På onsdag ordnas minnesstunder för atombombningarnas offer runtom i Finland, bland annat i Helsingfors, Vanda, Åbo, Lovisa, Närpes och Mariehamn. Under evenemanget i Helsingfors håller bland annat president Tarja Halonen och Tölö församlings kyrkoherde Hilkka Niemistö tal. I år har Hibakusha-rörelsen (de som överlevde) särskilt lyft fram minnet av de barn som omkom på grund av bombningarna.

På grund av det rådande geopolitiska läget, kriget i Ukraina, Rysslands beslut att dra sig ur Start-avtalet, samt regelbundna hänvisningar till kärnvapenmakternas destruktiva potential, har kärnvapen och det hot de utgör fått större synlighet än på flera decennier. Senaste i raden av kärnvapenhot är Donald Trumps svar på ett uttalande från Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev. Trump meddelade, utan några ingående detaljer, att han beordrat två amerikanska atomubåtar att ompositionera sig till lämpliga platser som svar på Medvedevs tidigare uttalande. Medvedev har under kriget i Ukraina agerat retorisk attackhund och regelbundet hotat västvärlden med kärnvapenkrig sedan 2022.

Bombningarna av Hiroshima och Nagasaki

Den 6 augusti 1945 fällde amerikanska flygvapnet atombomben Little Boy över Hiroshima, och jämnade stora delar av staden med marken. Dödsfallen i Hiroshima, fram till slutet av 1945, till följd av bombningen uppskattas vara mellan 90 000 och 166 000. Efter bombningen uppmanade USA:s president Harry Truman Japan att godta de villkor som USA, Storbritannien och Kina lagt fram under Potsdamkonferensen, som avslutats fyra dagar tidigare, och acceptera en kapitulation. Till skillnad från Tysklands kapitulation, så krävdes inte en villkorslös kapitulation av Japan, men de villkor som fanns stötte ändå på motstånd inom den japanska krigsledningen.

Delar av den japanska ledningen hade förhoppningar om att Sovjetunionen kunde kunde tänka sig att fungera som medlare i fredsförhandlingar mellan Japan och de västallierade. Alla tankar om sovjetisk medling grusade då Sovjetunionen förklarade Japan krig på morgonen den 9 augusti och sovjetiska styrkor invaderade Manchuriet. Timmar senare fälldes atombomben Fat Man över Nagasaki, med 60 000 – 80 000 dödsoffer som följd.

Även efter atombombningarna och den sovjetiska krigsförklaringen hade den japanska krigsledningen svårt att komma överens om huruvida Japan bör kapitulera eller inte. Kejsarens val blev ändå till slut att kapitulation är att föredra, och kapitulationen offentliggjorde slutligen 15 augusti. Natten till 15 augusti genomfördes ett misslyckat kuppförsök av officerare som var emot kapitulationen.

Orsaken varför USA fattade beslutet att fälla atombomberna har debatterats, men det kanske starkaste argumentet är att man ville få ett slut på kriget på sina villkor utan att behöva genomföra en kostsam invasion av Japan. Det har också spekulerats i att bombningarna kan ha använts som en styrkedemonstration gentemot Sovjetunionen, samt som ett sätt att få ett slut på kriget innan Sovjetunionen kunde erövra landområden ockuperade av Japan, exempelvis Koreahalvön.

Alternativet: Operation Downfall

Operation Downfall var den amerikanska planen på en invasion av det japanska fastlandet. Operationen bestod av delarna Olympic och Coronet. Olympic var tänkt att inledas i november 1945 med mål att ockupera södra delen av Kyushu, den sydligaste av de japanska huvudöarna. Från flygbaser på Kyushu skulle man sedan understödja en landstigning i närheten av Tokyo på huvudön Honshu i början av 1946.

Japanska soldater hade under hela krigets gång bjudit envist motstånd, och var extremt ovilliga att låta sig tillfångatas. Under kriget i Stilla havet tog västmakterna cirka 50 000 japaner som krigsfångar, det kan jämföras med de cirka 2,8 miljoner tyskar som hölls som krigsfångar av de västallierade innan Tysklands kapitulation.

En invasion av huvudöarna kunde därför förväntas bli otroligt kostsam i människoliv. Amerikanerna räknade med att man skulle behöva en styrka på omkring 750 000 soldater enbart för invasionen av Kyushu, och efterkrigstida uppskattningar har beräknat att amerikanska förluster på Kyushu skulle varit närmare 500 000, inklusive 125 000 döda. För en invasion av Honshu skulle ytterligare en miljon soldater krävas. Hemmaopinionen i USA hade sannolikt inte accepterat sådana amerikanska förluster. Hur många japanska soldater och civila som skulle mist livet under en invasion finns det inte lika noggranna uppskattningar för, men det rör sig sannolikt om miljoner.

En invasion av Japan hade blivit den största landstigningsoperationen någonsin, och för amerikanernas del också gjort andra världskriget till det blodigaste krig landet utkämpat. Cirka 400 000 amerikanska soldater dog under kriget.