Inbördeskriget i Myanmar har blivit mer långdraget än vad militärjuntan tänkte sig. Paul Vrieze, forskare vid Utrikespolitiska Institutet i Stockholm och även verksam vid Göteborgs universitet, har tidigare arbetat som journalist i Myanmar. Han är insatt i den militära konflikt som nu råder i landet.

Vrieze säger att då militärjuntan, även kallad Tatmadaw, tog över makten i början av år 2021 inledde oppositionen fredliga protester. De som strider mot juntan är till stor del unga personer.

-De är inte villiga att underkasta sig militärens diktatur, som många av de äldre i samhället är. Majoriteten av Myanmars befolkning vill leva i ett demokratiskt samhälle, säger Vrieze.

Han säger också att unga i landet är teknologiskt kunniga och de känner väl till hur demokratiska samhällen runt om i världen ser ut. Unga i Myanmar tar del av västerländsk media och många har goda kunskaper i engelska. Därför är det lätt att förstå varför det är just unga som oftast kämpar mot juntan.

– Unga i Myanmar vet att militärjuntan i landet inte är de enda som på riktigt kan leda landet.

Forskaren vid svenska Utrikespolitiska Institutet Paul Vrieze säger att det i nuläget är osäkert om oppositionen mot juntan vinner inbördeskriget i Myanmar. (Foto: Privat)

Myanmar blev självständigt från Storbritannien år 1948 och från och med 1960-talet har militärjuntor regerat i landet. Myanmar har orienterat sig i riktning mot ett demokratiskt samhälle det senaste decenniet. Mellan år 2010 och 2020 förbättrades Myanmars ekonomi och utbildningsystem.

Under den tidigare nämnda tiden har militärjuntan å sin sida sett sin makt i parlamentet minska. Det här ogillades och därför förverkligades militärkuppen. Militärjuntan ville säkerställa att den inte skulle mista kontrollen över landet, men juntan gjorde en stor misskalkylering då den eventuellt trodde att inget eller endast lite motstånd skulle uppstå mot militärkuppen respektive att juntan enkelt skulle kuva oppositionen.

Statskanslern Aung San Suu Kyi, som haft en vital roll för Myanmars övergång från militärdiktatur i riktning mot demokrati, sitter sedan förra året i husarrest, skriver brittiska BBC.

Nu är det tre och ett halvt år sedan inbördeskriget startade. Landet är i ett krisläge och en stor del av befolkningen svälter. FN rapporterar att 17,6 miljoner i landet behöver humanitär vård. Enligt Vrieze försöker militärjuntan blockera att förnödenheter når de drabbade.

Tidningens reporter kontaktar även grundarna till plattformen Insight Myanmar, som uppmärksammar inbördeskriget och förhållandena i landet. De heter Josh och Brad. Josh berättar att han har bott i Myanmar i 15 år före inbördeskriget bröt ut. Han lyfter även upp innehåll från plattformens podcast.

– Vi har intervjuat flera ledare som står för ett demokratiskt Myanmar, säger han och nämner bland annat den demokratiska förkämpen Thinzar Shunlei Yii.

Shunlei Yii har tidigare bekräftat för tidningens reporter att det är yngre personer i Myanmar som i regel kämpar mot militärens styrkor. Gällande unga i Myanmar och deras kamp mot juntan säger Josh från Insight Myanmar att varken äldre eller yngre personer i Myanmar har stor respekt för juntan.

– Aktivismen och motståndet är starkast bland ungdomarna, vilket är vad man kan förvänta sig i en revolution.

Vem strider mot vem?

För att förstå konflikten i Myanmar är det viktigt att känna till vilka grupperingar som strider mot vilka. Militärjuntan strider mot olika etniska rebellgrupper, som varierar i storlek från runt 100 till flera hundratals, i olika delar i landet. Vrieze säger att militärjuntan har hamnat i ett tvåfrontskrig, vilket den inte klarar av i det långa loppet.

– Rebellerna anfaller från väster och från norr. Rebellerna mot militärjuntan är en lös sammansatt allians bestående av NUG, landets regering i exil och olika etniska grupper.

NUG står för National Unity Government of Myanmar. Regeringen i exil leds av Duwa Lashi La, som kommer från Kachinstaten i norra Myanmar.

Från den tidigare nämnda delstaten strider militärjuntan mot Kachins självständighetsarmé. Brad från Insight Myanmar säger att motståndet mot militärjuntan är starkt i delstaten. Armén i Kachin är en militär gren i Kachins självständighetsrörelse, grundad år 1961.

I väst är det rebeller från autonoma Chinland som sätter hårt motstånd mot juntan. Vrieze tillägger att motståndsstyrkorna i sydöst också har gjort betydande framsteg.

– De kontrollerar stora delar av gränsområdena där.

De grupperingar som stöder NUG i kampen mot militärjuntan Tatmadaw är många fler till antalet än militärjuntans allierade. Av grupperingarna är det endast nationella armégruppen Pa-O som stöder juntan. Oppositionen, eller rebellerna, stöds däremot av åtta arméer samt deras allierade.

Den myanmarska diasporan, alltså personer födda i Myanmar som bor utomlands, är även aktiv i att fördöma militärjuntans agerande. Bland annat i Australien har unga studerande från Myanmar aktiverat sig mot militärjuntan och uppmärksammat kriget, skriver Studentbladet.

Vrieze säger att oppositionen trots allt inte har uppbackning från ett annat land.

– Oppositionen skulle ha ett större övertag i inbördeskriget om ett utomstående land aktivt skulle hjälpa dem i deras kamp mot militärjuntan.

En etnisk grupp som inte strider mot juntan utan däremot har flytt dem är rohingya-muslimerna. Miljontals rohingya-muslimer har flytt delstaten Rakhine i sydvästra Myanmar till Bangladesh, men dessa har inte välkomnats med öppna armar till det lilla muslimska grannlandet i väst. Myanmars militär utförde ett folkmord på rohingya-muslimerna åren 2016-2017, uppger bland annat Human Rights Watch.

Bangladesh premiärminister Sheikh Hasina rapporterar enligt BBC om att över en miljon rohingya-muslimer befinner sig i landet. Märk väl att Bangladesh har över 150 miljoner invånare, fler än Ryssland. Noteras kan att de flesta i Myanmar tillhör buddhismen medan majoriteten i Bangladesh tillhör islam.

Myanmar är administrativt uppdelat i sju delstater och sju regioner. Oppositionen har fått vapen från gräsrotsrörelser på landsbygden. Militärjuntan är å sin sida starka i landets större städer.

– Det finns bevis för att ryssarna hjälper till att serva och reparera burmesiska stridsflygplan, lyfter Josh från Insight Myanmar fram.

Myanmar har över 50 miljoner människor och är ungefär dubbelt större till ytan jämfört med Finland.

Kina

Vrieze anser att inbördeskriget i Myanmar får för lite uppmärksamhet i medierna jämfört med många andra militära konflikter, som kriget i Ukraina och striderna i Gaza.

– Konflikten i Myanmar påverkar redan nu de andra länderna i närområdet och konflikten kan eskalera till något större, säger Vrieze.

Förutom Bangladesh gränsar Myanmar även till stormakten Indien. Också Kina delar en lång gräns med Myanmar i norr. Kina har länge stött militärjuntan och landet har velat skapa stabilitet vid gränsområdet till Myanmar, med hänvisning till handelsrelationerna mellan länderna, uppger Deutsche Welle. Men nu är stödet varierande. Varför?

– Under senare tid har stödet skiftat till etniska rebellgrupper mot juntan. På senare tid har Kina tröttnat på juntan och i synnerhet på dess miliser i norra Myanmar, säger Vrieze.

Han tillägger att Kinas kommunistregering har kontakter med flera nyckelaktörer på båda sidor av den politiska och militära konflikten i Myanmar. Kina har en historia av att erkänna och stödja militärregimer, men kommunistregimen har också långvariga band till mäktiga etniska väpnade organisationer baserade vid norra Myanmars gräns mot Kina.

– Kina kan således spela ut dessa sidor mot varandra för att säkra sina nyckelintressen i Myanmar, vilka är stora investeringsprojekt i naturresurser och strategiska infrastrukturprojekt som förbinder södra Kina med Bengaliska viken.

Brad och Josh från plattformen Insight Myanmar anser att militärjuntan i Myanmar står inför flera utmaningar i inbördeskriget. (Foto: Privat)

Brad från Insight Myanmar anser att Kina har två huvudintressen i Myanmar. Det första handlar om att stänga ner de bedrägericentraler som fortfarande håller omkring 100 000 kinesiska medborgare som gisslan och som är en källa till stor upprördhet i Kina, vilket CNN och New York Times också skriver om.

– Det andra är att säkra flödet av viktiga material – som jade, nickel, koppar, och dysprosiumterbium. Under militärens ledning har inget av dessa mål uppfyllts och det har blivit allt tydligare för Kina att militären inte har något intresse av att säkra den stabilitet som krävs för mineralutvinning alternativt export eller av att förråda sina partners som i många fall är de som är ansvariga för bedrägericentren.

I och med det här har vissa rebellgrupper under lång tid åtnjutit Kinas beskydd och inflytande, fortsätter han.

– Det är inte nytt att Kina stöder etniska rebellgrupper i Myanmar, även om det är betydelsefullt att Kina har omprövat sina principer vad gäller vissa väpnade grupper som tidigare har misslyckats med att stödja Kinas intressen.

Brad tillägger att Myanmar är ett geostrategiskt värdefullt land med en enorm hamn väster om Malackasundet. Kina vill dessutom i största möjliga utsträckning förhindra att västliga styrkor och politiska influenser byggs upp på dess tröskel.

– Det här har starkt påverkat västvärldens reaktioner på Myanmar, eftersom Kina mycket väl skulle kunna vända sig och öppet stödja juntan om Kina skulle se krisen i Myanmar som ett långsiktigt strategiskt hot i den bredare konflikten mellan Kina och väst, säger han.

Hurdant Myanmar finns kvar?

Josh från Insight Myanmar säger att militärjuntan håller på att förlora inbördeskriget. Han menar att juntan står inför flera problem.

– Det handlar dels om en militärjunta som inte är taktisk i sin krigföring. Den använder mer kraft i stället för list.

Joshua Kurlantzick från den amerikanska organisationen Council of Foreign Relations argumenterar för att Myanmars junta faller i år. Kurlantzick lyfter fram bland annat rebellernas framfart och erövringar av områden som tidigare varit ockuperade av juntan.

Brad från Insight Myanmar säger å sin sida att det är omöjligt att säga exakt när militärjuntan faller, då den stöttas av finansiella resurser som är dolda för insyn samt av utländska statliga aktörer. Det bör också noteras att termen ”vinna” är oklar i det här fallet.

– I stora delar av landet har militären i praktiken ingen makt, även om de kan använda artilleri och flyg för att ödelägga civila centrum. En fullständig kapitulation av Tatmadaw kan dröja månader eller år, men betydligt tidigare förväntar vi oss se att stora delar av landet fungerar under demokratiskt styre, även om militären fortsätter att slå tillbaka när den förlorar alltmer mark, personal och resurser, säger han.

En fråga som många ställer sig är hurdant Myanmar är efter striderna. Oppositionen mot militärjuntan vill skapa en federal demokrati där etniska minoriteter har mera att säga till om jämfört med vad fallet är i nuläget.

Men går det här att förverkliga? Det är svårt att säga med tanke på att landet har haft stora problem att i första hand skapa ett demokratiskt samhällssystem. Att skapa en federal demokrati kan räcka över tio år, om inte tiotals år.

Brad anser att Myanmar som en federal demokrati är det enda sättet för landet att hållas enat.

– Med en majoritet på två tredjedelar av befolkningen bestående av etniska bamarer och nästan 90 procent av landets befolkning är buddhister, utgör de olika minoriteterna en betydande del. Men de vägs helt enkelt upp av den dominerande etniska och religiösa identiteten. För att bevara staten Myanmar är det nödvändigt att säkra ideologiskt stöd från alla intressenter, vilket i sin tur kräver garantier för att de inte längre kommer att utsättas för samma så kallade burmanisering, buddhistiska nationalism och etniska, språkliga, kulturella och religiösa förtryck som präglat större delen av Myanmars historia efter självständigheten.

Han fortsätter med att de betydande skillnaderna mellan bamarernas hjärtland, det vill säga centrala samt norra och södra Myanmar, och de övervägande etniska minoritetsregionerna gör det här ännu enklare. En tidig form av en federal demokrati utövades redan före militärkuppen år 2021 med distinktionen mellan etniska så kallade ”stater” och majoritetens ”divisioner”.

– Grunden för en federal stat är redan lagd, nationens historia, demografi och geografi gör federalism genomförbart och alla partier (inklusive majoriteten) är engagerade i federalism. Förhandlingsperioden kommer att bli lång och svår, men så länge som alla parter förblir engagerade i att uppnå ett stabilt och enat Myanmar kommer federal demokrati att uppnås, säger Brad.

Vrieze anser att Myanmar är närmare en genuin federal demokrati än någonsin tidigare i landets historia, eftersom allmänhetens stöd för och medvetenhet om dessa demokratiska ideal och styrelseformer har stärkts av antikupprörelsen och dess progressiva budskap. Vägen till en federal demokrati kommer ändå att vara lång och svår.

– För det första skulle militären behöva besegras och ställas under civil kontroll. För det andra är de olika motståndsstyrkorna inte alla samlade i en enda allians, med flera stora etniska väpnade organisationer, som till exempel Arakan Army, som huvudsakligen driver sina egna etnonationalistiska intressen.

Arakan Army är från delstaten Rakhine, samma delstat som rohingya-muslimerna.

Han tillägger att för det tredje måste de olika motståndsstyrkor som ingår i en gemensam allians under NUG fortfarande lösa många grundläggande frågor om hur maktdelningen mellan den bamariska majoriteten och de många etniska minoriteterna ska ske enligt en ny konstitution.

– Dessa diskussioner inom alliansen pågår men går långsamt framåt.

Hur Myanmar ser ut efter inbördeskriget är svårt att säga, vilket Brad också poängterar. Ett mycket verkligt hot är att små så kallade ”fickor” av opposition fortsätter den väpnade konflikten i flera år framöver.

– Även om det sker en nationell avväpning befinner sig Myanmar i kris. En stor del av jordbruksmarken är förstörd, elsektorn har i det närmaste kollapsat och de internationella handelsförbindelserna, som det tog åratal att etablera, har påverkats allvarligt av kriget.

Hur Myanmar kommer att se ut och hur lång tid det tar att bygga upp landet igen är i hög grad beroende av det internationella samfundet. Stora investeringar kommer att krävas: finansiella, infrastrukturella, industriella, politiska och sociala.

– Med stöd från det internationella samfundet tror jag, baserat på råd från ekonomiska experter, att Myanmar skulle kunna växa och konkurrera med Thailand i fråga om välstånd och utveckling, säger Brad från Insight Myanmar.

Vrieze är inne på samma spår som värdarna från Insight Myanmar. Han säger å sin sida att motståndsstyrkorna mot juntan sannolikt kommer att fortsätta att göra territoriella vinster mot armén och nästa år kan olika motståndsstyrkor ha kontroll över de flesta gränsregioner och strategiska rutter, såsom de lukrativa handelsövergångarna med grannländerna. Men att oppositionen mot juntan skulle vinna inbördeskriget är enligt honom inte säkert.

– Militärjuntan har trots allt kvar en enorm rysk- och kinesiskproducerad vapenarsenal. Därför tror jag att den kan behålla kontrollen i centrala Myanmar, såvida det inte sker en intern splittring och armén upplöses, säger Paul Vrieze.