Opinion
16.8.2021 08:59 ・ Uppdaterad: 16.8.2021 08:59
Låt inte välfärden förfalla
Följden av dödsskotten mot värnlösa demonstrerande svenska arbetare i Ådalen i maj 1931 blev starten för ett nytt Sverige där demokratin steg för steg vann nya segrar. Arbetsmarknaden reglerades. De privata arbetsförmedlingar som levererat strejkbrytare till arbetsgivarna förbjöds. Möjligheten att kalla in militär för att stoppa lokala oroligheter avskaffades. Från de diskussioner som nu förs stiger dock frågan: Är vi på väg tillbaks till en samhällsordning mer lik den som rådde i Sverige före Ådalen?
I takt med att allt mer av det som varit offentligt styrd verksamhet blivit konkurrensutsatt och privatiserat har demokratins verkanskrets minskat. Medan ekot efter skotten i Ådalen, en växande socialdemokrati, ett folkligt krav på rättvisa och en bland högern och arbetsgivarna stigande rädsla för revolution öppnade vägen till välfärdsstaten har arvtagarna till den höger som då kunde bruka vapen mot demonstrerande arbetare blivit en ny aktiv och pådrivande aktör för en samhällsutveckling med marknad och konkurrens i högsätet.
När de privata arbetsförmedlingarna förbjöds var det ett viktigt steg för att skapa balans på den svenska arbetsmarknaden. Med de privata arbetsförmedlarna som mellanhand hade arbetsgivarna kunnat pressa ner löner och villkor. De fick hjälp att hitta den arbetskraft de behövde för att kunna kväsa fackliga krav. I Ådalen ställde studenter upp som strejkbrytare och verktyg åt arbetsgivarna.
I dag är privatiseringen av arbetsförmedlingen åter ett från borgerligt håll rest politiskt krav. Det skulle åter ge så kallat oberoende aktörer ett fritt fält. Arbetsförmedlingen skulle förvandlas från en samlad samhällstjänst till ett kluster av privata förmedlarkonsulter.
Det som drev arbetarna i Ådalen till strejk och till demonstrationen som slutade med fem av militären mördade var både de usla lönerna och arbetsgivarnas bruk av strejkbrytare. Sedan dess har såväl löner som arbetsvillkor steg för steg förbättrats. Fackföreningsrörelsen och socialdemokraterna har genom kollektivavtal, skattepolitik och sociala reformer drivit på för att minska klyftorna i samhället. Sverige blev världens mest jämlika välfärdsland.
Sedan sekelskiftet har klyftorna i Sverige åter vidgats. De förmögna har blivit allt rikare och de fattiga fått det allt svårare att få livet att gå ihop. En slopad fastighets- och förmögenhetskatt, den borttagna värnskatten där den med höga inkomster fick bidra med mer till välfärden och de allt generösare rot- och rutavdragen har alla bidragit till att splittra Sverige. Samtidigt har villkoren för den som blir sjuk eller arbetslös stramats åt. Allt fler pensionärer ser hur deras pensioner står still och urholkas. Bristen av en progressiv och av rättvisa präglad bostadspolitik ökar på segregationen och bidrar till att splittra landet i ett vi och ett dom. Maskorna i det sociala skyddsnätet glesnar.
Nu måste det för socialdemokraterna åter bli en huvuduppgift att se till att försvara den demokratiskt styrda välfärden, skala bort orättvisorna och jämna ut ojämlikheten.
Robert Björkenwall, journalist och utredare med erfarenhet från regering och riksdag
Jaan Ungerson, diplomerad omvärldsanalytiker
Kommentarer
Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.
Mer om ämnet
Opinion
Opinion
Internationellt
Opinion