Kultur

Irland – en spännande örepublik

Robert Björkenwall
Saluhallen i Cork.

Irland, bebott redan 12 800 f.Kr., med nu ungefär lika stor befolkning som Finland och hälften så stor som Sverige är ett spännande land att besöka. Ön har en dramatisk historia och hisnande vacker natur.

Robert Björkenwall

Arbetarbladet

 

 

Denna Europas tredje största ö där fem sjättedelar – totalt 26 grevskap – bildar republiken Irland (med ca 5 milj inv) och en sjättedel – Nordirland/Ulster, ca 1,9 milj – fortsatt tillhör Storbritannien, trots många årtionden av irländsk frihetskamp för att ena hela irländska ön under den irländska republikens flagga. Detta sedan påskupproret 1916, frihetskriget 1919-21 med av britterna sedan 6 december 1921 erkända status som självständig dominion inom brittiska samväldet och så slutlig full självständighet med ny författning och status som republik 29 december 1937. Men alltjämt är Nordirland med huvudorten Belfast brittiskt kontrollerat och nu, jämte Storbritannien i övrigt, numera utanför EU. Men gränsen är numera sedan långfredagsavtalet 1998 helt sömlös och märks inte alls när man reser mellan Irland och Nordirland – och relationerna fredliga när man tar sig runt i Belfast.

Ja, den grafittimålade muren mellan det katolska och det protestantiska Belfast finns kvar men mest som en symbol. Men numera märks det tydligt – och framgår av statistiken – att invånarna i Irland är mera välmående än nordirländarna, bl a beroende på att många industrijobb försvunnit i Ulster. Och inte lär Brexit heller öka intresset för att investera i Nordirland.

I Nordirland – längst i norr – finns ett av Irlands fyra världsarv, de 60 milj år gamla, magnifika pelarformationerna i Giant’s Causeway. En rejäl vandring dit och tillbaka men väl värt att bese!

Giant’s Causeway. (Bildkälla:Robert Björkenwall)

I Nordirland finns också en Irlands bästa whiskeys – Bushmill, som produceras här. I Republiken Irland finns ju sedan välkända Jameson, Tullamore Dew och Paddy (dricks mest av irländska arbetare). Det här – jämte all öl – nog en bidragande orsak till att Irland har världens fjärde högsta konsumtion av alkohol per invåndare. I Irland finns ju också en pub per 1 000 invåndare. Den äldsta – The Brazen Head i huvudstaden Dublin (dryga 1 milj inv) – kom till redan på 1160-talet!

Det mest kända ölet är Guinness (en stout) som fick sin start redan 1759 och där man i Dublin producerar fem miljoner liter per dag. Mest Guinness dricks inte på Irland utan i afrikanska Nigeria! Arthur Guinness, ölpatriarken, månade om sina anställda och såg till att hans anställda redan på 1800-talet fick tillgång till viss sjukvård och även kortare semester. Lite som Hjalmar Lundbohm i LKAB i Kiruna som i början av 1900-talet byggde vidare på det och även ordnade bl a skolgång för även flickor.

Lilla Irland med sina 5 miljoner är en på flera sätt riktig kulturnation. Tänk bara att man hittills haft fyra nobelpristagare i litteratur. Senast poeten Seamus Heaney (1995), innan dess poeten W.B. Yeats (1923), George Bernard Shaw (1925) och Samuel Beckett (1969). Och ändå fick inte i Dublin allestädes närvarande James Joyce (dog 1941) – med mycket omtalade Odysseus – priset, som många menar han borde fått. Men klart man måste gå och kolla det signerade exet av Odysseus på finpuben Davy Byrnes i Dublin. Ett fint, besöksvärt minnesmuseum över Heaney finns också i Dublin.

Helt rätt är det ju också att republiken Irlands nu sittande – inne på andra 7-årsperioden – president Michael D. Higgins är just poet och Labour-politiker från Limerick. Poeten W.B. Yeats – också uppvuxen i irisktalande västra Irland i Sligo, nära kulturstaden Galway – har skrivit en fin dikt om Irlands första kvinnliga parlamentsledamot Markievicz och hennes suffragett-aktiva syster. I Galway gör jag sällskap med statyn över Oscar Wilde (med Dorian Grays porträtt) innan jag drar vidare till det av Atlantvågorna piskade Cliffs of Moher, de märkliga stenbyggda bikuporna (bebodda till 1200-talet) på Dinglehalvön och välkända Ring of Kelly, Iveraghhalvön, med Charlie Chaplins minnesstaty (och tidigare ägt hus) i Waterville och där Irlands högsta berg Carrantuohill, 1041 m ö h, och Sneem som även Charles de Gaulle besökt.

Charlie Chaplin-statyn och artikelförfattaren Robert Björkenwall i Waterville. (Bildkälla: Robert Björkenwall)

Irland – medlem i EU sedan 1973 – har utvecklats starkt och fått bra vägar genom omfattande EU-stöd och med omfattande export och import till EU-området (40 %) och även USA (30 %). Ett USA med starka irländska band eftersom det där bor över 30 miljoner med irländska rötter, efter en omfattande emigration efter potatissvälten 1845-52 och då en miljon irländare svalt ihjäl. Så ingen tillfällighet att den irländska skördefesten Halloween ”tagits över” och blivit stor i just USA!

Kennedy-familjen är bara en av många och har sina rötter i Kilkenny, nära Cork (fin naturhamn som vikingarna gillade!). Kilkennys öl – också Guinnessägt – är supergod men lite svår att få tag på. Tyvärr.

Den som varit i New York kanske vet att polisen där har en hög andel med irländska rötter. Så det finns många och starka band mellan just Irland och den amerikanska östkusten.

Och vet ni, apropå dyra elpriser, att de irländska hushållen i snitt betalar 900 euro (ca 10 800 kr) mer per år än EU-snittet!? Resor är lärorika på flera sätt.

Robert Björkenwall, frilansjournalist, utredare, författare bl a till en bok om EU m m

Fotnot: Irland var först med att ta betalt för plastpåsar (redan 2002). Irland är på åttonde plats i världen i Human Development Index som mäter sådant som pressfrihet och demokrati. Irland har också flest antal Eurovision-vinster, hela sju (ett rekord man nu delar med Sverige) och Johnny Logan har vunnit två av dessa som artist.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE