Paetongtarn Shinawatra, endast 37 och relativt ny inom den Thailändska politiska sfären, nominerades under torsdagen av den ledande koalitionen i landet. Hon är den andra kvinnan som tar upp rollen, efter sin moster Yingluck Shinawatra, men också landets yngsta premiärminister någonsin. Thailands parlament röstade för hennes nominering till posten med 319 av 493 röster.

Behovet av att välja en ny premiärminister kommer efter att Pheu Thais tidigare statsminister Srettha Thavisin avsattes från sin post på grund av ett beslut från författningsdomstolen tidigare i veckan. Thavisin dömdes skyldig för ett etiskt brott mot konstitutionens bestämmelser om integritet och etiska normer när han i april utsåg en korrumperad advokat till minister i regeringen. Domarna i författningsdomstolen röstade med en majoritet på 5 mot 4 för att avsätta Srettha och hans ministrar.

Paetongtarn Shinawatra har under flera år fått en allt högre position inom partiet. Hon har redan tidigare visat ett starkt intresse för att vara landets premiärminister under valkampanjen 2023. Efter valet, då Pheu Thai kom på andra plats, spelade Shinawatra en nyckelroll i förhandlingarna med de andra partierna för att nominera en premiärminister. Move Forward-partiet, som kom på första plats, fick inte stödet de behövde för en koalition med dem i ledningen. Sedan dess har oppositionspartiet upplösts av författningsdomstolen, över dess mål att införa ändringar i lagen om Lèse-majesté, eller majestätsbrott.

Den så kallade Shinawatraklanen har dominerat thailändsk politik under de senaste två decennierna, med tre statsministrar och betydligt inflytande över det ledande Pheu Thai partiet. Både Paetongtarns far, Thaksin Shinawatra och hennes moster avsattes av militära statskupper 2006 och 2014, men familjen har fortsättningsvis hållit en hög profil inom politiken. Pheu Thai har ofta funnit stöd genom populistiska gräsrotsstrategier som uppskattas av glesbygden och de mindre bemedlade i landet. Detta har skapat motstånd från, bland annat, de konservativa grupperna i landet, som ofta har stött militärens grepp om makten. Däremot har Pheu Thai också förlorat en hel del stöd under de senaste åren, vilket ledde till valförlusten i fjol.

Thailands demokrati är mycket svag och politiken har behövt balansera sin makt med den överlägsna monarkin samt militärens inflytande. Representanter i överhuset, eller senaten, har tidigare utsetts av militären, vilket bland annat hindrade Move Forward från att utnämna en premiärminister 2023. En samling nya senatorer utnämndes i juli av valkommissionen, men det nya överhuset har också kritiserats för att kringgå demokratiska processer och istället oproportionerligt representera den konservativa falangen inom politiken.

Paetongtarn kommer också att regera under en tid då hennes far Thaksin står åtalad för ett majestätsbrott han påstås ha begått 2015. Samtidigt så kommer hon att måsta minska på pressen från en rekordhög statsskuld på 56 procent av BNP och en djup lågkonjunktur. Paetongtarn, med sin företagsbakgrund, har hittills fokuserat på att sköta ekonomiska frågor först och inte öka på de politiska spänningar som, till exempel, en reform i majestätsbrottslagen skulle skapa.

I grunden befinner hon sig i en omöjlig politisk situation. Move Forward har omorganiseras för att fortsätta sin kamp mot majestätsbrottlagen. Samtidigt signalerar Thavisins avgång att premiärministern aldrig ligger ovanför andra maktpositioner i landet. Paetongtarn kommer också att söka demokratiskt stöd för en till mandatperiod bland en befolkning som vill se större reformer. Att balansera förtroende från parlamentet, monarkin, författningsdomstolen och befolkningen kommer att kräva skarpa politiska instinkter. Medlemmar i Shinawatraklanen har hittills inte lyckats undvika en statskupp då de suttit som premiärminister, men Thavisins avgång och en ny senat (om än odemokratisk) som inte direkt utsätts av militären kan stödja en politisk återställning.

En demokratisk revolution kan Paetongtarn antagligen inte själv påbörja, men hon kan bidra till ett stabilt läge som inleder ekonomisk och politisk hållbarhet.