Huvudnyheter

Ledare: Trumptåget spårade ur

Foto: David Everett Strickler/Unsplash
Maktskiftet i Vita huset sker inte oblodigt den här gången, så mycket är redan klart.

Statskupp är ett ord som det har bollats mycket med under coronaåret i USA. Det stora landet i väster har genomgått ett mycket blodigt inbördeskrig och fyra presidentmord under sin historia men ändå känns det overkligt att 2021 börjar med ett regelrätt kuppförsök. Låt oss reflektera över vad det kan leda till när populister och antidemokratiska krafter först får makten efter en valseger och sedan inte vill ge makten ifrån sig efter förlust i demokratiska val.

Topi Lappalainen

Arbetarbladet

 

 

President Donald Trump vägrade att godkänna valresultatet när han fick se sig besegrad av Joe Biden i presidentvalet 2020. När Proggispodden diskuterade valresultatet i november i poddens sjunde avsnitt, kändes det häpnadsväckande att konstatera att en statskupp är ett seriöst alternativ för president Trump. Gårdagen har bevisat att så är fallet eftersom kuppförsöket aldrig skulle ha skett utan presidentens grundlösa ifrågasättande av valresultatet. Det visade sig också att varken vicepresident Mike Pence eller senatens majoritetsledare Mitch McConnell är villiga att delta i en kupp.

 

Extremister i grupper som QAnon, Proud Boys och III% (treprocentarna) vädrar morgonluft och det är på grund av deras aktivitet som det tragiska men ändå på något sätt otroligt farsartade kuppförsöket hände i Washington DC. När Biden blir president, måste han räkna med ett terrorhot, eftersom extremisterna inte är att leka med.

 

De illiberala antidemokratiska krafternas framfart är ett globalt fenomen. Ur Finlands historia vet vi att demokratin har varit skör och till exempel Mäntsäläupproret mycket väl kunde ha inneburit dess abrupta slut. Som riksdagsledamot Erkki Tuomioja har påpekat, var det president Pehr Evind Svinhufvud som kväste kuppförsöket den gången. I det pinfärska amerikanska fallet kom kuppförsöket däremot till som en direkt följd av den avgående presidentens agerande.

 

Trumptåget spårade ur skenorna när hela världen fick bevittna ett bisarrt skådespel där bland annat en QAnon-gestalt utklädd i bästa karnevalstil till bisonoxe äntrade scenen för att ockupera Kapitoliumbyggnaden. Skeendet påminner om den latinamerikanska diktatorromanens klassiker som Patriarkens höst av Gabriel García Márquez och Bockfesten av Mario Vargas Llosa. Det har varit många som ironiskt  har använt uttrycket bananrepublik som egentligen syftar på ett litet land som låter sig styras av större. Det som gemene man förknippar med det uttrycket må mycket väl utspelas i Washington DC men USA är inget litet land. Extremistgrupper världen över följer efter hur kuppförsöket går och tar efter trumpisterna.

 

Det gäller att försvara demokratin från dess fiender också här i Europa. Att en demokratins fiende kan vara en lagligt vald president som i USA är beklagligt men ingalunda unikt för det landet. När vi nästa gång går till riksdags- och presidentval här i Finland, gäller det att fundera hurdana gestalter man riktigt vill ha vid makten. Finns det fortfarande sådana bland våra politiker som tycker att Trump är en förebild?

 

Det är en traumatisk händelse i den amerikanska demokratins historia att maktskiftet i Washington DC leder till ett blodigt upplopp och ockupation av Kapitoliumbyggnaden. Låt oss hoppas att alla såg hur skör demokratin är och att beredskapet måste finnas för extremistdåd riktade mot det politiska systemet inte bara i USA utan också i de fredligaste av demokratierna. Vad Anders Behring Breivik gjorde i Norge kan hända var som helst, speciellt när konspirationsteorisidor på internet hetsar upp stämningar. Trumpismen har nu nått sin moraliska konkurs men inte heller i fortsättningen kommer extremistgrupperna att respektera demokratins spelregler.

 

 

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE