Av socialdemokraterna valdes  även Anna Caldén från Nykarleby till styrelsen. Kvarnströms respektive Caldéns personliga ersättare i styrelsen är Nils-Johan Englund från Vasa och Carita Henriksson från Pargas.

Anders Adlercreutz (SFP) var talman för sessionen. Samlingspartiets Michael Berner fick föra ordet alldeles i slutet i egenskap av I vice talman när Adlercreutz fick avlägsna sig. Till II vice talman utsågs socialdemokraten Peter Sjökvist från Närpes.

Styrelseordförande Bergqvist inledde debatten om det allmänpolitiska läget med att hänvisa till digitaliseringen av samhället.

– Allt mer sker digitalt som kan ses som en möjlighet men också som en utmaning, konstaterade Bergqvist.

Hon betonade vikten av att bevaka svenska intressen i samband med vårdreformen.

– Vi får kämpa för varje ord och varje konstaterande för en så självklar sak som vård på svenska.

I digitaliseringen menade Bergqvist att det är samtidigt på svenska som gäller istället för samma på svenska.

I SFP:s gruppanförande efterlyste Mats Brandt samarbete och en vidsynt diskussion om svenskan i Finland och tvåspråkigheten.

Samlingspartiets gruppanförande hölls av Kimmo Sasi som kritiserade regeringens hantering av coronakrisen och skuldsättningen.

– Kommande generationer kommer att få en dyr räkning, dundrade Sasi. Vårdreformen uppfattade han som byråkratisk.

– Man måste vara bekymrad över svenska språkets roll och om man får vård på svenska, sade Sasi.

Kvarnström talade för konstruktivt samarbete

Johan Kvarnström kopplade diskussionen om språkliga rättigheter till globala frågor i SDP:s gruppanförande.

– Språkliga rättigheter är förstås förbundna med andra mänskliga rättigheter och kommunikation och dialog och fredsarbete – element som är centrala i globala frågor som klimatkrisen och flyktingkrisen. Vi behöver på alla nivåer solidaritet och ansvar. Det som sker i världen angår oss – och det är fint och viktigt att Folktinget har satsat på bland annat frågor om integration på svenska i Finland.

Kvarnström påminde om att den socialdemokratiskt ledda regeringen arbetar för att utveckla svenskans ställning.

– Enligt regeringsprogrammet ska den nya strategin trygga allas rätt att få service på de två nationalspråken och förbättra språkklimatet. Då språkmiljön förändras och digitaliseringen framskrider behövs strategisk utveckling. Den som står stilla riskerar stagnera och tyna bort, konstaterade Kvarnström.

När det gällde vårdreformens språkliga konsekvenser, gav Kvarnström uttryck för optimism men uppmanade också till att slå vakt om de språkliga rättigheterna:

– Vi socialdemokrater är övertygade om att en social- och hälsovård som det offentliga har tydligt ansvar för och till stor del producerar själv, är det bästa sättet att tillgodose kvalitativ vård och omsorg på svenska. Reformen är i linje med detta och de språkliga konsekvenserna är beaktade bra. Likväl är det viktigt att vi alla håller flaggan högt nu då de nya välfärdsormådenas verksamhet byggs upp. Början är viktig, för sättet som en verksamhetskultur inleds på cementeras lätt till kutym. Vi måste vara extra aktiva nu. Det gäller inte minst Västra Nylands välfärdsområde som ansvarar för att utveckla den svenskspråkiga vården i hela landet.

En av frågorna som Kvarnström lyfte fram att kvarstår att lösa är bristen på psykoterapeuter på det svenskspråkiga fältet. Han talade för en fungerande förnyelse av Ålands självstyrelselag och svenskans betydelse för de nordiska samarbetet.

I Folktingets arbete betonade Kvarnström vikten av att stärka samarbetet över partigränserna och lovade ett konstruktivt förhållningssätt från SDP:s sida.

– I pressmeddelanden kunde Folktinget med fördel oftare ta med kommentarer av till exempel hela presidiet. Utspel och ställningstaganden får större tyngd om representanter från flera partier får synas.

De övriga gruppanförandena hölls av Anton Nilsson för den åländska gruppen, Tomy Wass för Vänsterförbundet, Katarina Alanko för Gröna förbundet och May-Gret Axell för Kristdemokraterna.

Nilsson talade om de svårigheter Ålands regering har haft att få svenskspråkig information om coronakrisen från fastlandet. Wass lyfte fram ställningen av små svenskspråkiga kommuner i övervägande finskspråkiga landskap som hans egen hemkommun Kimitoön. De grönas samarbetsvilja var något som Alanko betonade och höll med om vikten av att åtgärda de problem som Åland har upplevt. Axell påpekade att Neste kommunicerar nuförtiden på två språk, finska och engelska.

Efter gruppanförandena höll SDP:s Peter Sjökvist ett anförande om vikten av det svenskspråkiga fackliga arbetet för tvåspråkigheten.

– Det är viktigt att svenskspråkiga förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktiga utbildas på svenska, sade Sjökvist.

SFP:s Ralf Skåtar frågade om textningen av TV-program och fick som svar av folktingssekreteraren Christina Gestrin att den nya styrelsen ska ta itu med de motioner som godkändes på den föregående sessionen.

En kärntrupp deltog i den digitala extra sessionen från Folktingets kansli, medan de övriga mötesdeltagarna var på distans. (Foto: Topi Lappalainen)

Välfärdsområdesvalet stundar

Sessionen utmynnade i en resolution där svenskspråkiga kandidater efterlyses att ställa upp i välfärdsområdesvalet som hålls i alla andra delar av fastlandet utom i Helsingfors.

– Välfärdsfrågor berör alla och då man behöver vård och omsorg är det särskilt viktigt att få service på sitt modersmål. För att kunna trygga servicen på svenska i de åtta tvåspråkiga välfärdsområdena samt i förlängningen även för Ålands behov, krävs ett systematiskt arbete och strukturer som beaktar kundens språk och personalens språkkunskaper. Därtill krävs det kunskap och förståelse hos beslutsfattarna i välfärdsområdet, konstateras det i resolutionen.