Socialdemokraten Irfan Čengić sitter i Folkens hus, Dom naroda, överhuset i Bosnien och Hercegovinas parlament. Underhuset heter Bosnien och Hercegovinas representanthus.

– Det är viktigt att tala med både beslutsfattare och publiken i Europeiska unionen om situationen på västra Balkan, särskilt om ett tema som kriser. Vi hade problem och kriser också förr. Dels har vissa problem blivit värre, dels finns det många möjligheter och fördelar hos oss. Det gäller att tala om våra erfarenheter, i samband med utvidgningsprocessen och när det gäller att komma igång med förhandlingar om EU-medlemskap.

Čengić säger att han är optimist när det gäller Bosnien och Hercegovinas möjligheter till medlemskap i EU.

– Gällande Nato, vi vill vara med i Nato, men det beror på medlemsländerna. Sedan har vi också sådana politiker som är emot Nato för att de har utbrytningsplaner ur Bosnien och Hercegovina. Jag hoppas i vilket fall som helst att vi kommer att ha ett nära samarbete med Nato. Vi hade fyra år av krig och det är väldigt viktigt att bevara freden. Jag föddes i det tidiga skedet av kriget och jag förstår att uppskatta freden som en grundläggande förutsättning för ekonomisk utveckling samt social- och hälsovård.

Čengić betonar vikten av att Bosnien och Hercegovina gör allt för att uppfylla de kriterier som krävs för att komma med i EU.

– Vi måste ta förhandlingarna mycket seriöst och förstå att hela processen kan ta 10-15 år.

När det gäller Turkiets roll i regionen, menar Čengić att samarbetet mellan Turkiet och Bosnien fungerar bra.

– Handeln mellan Turkiet och Serbien är ändå större än mellan Turkiet och Bosnien. Många i Bosnien tänker att vänskapen med Turkiet leder automatiskt till att vi får pengar och olika projekt, men sådant fungerar inte automatiskt.

På tal om Turkiets roll i Finlands och Sveriges Natoförhandlingar önskar Čengić att Finland och Sverige får komma med i Nato.

– Turkiets militär är det näst största i Nato. Jag vill se länderna på västra Balkan, Finland och Sverige alla med i Nato för att det handlar om Europas säkerhet som helhet. Det handlar inte om enskilda länder utan om helheten. Kriget i Ukraina har visat att om en del av Europa får problem, innebär det problem också för resten av Europa, avslutar Čengić.