absolut.

– Jag kommer in i det sista att försvara demokratin och det öppna samhället från de krafter som vill undergräva dem. Jag vill göra det klart att det inte finns rum för rasism och att jag som president kommer att försvara varje människas mänskovärde.

Viktigt att blicka längre fram

Tuula Haatainens tal applåderades högt och många var de följande talturer som inleddes med ett tack till henne. FSD:s ordförande Viktor Kock konstaterade direkt:

– Tack Tuula! Här har vi den värdeledare vi behöver.

Den allmänpolitiska debatten hade totalt 28 talturer och avslutades som den började, med Tuula Haatainen. Hon konstaterade att faktum är att arbetslivet förändras hela tiden och det är en stor utmaning för utbildningssystemet.

– Vi borde nu kunna se längre än vi brukar. Vi brukar se till en regeringsperiod på fyra år. Men den här frågan är mer långsiktig. Vi har sett vad regeringen gjort, nedskärningar i utbildningen.

– Vi måste hitta vägar att öppna tillträde till utbildning till alla på alla nivåer. Utbildningen var viktig i Forssa-programmet och utbildning är enormt viktig idag. Det är den viktigaste framtidsfrågan.

Haatainen kommenterade även inlägg om Kårkulla och sade att det förslag som Kårkulla kommit med är bra. Avslutnignsvis blev det kritik mot regeringens politik och privatiseringar.

Debatten avslutades med stående ovationer.

Efterdiskussion om studentsvenskan

På presskonferens frågade ABL-medarbetaren Henrik Helenius om en svår fråga som ofta riktas som kritik mot Haatainen, nämligen den om att andra inhemska språket slopades som obligatoriskt ämne i studentskrivningarna.

– Det fanns ett experiment med 70 gymnasier som pågått i 8 år, och det visade sig att frivilligt och obligatorisk samtidigt var olagligt. Jag ville göra en förfrågan till experter och berörda om hur de ser på ärendet. Ska vi byta system till frivilligt eller fortsätta? En stor majoritet svarade att provet inte borde vara obligatoriskt.

HBL:s reporter ställde direkt en följdfråga om huruvida Haatainen ångrar beslutet i efterhand. Svaret var nekande, med följande motivering:

– Det hade varit konstigt om regeringen inte hade lyssnat på experter, rektorer och lärare. Det fanns ingen grund för ett annat beslut. Men samtidigt beslöt regeringen förstärka utbildningen i språk, även svenska, sade Haatainen och tog fasta på att man borde tidigarelägga undervisningen. Hon uttryckte bekymmer över att allt färre skriver språk överlag i studentskrivningarna och tror det beror på att realämnena numera skrivs skilt för sig.

– Det är något man borde gå igenom. Hur man utvecklar gymnasiet och studentexamens innehåll.