Överraskande? Faktiskt inte helt ändå mot bakgrund av det opinionsmässiga krisläget och fortsatta ras ner nu till 24 procent för S i senaste Sifomätningen.  Och att Sverige har ett riksdagsval om ett år  och S är i stort behov av en rejäl nystart för att undvika en svår valförlust.

Senaste låga Sifon på 24 % för S var en ny men inte alls oväntad kalldusch för S och Löfven och i gengäld ett nytt kvitto på att Vänsterpartiet, V, nu tar allt fler missnöjda S-väljare med sitt för dem rekordhöga 11,9 % i stöd i senaste Sifomätningen. Men även till Sverigedemokraterna, SD, fortsätter S att läcka missnöjda manliga arbetarväljare.

Så beskedet nu – inför växande missnöje och en svår valrörelse snart – blev att Löfven rev av plåstret och tog konsekvenserna och låter en efterträdare i november en nödvändig nystart inför valet.

Återstår att se vem som kan, vill – och har tillräckligt med stöd för att gå iland med uppgiften.

Det särskilt som S under Löfvens ledning har tagit ett antal strategiska felbeslut och följden blivit att partiets själ och trovärdighet åtminstone delvis har förlorats och många väljare med det. Utan en tydlig egen agenda och för mycket av eftergivet kompromissande blir även ledande folkligt parti S stämplad som “bara makten för dess egen skull”. Och särskilt som det under senaste åren misskött sin egen politikutveckling och uppvisat stor suddighet om vad man verkligen vill göra med makten för folkets bästa i fokus.

Så med den förtroendekrisen, stigande förväntningarnas missnöje (Tage Erlanders ord) och ökade krav på välfärdens restaurering och behovet av en stark och tydlig reformbudget redan nu i höst blir utmaningarna stora för en ny S-partiledare redan nu till senhösten. Oavsett om det nu blir finansminister Magdalena Andersson, inrikesminister Mikael Damberg, statsrådet Anders Ygeman eller någon helt annan. Försvarsminister Peter Hultqvist vore också en möljig lösning med sin starka ideologiska profil och höga trovärdighet. Den valde ska sedan också bli föremål för en statsministeromröstning i Sveriges riksdag i november.

Men vem det än nu blir behöver ha en reformstark reformbudget som plattform och ovanpå det en offensiv och framtidstydlig kongress som tillsammans ger socialdemokraterna den nystart partiet så väl behöver. Ty nu måste partiet vilja och våga just det!

Alternativet annars är ett stort tapp och nederlag i valet 2022… Och i så fall fler som går över till V och delvis även SD.

Med det perspektivet borde ledar- och vägvalet vara hyfsat enkelt för Sveriges än så länge största och mest kompetenta regeringsparti.

Det går dock inte heller att utesluta helt att allt kan mot slutet av året sluta med att Sverige kan få en expeditionsministär om C inte släpper fram en bra reformbudget och ny statsminister.

Robert Björkenwall

frilansjournalist och utredare