Det var redan i slutet av fjolåret, innan han svors in som president som Donald Trump till först deklarerade att han ville att USA åter tar kontroll över Panamakanalen. Kanalen ligger i Panama i Latinamerika, vid gränsen till Sydamerika.

Panama är ett smalt land och har kust mot både Atlanten och Stilla havet. Landet är på det kortaste stället endast 60 kilometer brett och såldes har det varit mera ändamålsenligt att bygga en kanal här framom andra ställen i Centralamerika.

Forskaren Nadia Nava Contreras från Åbo universitet och John Morton-centret säger att det är av säkerhetspolitiska skäl som USA (åter) vill ta kontroll över Panamakanalen. (Foto: Privat)

Forskaren Nadia Nava Contreras från Helsingfors universitet och John Morton-centret vid Åbo universitet berättar om kanalens bakgrund. Det var européer som började bygget med kanalen.

– Det var till en början franska ingenjörer som planerade Panamakanalen för frakt av varor. Man ville förkorta handelsvägen från Europa till Asien och i stället för att runda Sydamerika ville man kunna färdas genom Latinamerika, säger hon.

Fransmännen inledde kanalprojektet redan på 1880-talet men det var som bekant USA och president Theodore Roosevelt (1858-1919) som lät slutföra det enorma projektet. Panamakanalen kom till en början att ha en stor betydelse för världshandeln men kanalens betydelse för handeln är idag liten.

– Det är endast fem procent av den globala sjöfarten som passerar genom kanalen. Således är det klart att det inte är främst av ekonomiska skäl som Trump önskar ta kontroll över Panamakanalen.

Skepp från alla världens länder kan passera genom kanalen. Panamakanalen är närmare 80 kilometer lång, 33,5 meter bred och det tar över åtta timmar att färdas igenom kanalen.

Det är i stället av säkerhetspolitiska skäl som USA vill kontrollera Panamakanalen. Trumps retorik kring Panamakanalen är den samma som i fallen Grönland och Kanada. Trump vill alltså att USA kan kontrollera alla infarter till den amerikanska kontinenten. För det här ändamålet är Panamakanalen, som en häftigt trafikerad kanal, central.

– Panamakanalen ligger i USA:s intressesfär och därför vill Trump ha kontroll över den, säger forskaren vid Utrikespolitiska Institutet Eoin McNamara.

Forskaren Eoin McNamara är inte överraskad att Kina har varit intresserat av Panama och andra delar av Latinamerika. (Foto: Privat)

USA är och har det senaste århundradet varit den amerikanska kontinentens starkaste stat, såväl sett till militära styrkor som ekonomin. Latinamerika är en betydelsefull region för USA eftersom den är nära landet. Latinamerika har som bekant fått smeknamnet ”USA:s bakgård”.

Kina utanför

Också utrikesminister Marco Rubio har ställt sig positivt till att USA tar kontroll över Panamakanalen. I ett alltmer spänt världspolitiskt läge har säkerhetspolitiken fått en alltmer framskjutande betydelse.

I bakgrunden finns också vilja att stänga Kina ute från alla möjligheter till att skapa kontakter med länder i Amerika. Kina är som bekant USA:s främsta hot mot sina globala intressen.

Under senare delen av 1900-talet var Sovjetunionen en rival om inflytande i Latinamerika, bland annat i Kuba, Nicaragua och Venezuela. Sovjetunionen stödde dessa länder antingen politiskt eller ekonomiskt.

Ryssland har under senare tid inte fått samma fotfäste i regionen. Ryssland har även försvagats avsevärt i och med kriget i Ukraina och Kina har därmed kunnat öka sitt inflytande i regionen.

McNamara påminner om att Kina har investerat mycket i diverse hamnprojekt runt om i världen. Därför är det inte heller en överraskning att landet är intresserat av Panama.

– Det är främst på södra delen av halvklotet som Kinas investeringar i hamnar har gjorts.

Panama och landets regering har å sin sida ställt sig mycket kritiska till att USA skulle ta kontroll över kanalen. McNamara säger att Trumps uttalande om att ta över Panamakanalen bröt all form av diplomati.

Tidningen The Telegraph rapporterar ändå att Kinas ökade inflytande i Latinamerika har gjort att somliga i Panama understöder Trumps ambitioner att ta över kanalen. Kina har investerat miljarder i utveckling och förbättring av kanalen, skriver Newsroom Panama.

Då Panamas regering vill hålla kvar kontrollen över kanalen, kan USA då komma att med hjälp av militären ta kontroll över Panamakanalen?

– Att USA skulle via en militär insatsstyrka ta kontrollen över kanalen ser jag inte som troligt, säger hon.

Det bör ändå sägas att Panama inte har en egen armé. I teorin skulle USA kunna sända sin flotta med trupper för att ta kontrollen över kanalen. Men flera medier rapporterar att USA skulle ta över kanalen med hjälp av militären är mindre sannolikt i nuläget. Däremot kan USA komma att öka de bilaterala kontakterna till Panama.

Vem äger Panamakanalen?

Panamakanalen öppnades år 1914 och arrenderades i många årtionden av USA. Men president Jimmy Carter (1924-2024) öppnade upp för att ge över kontrollen till Panama. Demokraten Carter förhandlade på 1980-talet med regeringen i Panama om att lämna över kontrollen för kanalen till landet, vilket Panamas president José Raúl Mulino lovordade efter att Carter avled i höstas.

Kanalen ägs sedan år 2000 av den panamanska regeringen och landets myndighet som ansvarar för kanalen. Panamakanalen bidrar med 7,7  procent till landets totala årliga BNP.

Det har ändå förekommit spekulationer om vem som faktiskt äger kanalen. Konglomeratet CK Hutchingson Holdings från Hongkong ägde tidigare två hamnar i kanalen. Hamnarna är belägna på var sin sida av världshaven.

Men konglomeratet ägde inte hela kanalen. Dessa hamnar är numera sålda till en grupp som leds det amerikanska kapitalförvaltningsföretaget BlackRock (BBC).

USA:s försvarsminister Pete Hegseth har sagt att landet måste ta tillbaka kontrollen över kanalen från Kina (Reuters) men det är alltså inte Kina som kontrollerar eller kontrollerade hela kanalen. Hegseths uttalande var alltså sanning med modifikation.

Alternativa kanaler

Trots USA:s önskan att hålla Kina borta från den amerikanska kontinenten har Kina kartlagt möjligheter att bygga en ny kanal i Latinamerika för handelsfrakt. Kina har vänner i Latinamerika och kommer därför inte under den närmaste framtiden att försvinna från den amerikanska kontinenten.

En alternativ kanal har planerats genom Nicaragua, som ligger som kortast under 200 kilometer från Panama. Men Nava Contreras är skeptisk till det här. Hon säger att det är mycket osäkert om den här påtänkta kanalen kommer att bli verklighet.

– Det är ett dyrt projekt som kräver stora finansieringar. Dessutom är Nicaragua, som leds av diktatorn Daniel Ortega, ett instabilt land.

Även McNamara tvivlar på det här projektet.

– Nicaragua är ett fattigt land som inte på egen hand skulle kunna finansiera det här. Med Kinas hjälp skulle det kanske lyckas. Kina skulle ha den kunskap och arbetskraft som skulle behövas för att klara av ett projekt av det här slaget.

Det är ändå osäkert om Kina, vars ekonomiska utveckling har varit svagare de senaste åren, är redo att investera i en kanal i Latinamerika.

Flera medier skriver att Nicaragua har lagt ner planerna på att bygga en kanal likt Panamakanalen. Orsakerna till att landet lade ner projektet var ekonomiska och miljömässiga. Kanalen var tänkt att korsa Nicaraguas södra delar.

Det har även spekulerats om alternativa handelsvägar genom Mexiko. Det handlar om en så kallad korridor (på spanska Corredor interoceánico del Istmo de Tehuantepec, CIIT) som sträcker sig från delstaten Veracruz vid Mexikanska golfen till delstaten Oaxaca vid Stilla havet.

I det här fallet skulle man kombinera hamnar och järnväg, inte bygga en regelrätt kanal som den existerande i Panama eller den påtänka för Nicaragua. I Mexiko är avståndet från den ena kusten till den andra över 200 kilometer.

Mexikos ekonomi blir starkare hela tiden men det är de norra delarna som ser en större ekonomisk tillväxt. Den tänkta korridoren mellan Veracruz och Oacaxa skulle stärka tillväxten i landets södra delar.

Kinas närvaro och kommunistregimens utökade kontroll på den amerikanska kontinenten bottnar också delvis i landets infrastrukturprojekt Sidenvägen. Nicaragua är med i projektet medan Panama har lämnat projektet tidigare i år (Al Jazeera).

– Kinas intressen i Latinamerika kommer inte att försvinna då Kina har goda relationer med exempelvis Venezuela, säger Nava Contreras.

Det oljerika och vänsterorienterade Venezuela är en av Kinas allierade i Sydamerika och har fördjupat sitt samarbete inom flera olika områden: bilaterala politiska relationer och ekonomin.

Något som hotar Panamakanalen på sikt är klimatkrisen. Flera medier skriver att mängden vatten i kanalen minskar. Den ansvariga myndigheten för kanalen har begränsat mängden skepp som får samtidigt finnas i kanalen och skeppens storlek.

Tar USA över kanalen?

Huruvida USA kommer att ta kontrollen över Panamakanalen är i nuläget för tidigt att säga. För tillfället kan världen bara följa med situationen, anser Nadia Nava Contreras.

McNamara håller med henne.

Trump är oförutsägbar, vilket gör det svårt att spekulera i vad hans planer för kanalen är, säger Eoin McNamara.

Inom världspolitiken har Panamakanalen inte lyfts upp särskilt mycket under senare delen av våren. Trump fokuserar mer på bland annat att få ett slut på kriget i Ukraina. Att USA skulle ta över Panamakanalen ser därför inte sannolikt ut under den närmaste framtiden.