Gästen för avsnittet är FSD:s ordförande Dimitri Qvintus och inledningsvis diskuterar man Natoprocessen.

– Processen har varit ganska lång och den har varit väldigt intressant på många sätt.

Qvintus beskriver hur känslorna har varierat mellan iver och desperation. Det sistnämnda har förorsakats av Turkiets och Ungerns agerande under processen. Speciellt Ungern som är ett EU-land har förorsakat en känsla av besvikelse.

– Jag tror inte att det kommer att ske så hemskt stora förändringar. Finland är mera ett Natoland än många Natoländer. Vi har skött vårt försvar, satsat på ny teknologi och nya system, konstaterar Qvintus.

Dessutom påpekar han att vi har mer eller mindre nått redan nu Natos mål av att använda 2 procent av bnp till försvaret.

– Vi är färdiga att bli medlemmar i Nato.

Stobjörk påminner om att konsekvenserna är stora inte bara för Finland och Sverige utan också för Nato.

Åkers påpekar att vi har varit kända för diplomati. Hon påminner om Martti Ahtisaari som fredsmäklare och undrar hur det blir med diplomatin nu.

– Diplomatin har inte försvunnit någonstans utan exakt tvärtom, det behövs mycket mera i det här läget, svarar Qvintus och menar att diplomatin är synlig när tiderna är goda och i en svår situation sker diplomatin i tysthet.

– Finland har en lång tradition och stark kunskap i diplomatin. Vi kommer inte att sluta med det fast vi blir medlemmar i Nato, säger Qvintus och betonar vikten av att främja mänskliga rättigheter i hela världen, framför allt kvinnornas ställning.

– Finland ska fortsätta att vara Finland. Vi ska vara den nordiska välfärdsstat vi är också i Nato.

På tal om mänskliga rättigheter och kvinnornas ställning tar Åkers upp frågan om värnplikt som för nuvarande gäller bara män i Finland och är frivillig för kvinnor.

– Det är jättebra att den frågan tas upp. Det är inte någon opinionsfråga om det finns jämställdhetsfrågor i den nuvarande värnplikten, säger Qvintus och menar att SDP:s linje är hållbar. Man är redo att utreda nya möjligheter för att komma till ett värnpliktssystem där alla är delaktiga.

Qvintus påpekar att hans morfar var vid fronten och han har själv gjort militärtjänst.

– Det borde inte vara någon tabu i Finland att ha den här diskussionen. Det finns alltid någonting i samhället man kan utveckla.

Åkers ser framför sig en allmän skyldighet att bidra till beredskap och menar att man kan göra olika typer av civiltjänst. Hon funderar också på om ordet värnplikt borde ersättas med något annat.

– Det handlar om den totala beredskapen, om kriget kommer måste allt i samhället fungera, konstaterar Storbjörk.

Gemensamt uppbåd för både kvinnor och män ser han som ett första steg på vägen mot ett mer jämställt system.

– Uppbåd har en funktion att fånga ungdomar i ett kritiskt skede och ge råd. Flickor går lite miste om det när de inte får delta i sådana tillfällen, håller med Åkers.

– Man träffar där hela åldersklassen, påpekar Qvintus och menar att uppbådet har en liknande funktion som rådgivning när man är riktigt liten.

Åkers ställer frågan om Ålands demilitarisering.

– Åland har alltid haft en jätteviktig strategisk position. Utgångspunkten är att Åland ska också i fortsättningen vara ett demilitariserat område, säger Qvintus.

– Att åland är demilitariserat betyder inte att finland inte skulle försvara Åland. Finland försvarar Åland i varje situation.

Åkers menar att fast Åland hör till Finland, borde ålänningarna vara de som fattar beslut om örikets status som ett demilitariserat område.

– Det borde inte vara utomstående som fattar det beslutet, konstaterar Åkers och styr sedan diskussionen till frågor som rör inre säkerhet.

– Finland har ett bra beredskap. Coronapandemin avslöjade de saker man inte har tagit i beaktande, påpekar Qvintus.

– Vi är nog ett starkt land, det är jättebra att komma ihåg.

– Ur en europeisk och nordisk kontext har vi varit försiktiga att dra ner på försvaret, säger Storbjörk och menar att det är en fördel inför framtida kriser och hot.

– Det finns en väldigt hög tillit till myndigheter i Finland, konstaterar Åkers och jämför med sådana östeuropeiska länder där folk inte litade på myndigheter och vaccineringstäckningen blev lägre under coronaviruspandemin.

Qvintus betonar hur brett säkerheten är som begrepp.

– Vi har lyckats i finland att skapa ett sådant samhälle där människorna har jättemånga orsaker att lita på myndigheter och politiker. Hela riksdagen, också oppositionen, har varit ganska tajta. Man har samarbetat och kunnat fatta beslut tillsammans.

Åkers påminner om det fortgående gängvåldet i stora städer i Sverige där det förekommer stora mängder vapen och explosioner. Hon frågar om något liknande är på väg att ske i Finland.

– Vi har politiska krafter som försöker skapa en bild att det här skulle vara sanningen, säger Qvintus men menar att Finland inte är på väg åt det hållet fast Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson försökte skrämma folk i en torgtillställning.

– Vi måste ta på allvar risken om man misslyckas med politik. Om man misslyckas med att göra rättvis politik leder det till samhälleliga problem. Man ska ta problem på allvar och komma med lösningar i god tid, betonar Qvintus.

Storbjörk understryker det förebyggande arbetets roll.

Åkers menar i sin tur att det gäller att arbeta mot segregation som är ett problem i storstäderna i Sverige.

Även det här poddavsnittet avslutas med fem snabba frågor.

1. Berätta om en politisk fråga som du har drivit och fått igenom?

– Att Vasa centralsjukhus fick fulljour.

2. Vilket parti vill du helst samarbeta med i nästa regering?

– Centern.

3. Nämn en viktig sak som nästa regering ska ta tag i.

– Nästa regering måste fortsätta med utbildningsreformer. Det gäller att utveckla vårt skolsystem.

4. Vad är ditt bästa sätt att slappna av?

– Att leka med mitt härliga barn.

5. Sylt eller mandelmassa?

– Sylt.