På eftermiddagen den 5 juli 2021 smög Miko Shakhdinarian in på Tbilisi Prides kontor i de centrala delarna av Georgiens huvudstad Tbilisi. Som queer, välkänd dragqueen och medorganisatör till Tbilisi Pride var han ett eftertraktat byte denna dag.

– Jag hade klätt mig i svart och vitt för att se så heterosexuell ut som möjligt, säger han.

Miko möttes av en enorm förstörelse på kontoret.

– Jag var den första personen som kom dit efter attacken, säger han.

Förödelsen var ett verk av den högerextrema, hbtqi-fientliga och pro-ryska gruppen Alt-Info. Deras mål var att stoppa den första Prideparaden i Georgiens historia. Och de lyckades. Det har gått nästan två år när jag träffar Miko i en park i Tbilisi. Det är bara några månader kvar till årets Pridevecka som ska hållas den första veckan i juli. Av säkerhetsskäl kommer ingen parad att hållas.

– Jag anser att det skulle vara möjligt att ha en parad, men myndigheterna hävdar att de inte kan garantera vår säkerhet, säger Miko.

Han menar att det skulle vara fullt möjligt att beskydda paraden.

– När premiärministern, Natorepresentanter och andra viktiga personer tar sig fram genom Tbilisi är säkerhetsarrangemangen förträffliga. Vi skulle kunna få samma beskydd, säger Miko.

27-årige Miko Shakhdinarian är queer och dragqueen. Han var den första personen som kom till Pride Tbilisis kontor efter att det hade attackerats av högerextremister under Pride 2021. På bilden ses även hans hund Pusita. (Foto: Bengt Sigvardsson)

Synlighet

Myndigheternas agerande, eller icke-agerande, under Pride 2021 har fått internationell kritik, likaså har det rättsliga efterspelet. Alt-Info hade öppet lovat att stoppa paraden med våld flera veckor i förväg. Redan på morgonen samlades deras anhängare runtom i Tbilisi. På eftermiddagen tågade cirka 500 av dem till Tbilisi Prides kontor.

– De klättrade uppför fasaden och tog sig in på kontoret via balkongen, säger Miko.

Pridearrangörerna hade då lämnat kontoret och tagit sig till en annan lokal. Den aggressiva mobben spårade dem och attackerade ett medieuppbåd utanför. 53 journalister skadades.

– Polisen hade resurser som de inte använde för att stoppa dem. Polisen brukar aldrig tveka att använda tårgas vid till exempel regeringskritiska demonstrationer, säger Miko.

Georgien har den progressivaste lagstiftningen när det gäller hbtqi-rätt i södra Kaukasus. Hatbrott är kriminaliserat sedan 2014, likaså diskriminering mot hbtqi-personer. Hatiska tal från kyrkliga och politiska ledare samt diskriminering är emellertid vanligt. Många hbtqi-personer vågar därför inte komma ut. Det råder dock inga tvivel om vart i Tbilisi som Tbilisi Pride huserar. En stor regnbågsflagga pryder kontorets balkong. Organisationens ordförande, Mariam Kvaratskhelia, menar att synlighet är viktigt.

– Våra röster blir inte hörda om vi inte syns. Pride får enorm medial uppmärksamhet som gör att vi når ut till allmänheten. Genom våra diskussioner med ministrar och andra beslutsfattare inför Pride får vi politisk kraft. Synlighet är ett verktyg för att få våra rättigheter och bekämpa homofobi, säger hon.

Inställda manifestationer

Den georgiska hbtqi-rörelsen gjorde sin första offentliga manifestation den 17 maj 2013 under den Internationella Dagen mot Homo-, Bi- och Transfobi, IDAHOTB. Deltagarna attackerades då av tusentals motdemonstranter som hade uppviglats av den georgiskortodoxa kyrkans ledare. Efteråt utlyste kyrkan den 17 maj till Familjens Renhetsdag. Sedan dess har hbtqi-rörelsen inte lyckats återerövra dagen. I stället grundades Tbilisi Pride 2019. Samma år hölls landets första Pridevecka i juni, men paraden fick ställas in. Denna gång på grund av att stora demonstrationer utbröt i Tbilisi mot att en rysk politiker hade bjudits in till georgiska parlamentet. Året därpå satte pandemirestriktioner stopp för paraden och 2021 stoppades den med våld.

– Under Prideveckan 2022 orkade vi inte organisera en parad. Vi var traumatiserade, säger Mariam.

Av säkerhetsskäl har man alltså även i år valt att inte ha någon parad.

– Men vi kommer att ha en massa andra aktiviteter, bland annat en Internationell hbtqi-konferens. Vi hoppas på många utländska besökare. Då lägger myndigheterna mer resurser på säkerheten, säger hon.

4 000 personer förväntas delta.

– De som vill delta måste registrera sig. Vi gör bakgrundskoll på dem och ställer en rad frågor innan de kan köpa biljetter. Det kommer att finnas många poliser kring Prideområdet. Det låter kanske inte så trevligt, men det är nödvändigt för vår säkerhet, säger Mariam.

Rysk lag

Cirka 80 procent av georgierna vill gå med i EU. Mariam tror att ett medlemskap skulle sätta hårdare press på regeringen att värna om hbtqi-rätt. I slutet av 2023 ska EU-kommissionen ta beslut om landet ska få status som EU-kandidatland.

– Men i detta historiska ögonblick försöker regeringen att införa ryskinfluerade lagar som äventyrar vår eventuella kandidatstatus, säger Mariam.

I mars övervägde parlamentet att anta en lag om att medier och frivilligorganisationer som får mer än 20 procent av sin verksamhet finansierad från utlandet måste registreras som ”utländska agenter”. Lagen kritiserades för att vara en kopia av en liknande rysk lag från 2012. EU menade att den gick stick i stäv med EU: s regler om press- och föreningsfrihet. Parlamentet godkände lagen i sitt första beaktande, men efter stora demonstrationer annullerades den. En del menar att ryska intressen låg bakom lagförslaget. Mariam säger att rysk propaganda har stor inverkan i Georgien.

– Ryssland använder hbtqi-rätt som geopolitiskt slagträ för att avskräcka georgierna från att närma sig väst. Man brukar använda samkönade äktenskap som exempel på hur västerländsk kultur hotar kristendom och georgiska värderingar. Tyvärr kör vår regering med liknande retorik, säger hon.

I början av mars hölls stora protester utanför parlamentet i Tbilisi mot den så kallade ”agentlagen” eller ”den ryska lagen”. Många demonstranter anklagade regeringen för att avvika från vägen mot EU och för att gå i Rysslands ledband. (Foto: Bengt Sigvardsson)

Smutskastning

I början av maj, i år, var Georgiens premiärminister Irakli Garibasjvili en av talarna vid Conservative Political Action Conference, CPAC, i Ungerns huvudstad Budapest. Han påstod bland annat att ”hbtqi-propagandans” syfte är att förstöra traditionella familjevärderingar.

– Och regeringen smutskastar ofta politiska opponenter genom att påstå att de har samröre med hbtqi-rörelsen. Georgierna över lag har blivit mindre homofobiska, men det gäller inte politikerna, säger Mariam.

I en annan del av Tbilisi huserar Equality Movement som är södra Kaukasus största hbtqi-organisation. Man bistår framför allt med hälsoservice och juridisk rådgivning. Equality Movement deltar däremot inte i offentliga hbtqi-evenemang. Man ser dem som kontraproduktiva.

– Statistik visar att hatbrott mot hbtqi-personer ökar före och efter offentliga manifestationer, säger Ana Aptsiauri som är organisationens projektsamordnare.

För att skydda och lobba för hbtqi-personers rättigheter samarbetar man i stället med i princip alla georgiska människorättsorganisationer.

– Och så jobbar vi med internationella organisationer. Georgien är fortfarande en famlande demokrati. Internationella organisationer spelar därför en viktig roll i att pusha regeringen till förändringar, säger Ana.

Ana Aptsiauri är projektsamordnare på södra Kaukasus största hbtqi-organisation Equality Movement i Tbilisi. (Foto: Privat)

Förvirring

Ana menar att det georgiska samhället inte är homofobiskt i ordets rätta bemärkelse. Folk är snarare förvirrade. Hbtqi-frågor tas till exempel inte upp under skolornas sexualundervisning. Equality Movement har kurser om hbtqi-rätt för personal på olika myndigheter. Samtidigt menar Ana att polisens agerande vid Pride 2021 och det rättsliga efterspelet har sänt fel signaler i samhället.

– Under veckorna efter attacken var där flera fall då misstänkta queermän jagades på gatorna. Folk hade sett i livesändningar att polisen inte reagerade när journalister attackerades under Pride. Homofoba personer såg det som grönt ljus för att ge sig på hbtqi-personer, säger hon.

31 personer greps för attacken under Pride 2021. 26 av dem dömdes till fängelse, men ingen har åtalats för att ha organiserat attacken.

– Vi känner till deras ansikten och namn. Även Georgiens Ombudsperson bad den allmänna Åklagarmyndigheten att inleda en utredning mot en av organisatörerna, men inget har hänt, avslutar Ana.

Europaplatsen i Tbilisi. Cirka 80 procent av Georgiens befolkning vill gå med i EU. (Foto: Bengt Sigvardsson)

* Georgien är en republik med knappt 4 miljoner invånare. Landet har en yta på 6 970 km² och ligger i västra Kaukasus på gränsen mellan Europa och Asien.

* Georgien gränsar till Svarta havet i väst och till Ryssland i norr och nordost. I söder gränsar landet till Turkiet och Armenien samt till Azerbajdzjan i sydöst.

* Cirka 20 procent av ytan utgörs av utbrytarrepublikerna Abchazien och Sydossetien som kontrolleras militärt och politiskt av Ryssland sedan 2008.

* Från 1936 till 1991 var landet en del av Sovjetunionen. Efter självständigheten har Georgien varit i krig med Ryssland tre gånger.

* Sedan 2011 är landet ett aspirantland till Nato, något som Ryssland starkt motsätter sig.

* 2014 undertecknades ett associeringsavtal mellan EU och Georgien som trädde i kraft 2016. Våren 2022 ansökte Georgien. Ukraina och Moldavien om status som EU-kandidatländer. De sistnämnda länderna fick det, men inte Georgien. EU-kommissionen menade att fler reformer måste genomföras innan det kan bli aktuellt. Frågan ska tas upp igen i slutet av 2023.