Ett vanligt förekommande missförstånd är att Finland nu går in för blockpolitik då även De gröna och Vänsterförbundet sagt samma sak som Marin och SFP debatterar saken aktivt.

Här bör för det första konstateras att ställningstaganden om att inte sitta i regering med Sannfinländarna alltså gäller endast ett parti och inte ett helt block och att de inte är lika kategoriska som motsvarande besked gentemot Sverigedemokraterna i Sverige. Skillnaden är principiell: Sannfinländarna har en annan typ av rötter, inte lika mörka.

För det andra gäller detta endast utifrån Sannfinländarnas politiska linjedragningar och principer just nu. Om principprogram och politiska program och sättet att föra politik ändras över tid kan situationen förändras. Det är just nu som skillnaderna i värdegrund och flera grundläggande frågor som klimat, invandring och EU-politik är för olika för att SDP och Sannfinländarna ska kunna mötas. Det finns nämligen frågor vi inte kan kompromissa om utan att förlora det vi står för allra djupast.

För det tredje har ingen sagt att vi inte kan förhandla med Sannfinländarna eller samarbeta alls. Det är självfallet att regeringssonderaren efter valet inleder med att skicka ett frågebatteri till samtliga partier, också till Sannfinländarna. Utifrån svaren dras slutsatser om vilken koalition som har förutsättningar att nå enighet. Utifrån allt vi vet om SDP:s och Sannfinländarnas åsikter och program nu så står det klart att vi inte kommer att kunna dela regeringsansvar nästa period. Det är märkligt att denna självklarhet inte får sägas rakt ut utan anklagelser om att införa blockpolitik och försämra förutsättningarna för regeringsbildning.

Väljarna har rätt att veta var vi står. Och samma rätt har de att veta att Samlingspartiet smider planer på en högerregering till priset av att ta med ett parti som är starkt EU-kritiskt, starkt invandringskritiskt, populistiskt och som gör starkt motstånd mot en ambitiös klimatpolitik. Partierna är dessutom numera eniga om att också höginkomsttagare ska få skattelättnader, vilket ökar trycket på nedskärningar från de som har minst.

För finlandssvenskar är det bra att veta att det avgörande för svenskans ställning är hur kampen går mellan de stora partierna. SDP går aldrig med på Sannfinländarnas “finskhetsprogram”. Samlingspartiet har däremot gått in i regering med dem förut – och resultaten var illa för svenska språket.

Att Marins besked nu skulle ge Sannfinländarna en offerroll stämmer inte då de inte är utestängda per automatik utan på grund av politiska linjedragningar nu. Dessutom har deras ordförande redan år 2021 offentligt sagt att de utesluter regeringssamarbete med SDP. Då var det ingen uppståndelse om blockpolitik.

Vad gäller regeringsansvar med Samlingspartiet är det för SDP en förhandlingsfråga. Men vi är inte där än. Nu ligger vårt fokus på att vinna valet. På att bli största parti. På att ha ett maximalt bra förhandlingsläge efter valet. Inte är nuvarande regeringskoalition utesluten i förväg trots att den beskrivs som en högoddsare av förståeliga skäl just nu då samarbetet vinglat på slutet. Vi ska nu visa vad vi står för som parti och inte bara som representant för den nuvarande regeringens kompromisser. Valprogrammet presenteras den 4 februari!

En högintressant faktor i politiken i Finland är hur den interna kampen inom Samlingspartiet utfaller – mellan liberala och konservativa, klimatvänliga och klimatskeptiska, EU-vänliga och EU-kritiska, bildningsförsvarare och de som är redo att göra nedskärningar även inom utbildningen osv.

Vi socialdemokrater fokuserar ändå på vår vision om ett mer hållbart, jämlikt och blomstrande Finland.

Kampen fortsätter!

Johan Kvarnström

Riksdagsledamot (SDP)

Partistyrelsemedlem