Opinion

Har vi tappat kontakten med naturen?

Sławek Staszczuk/Wikimedia Commons
Skarven hör till de djurarter som har väckt diskussion.

Människan och naturens invånare kommer inte alltid överens. Våren gryr i kapp med oviljan om att samsas om vår natur. Borde vi kanske tänka om?

Isa Muotio

Arbetarbladet

 

 

Våren är på intågande och luften fylls av både värme och fågelkvitter. Men det är inte bara fåglarna från vår fauna som berättar att vi gått in i en ny årstid. Även lite större pälsbeklädda varelser kan göra sin existens påmind i större utsträckning än tidigare.

Vargen har under en längre tid varit ett av de djur det talats mycket om inom både politik och media. Detta eftersom det under den senaste tiden gjorts en hel del vargobservationer runt om i Finland. I bland annat Österbotten går diskussionen het kring huruvida vargen har rätt att vistas nära människan eller inte. Många är av den åsikten att vargen ska hålla sig ute i skogen. Men inte heller då människan bor på landet eller tar en skogspromenad bör vargen få finnas i närheten. Så vart ska den ta vägen?

Vargen är skygg och håller sig gärna borta från människan. Men nyfikenhet, dofter och annat intressant kan locka den närmare bebyggelse. Det som många också verkar glömma bort, eller kanske inte har kunskap om, är att våren är den tid då unga vargar söker sig till nya revir. En ung och nyfiken varg kan lätt hamna nära bebyggelse under sin vandring. Detta betyder inte att den är där för att stanna. Tyvärr leder dessa snabba besök ofta till rädsla. Men varför?

Sedan barnsben har de flesta av oss fått höra sagor om den stora stygga vargen. Det ståtliga djuret porträtteras som en ond varelse. Det lustiga är att vi ändå välkomnar dess närmaste släkting med öppna armar och kallar den människans bästa vän. Enligt WWF härstammar alla hundraser från vargen. Genom att tämja vargen fick människan tidigt hjälp med att vakta bostäder och jaga. Genom avel har sedan de hundraser vi har idag tagits fram. På så vis har hundar ett lynne som är lättare för människan att hantera.

Det faktum att människans bästa vän härstammar från vargen borde ju tyda på att det inte är en ond varelse som äter upp Rödluvans mormor som vi har att göra med. Vargen är bara ett vilt rovdjur som hör till vårt ekosystem vare sig vi vill det eller ej. Jag förstår att många är rädda för vargen och man bör såklart ha respekt för den eftersom det trots allt är frågan om ett rovdjur. Men jag tror också att hatet mot vargen till stor del bygger på okunskap och mänsklig bekvämlighet. Är det något som oroar eller känns besvärligt så är det lättare att göra sig av med det än att försöka hitta ett sätt att leva med det. Vargen är inte det enda djuret som människan har svårigheter att se nyttan med.

Mänsklig bekvämlighet kommer också fram då vi talar om skarvfåglar. Det många kanske inte vet är att den stora svarta fågeln egentligen bidrar med naturligt gödsel. Först kan det verka som att den förstör naturen, men egentligen är den en del av ekosystemet och bidrar till en ökad växtlighet på de platser de häckat. Men det tar tid. Många ser därför inte den nytta som skarven faktiskt gör utan de ser enbart skadegörelse.

Skarven häckar längs kusten och återkom till Finland år 1996 efter över 100 års paus. Den äter bland annat fisk och det finns de som menar att skarven påverkat bland annat abborrbeståndet negativt. Forskning visar på att skarvens påverkan dock är väldigt liten. Därför kan skarvens häckande inte vara hela orsaken.

Kanske är det dags att titta oss själva i spegeln istället för att leta syndabockar i naturen? Kanske det är dags för oss människor att ta näsan från skärmen och lära både oss själva och våra barn mer kring naturen och hur den fungerar. På så sätt kanske både djur och människor får lite mer frid i livet.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE