– Det är länge sedan vi har fått igenom så mycket av vårt program som under den här perioden, sade Kvarnström om regeringsperioden som lider mot sitt slut.

– På valfältet har vi en god stämning och vi är inom felmarginalerna. Det är roligare att jaga än att jagas.

Kvarnström påminde om det exceptionella i att SDP har lyckats öka understödet som ledande regeringsparti och han betonade hur stor skillnad det finns mellan de olika politiska alternativen.

– Antingen blir det grymma nedskärningar som blir dyra i längden eller sedan vårt alternativ. Vi fokuserar på vårt i valrörelsen och vi har knackat dörr på många håll.

Valarbetet har många former och Kvarnström uttryckte sin uppskattning för alla som jobbar med sociala medier och valreklam och han påpekade att FSD:s kansli har förstärkts med Malin Vesterback för valkampanjen.

– Vi har ett progressivt valprogram som sitter bra i tiden. Vi försvarar vikten av vård, utbildning och socialskydd nu när man diskuterar nedskärningar. Vi är alla ivriga att göra valarbete, jag också, konstaterade Kvarnström.

Arseniy Lobanovskiy berättade att kampanjen i Birkaland går bra och SDP är på väg att bli störst där. Även han nämnde att SDP har uppmärksammat en tydlig skillnad mellan socialdemokratisk politik och högerpolitik när det gäller nedskärningar.

Jonna Lindqvist fick fungera som ordförande för FSD:s styrelsemöte den 14 mars. (Foto: Topi Lappalainen)

Jonna Lindqvist underströk vikten av SDP som det största partiet för den förda politikens innehåll.

Lilian Strömberg uttryckte sin oro för elakheterna som uttrycks i samband med kampanjen på sociala medier.

Kvarnström höll med att det är oroväckande men han citerade sin kampanjsång: ”Finns inga troll som kan trycka ner oss”.

Det var också annat på programmet än styrelsens interna diskussioner när styrelsen gästade Kommunförbundet.

FSD välkomnades till Kommunförbundet av Ulf Stenman som är direktör för den svenska verksamheten. Han pratade bland annat om Kommunförbundets mål i kommande regeringsförhandlingar.

Stenman påpekade att alla kommuner är medlemmar i Kommunförbundet. Det har behövts en omstrukturering av verksamheten i och med att välfärdsområdena grundades.

– Vi reducerade medlemsavgiften med 30 procent och reducerade personalen med 30 procent. Sedan grundade vi ett bolag som heter Hyvil och en del kunde få jobb där, berättade Stenman som upplyste att ge svar på frågor när det gäller kommunal information är en liten del av verksamheten. Det gäller också att delta i den offentliga debatten och lyfta kommunernas roll, invånarnas och demokratins betydelse.

– Svenska verksamheten är en stabsfunktion på Kommunförbundet, konstaterade Stenman.

– Den statliga styrningen bör möjliggöra en flexibel och effektiv verksamhet i de allt mer olika kommunerna och städerna. Den hållbara utvecklingen, förnyelseförmågan och kriståligheten i kommunerna bör stödjas, fortsatte Stenman. Även kommunernas roll i att främja livskraft, kompetens, välfärd och en god livsmiljö inom sitt område bör stärkas.

Ulf Stenman är direktör för Kommunförbundets svenska verksamhet. (Foto: Topi Lappalainen)

Stenman bedyrade att språköprojektet gör ett mycket bra jobb. Han lyfte fram även integrationsprojektets betydelse.

– Vi måste få integration att bli en del av hela den kommunala förvaltningen, sade Stenman.

Johanna Lindholm berättade att välfärdsområdesbolaget Hyvil har tre huvudsakliga uppgifter.

För det första sysslar Hyvil med intressebevakning, det gäller att delta och påverka i lagstiftningsarbetet. För det andra erbjuder man rådgivningstjänster och för det tredje möjliggör man nätverk och annat samarbete.

Johanna Lindholm arbetar som jurist på Hyvil. (Foto: Topi Lappalainen)

Hyvils sakkunniga hjälper välfärdsområdena med social- och hälsovård, ordnande av tjänster, förebyggande tjänster, främjande av hälsa och välfärd, räddningsväsendet, dataskydd, förändringar i informationssystem, digitalisering och informationshantering, förvaltningsjuridik samt internationella ärenden.

Det som är nu aktuellt är välfärdsområdenas gemensamma målsättningar till regeringsprogrammet. Lindholm lyfte också fram arbetet med kontaktytor mellan välfärdsområdet och kommunerna.

– Allt som har med välfärdsområdenas tvåspråkighet att göra kommer till mig, berättade Lindholm. Det kan till exempel handla om tolkningsbara bestämmelser i språklagstiftningen. Som exempel på sådant som hör till tvåspråkighetsarbetet nämnde hon enskilda rådgivningsfrågor, nätverket för nationalspråknämndernas presidium och VPS-gruppen. Den sistnämnda har med vård på svenska att göra.