Kantola var biskop i Åbo ärkestift 1998-2005 och riksdagsledamot från Egentliga Finlands valkrets för SDP 2007-2019. Efter en paus på fyra år kandiderar han nu i Helsingfors.

– Jag var riksdagsledamot i tre mandatperioder från Egentliga Finland. Nu är jag här i Helsingfors för att de sade att de behövde hjälp när Erkki Tuomioja och några andra inte längre kandiderar.

Kantola menar att det gäller att utöka SDP:s representation i Helsingfors från tre riksdagsledamöter. MTV:s senaste opinionsundersökning visar att SDP har chanser att få fem mandat från Helsingfors.

– Jag hoppas att vi får en tillräcklig valseger att det inte blir en sådan regering där Sannfinländarna är med, säger Kantola som betonar att SDP som det största partiet är en garant för att säkra en sådan utgång.

Kultur, mänskliga rättigheter och jämlikhet

Diskussionen om kultur som lyx är något Kantola inte kan förstå i och med att kulturen finns till för alla.

– Kultur är inte en lyxprodukt utan en grundläggande förutsättning för allt vi gör. Jag förstår inte heller diskussionen om elitkultur. Aulis Sallinen har sagt att det handlar om kulturens höga kvalitet. Jag vill värna om kulturens kvalitet, säger Kantola.

Mänskliga rättigheter och jämlikhet är också sådana frågor som engagerar Kantola speciellt. Han var i riksdagens grundlagsutskott i åtta år och har tidigare erfarenhet av att främja de frågorna.

– Det kommer flyktingar och människor från olika kulturer till Finland, påpekar Kantola och menar att en jämlik behandling av alla är något som grundlagen förutsätter.

När det gäller arbetsbaserad invandring, menar Kantola att det är en viktig framtidsfråga.

– Finland behöver arbetskraft, det gäller både vårdpersonal och andra strategiskt viktiga yrken. Vi måste vara öppna för invandring, betonar Kantola.

Att invandrare som kommer till Finland för att arbeta kan också ta familjerna med är enligt Kantola ytterst viktigt.

– Vi måste hjälpa människorna och se till att Finland är ett intressant land att flytta till för att arbeta i. Det gäller även utvecklingen av skolsystemet och småbarnspedagogiken så att människor känner sig välkomna här. De behöver hjälp med språkfrågorna, så att man snabbt kan lära sig finska eller svenska och klara sig i integrationsprocessen.

När det gäller flyktingar, betonar Kantola att Finland måste respektera internationella avtal och nämner särskilt FN:s flyktingkonvention.

– Frågan är hur vi utvecklar processen. Migri har analyserat hur processerna har varit och kommit fram till att de måste förbättras. Vi har sådana otroliga situationer där man i flera år är vid ett mottagningscentral utan möjligheter att arbeta och studera, för att det tar så lång tid att få processen behandlad, säger Kantola.

Han är inte nöjd med situationer där man först väntar väldigt länge och sedan kanske skickas hem.

Sysselsättning, innovationer och tillväxt

SDP:s linje när det gäller hållbar tillväxt är något som Kantola tror på.

– Den ekonomiska situationen är sådan att det behövdes skuldsättning för att klara covidpandemin. Kriget i Ukraina påverkade energipriserna. Vi har varit tvungna att satsa på akuta problem. Vi har förlängt läroplikten och återinfört den subjektiva rätten till dagvård. Det var bra men det är klart att det måste finnas någon gräns och vi måste balansera statsekonomin.

Kantola betonar att SDP vill höja sysselsättningen. Satsningar på innovationer och tillväxt ska leda till skattepengar så att man kan ta hand om välfärdsstatens behov.

– Staten stöder företagarna med det men företagen satsar också själva på innovationsverksamheten, säger Kantola som ser investeringar i forskning, utveckling och innovationer (FoUI) som väldigt viktiga. Han menar att det inte är billiga bulkvaror utan varor av hög kvalitet som det gäller att producera i Finland. Nyckeln till tillväxten är i arbete och det mervärde man skapar genom kunnande.

– Vi behöver satsa på universitet och högskolor så att vi får potential att utveckla nya innovationer. Forskningen skapar förutsättningar för att vi lyckas komma med produkter som kan säljas. På det sättet får vi pengar för att kunna utveckla välfärdsstaten.

Kantola betonar att det gäller att vara väldigt noggrann så att alla målsättningar för vårdreformen kan förverkligas.

– Människorna ska få bättre service och jämlikheten bör beaktas i alla delar av Finland. Det är viktigt att man kan få läkarvård i tid och att barnskyddet fungerar bättre än idag överallt i Finland.

I ungdomen finns framtiden

Det som oroar Kantola är ungdomen.

– Vi har stora utmaningar i Finland, inte minst med tanke på de mentala problem som ungdomar har, säger Kantola och understryker att det är ungdomarna som ska bära ansvar om samhället i framtiden.

– Om vi förlorar ungdomen, blir det en katastrof för samhället.

I äldrevården är vårdardimensioneringen viktig och där menar Kantola att arbetskraft från utlandet behövs för att ha tillräckligt många vårdare.

– Utöver invandring handlar det också om arbetsförhållanden, ledarskap och hur arbetet organiseras. Också lönenivån är viktig, säger Kantola samtidigt som han påpekar att den avgörs av arbetsmarknadens parter.

– Statens ansvar för resurserna är ändå mycket större efter reformen när kommunerna inte spelar så stor roll längre. Alla som jobbar inom välfärdsområdena får pengarna från statsbudgeten via finansministeriet.

Vårdreformen innebär att makt har centraliserats med syfte att skapa jämlikhet.

– De stora linjerna och kvalitetskraven kommer från social- och hålsovårdsministeriet, påpekar Kantola och understryker att det finns olika problem beroende på om man talar om stad eller landsbygd. I större städer har man kortare avstånd och större mångfald när det gäller kultur, språk och minoriteter.

Om Kantola blir invald från Helsingfors, betonar han att huvudstadsregionen har en mycket viktig strategisk roll för hela Finland. Han påminner också om att Helsingfors universitet är Finlands högst rankade universitet i internationella jämförelser. Nativiteten är låg och arbetsbaserad invandring behövs.

Etik och lagstiftning påverkar varandra

Frågor som har etik och politik att göra är viktiga för Kantola.

– Först kommer etiken och etiska värderingar, sedan kommer lagstiftningen. Det uppstår många etiska och moraliska frågor efter att man har stiftat lagarna. Etiken är mer än vad som står i lagarna, ett mycket bredare fält. Det handlar också om hur lagarna tolkas. Sedan påverkar lagarna etiken så att det uppstår en växelverkan mellan lagstiftning och etik. När människorna blir bekanta med grundlagen, förändras deras etiska tänkande, förklarar Kantola. Han menar att vissa saker kan vara omoraliska fast de inte är olagliga.

En mycket komplex fråga när det gäller etiken är pälsnäringens roll.

– Där finns olika etiska frågor från företagarens sida. Har han eller hon rätt att fortsätta med sin näring och få sin inkomst? En stor majoritet tänker att det är oetiskt att ställa djur i en så trång situation som inte är en naturlig omgivning. Djurens rättigheter har blivit viktigare i det etiska tänkandet. I något skede uppstår en sådan slutsats att vi ändrar vår lagstiftning. Många europeiska länder har gjort det. Det är inte ett etiskt hållbart argument att pälsnäringen flyttas till Kina där djuren får det ännu sämre.

Kärnkraft är en annan fråga Kantola har funderat på. Förr var han väldigt kritisk, men ser kärnkraften nuförtiden som en övergångslösning på grund av klimatrelaterade orsaker.

– Nästan alla är för kärnkraft för att fossil energi är ett större problem, säger Kantola men menar att kärnkraften är dyr och det finns billigare energikällor.

Valet av vilka energiformer man satsar på är ändå en viktig etisk fråga på grund av att klimatet påverkas av vad vi väljer.

Kyrkan behövs i samhället

När det gäller den evangelisk-lutherska kyrkans roll i samhället, menar Kantola att det är viktigt att kyrkan inte tar ställning i partipolitiken genom att lyfta fram ett parti som kyrkans parti.

– Kyrkan har såpass många medlemmar att det ändå gäller för kyrkan att ta ställning i frågor som gäller orättvisor i samhället. Kyrkan måste utveckla sin analyskapacitet och ha kontakter och nätverk till de som arbetar inom olika positioner i samhället, säger Kantola.

– Kyrkan har haft svårigheter i frågor om mänskliga rättigheter. Jag är inte helt nöjd med kyrkans lösningar när det gäller sexuella minoriteter. De vill inte viga samkönade par i kyrkan och så finns det många präster som gör det. Jag anser att prästerna borde ha fulla rättigheter att viga samkönade par, men i de stora frågorna måste man ha tre fjärdedelars majoritet på kyrkomötet.

Kantola betonar avslutningsvis den samhälleliga betydelsen som diakoniarbetet har och att det är något som människorna värderar högt.

– Församlingarna gör viktigt diakoniarbete när det gäller individer i sårbar ställning, arbetslösa, folk med mentala problem och missbrukare av rusmedel, avslutar Kantola.