Nyheter

28.3.2026 16:25 ・ Uppdaterad: 28.3.2026 16:25

Jani Kokko: Vart går du, om hemmet inte är ett tryggt ställe?

Jiri Halttunen
Riksdagsledamot Jani Kokko (SDP).

Att minska och förebygga våld är sannolikt ett mål för alla politiker. Våld i familjen och nära relationer lämnar djupa sår, och när hemmet är otryggt bör alla ha möjlighet att komma i säkerhet. SDP:s riksdagsledamot Jani Kokko påminner om att mödra- och skyddshem är en trygg hamn för många som upplever våld, där hjälp alltid finns att få. Om Sannfinländarnas hot om ytterligare nedskärningar i stödet till social- och hälsovårdsorganisationer förverkligas, kan även skyddshemmen vara i fara.

ABL

 

 

Våld i nära relationer är könsbundet i Finland, och över hälften av kvinnorna (57 %) har upplevt fysiskt våld, sexuellt våld eller hot. År 2024 hjälpte medlemsföreningarna inom Förbundet för mödra- och skyddshem 15 000 vuxna och nästan 7 000 barn genom individuellt arbete, familjearbete och sina chattjänster.

– Det är något motsägelsefullt att regeringens viktigaste mål inom politiken för inre säkerhet är att säkerställa att Finland är ett tillitssamhälle där trygghet och rättvisa förverkligas under alla omständigheter. För många finländare är det just organisationerna som garanterar tryggheten, betonar Kokko.

Från Sannfinländarna har det under en längre tid kommit ett enhetligt budskap som syftar till att förringa värdet av social- och hälsovårdsorganisationer. Organisationerna har anklagats för ineffektivitet, trots att deras arbete i själva verket är ytterst kostnadseffektivt.

– Även ledare för välfärdsområden har vädjat till regeringen att inte genomföra ytterligare nedskärningar. Inom välfärdsområdena erkänns organisationernas arbete, och i ett gemensamt ställningstagande har det konstaterats att det inte finns någon funktionell ersättare för social- och hälsovårdsorganisationerna, säger Kokko.

Social- och hälsovårdsorganisationerna märks i många finländares vardag, eftersom de erbjuder stöd för psykisk hälsa, förebygger narkotikarelaterade dödsfall bland unga samt ger stöd till äldre och veteraner. Även verksamheten vid mödra- och skyddshem finansieras genom organisationsbidrag.

– Minister Rydman har vägrat specificera hur nedskärningarna skulle riktas mot organisationerna. Om finansieringen till aktörer inom mödra- och skyddshem skulle skäras ned, skulle tusentals våldsutsatta bli utan hjälp. Även kostnaderna för hälso- och sjukvården samt rättssystemet skulle öka när hjälp söks på annat håll, påpekar Kokko.

Istanbulkonventionen, som syftar till att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor och våld i familjen, ratificerades i Finland 2015. I avtalet fastställs ett befolkningsbaserat antal skyddsplatser. Rekommendationen för Finland är 555, men för närvarande finns det endast 243 skyddsplatser i landet.

– Mödra- och skyddshem erbjuder inte bara tryggt boende i nödsituationer, utan hjälper också till att identifiera olika former av våld, ökar barns trygghet och förbättrar människors välbefinnande. Våld i familjen och nära relationer berör redan nu sorgligt många, så även ministern borde vakna upp till verkligheten där de organisationer han förringar utför arbete som räddar liv, avslutar Kokko.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

Demokraatti.fi

Tilaa Demokraatti

Demokraatti on politiikkaan, työelämään ja kulttuuriin erikoistunut aikakauslehti, joka on perustettu Työmies-nimellä vuonna 1895.

Kaikki ei ole sitä miltä näyttää.

Tilaa demokraatti →
2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE
KIRJAUDU