Muukkonen berättar att det är första gången han deltar i SDP:s kommundagar.

– När man arbetar som präst i centerpartistiska omgivningar, går rättvisebudskapet bättre fram om man inte är officiellt medlem. Den bedömningen att avstå från partimedlemskap i SDP gjorde han när han var aktiv i yrkeslivet men nu ser han inget hinder för att påverka inom partiet.

Med sin långa yrkeserfarenhet och mångsidiga sakkunskap tar Muukkonen gärna ställning i diskussioner i sociala medier och också i områdesvalet är han beredd att kandidera, ifall kommunalorganisationen i Fredrikshamn godkänner hans kandidatur. Den egna partiavdelningen har honom på förslag.

– Det är trevligt att träffa gamla bekanta och skapa nya kontakter, säger Muukkonen om kommundagarna. Han har tidigare kandiderat i kommunalval både i Fredrikshamn och i Nurmijärvi, där han ännu var obunden på SDP:s lista.

– Mitt sista ämbete var i Nurmijärvi som kaplan i den enda kyrkan i världen som Alko har låtit bygga, nämligen i Rajamäki. Innan dess var jag i femton år vid Joensuu universitet som lärare och forskare.

Vid Joensuu universitet, som nuförtiden är en del av Östra Finlands universitet, avlade Muukkonen sin första doktorsexamen med en organisationssociologisk avhandling i praktisk teologi om KFUM:s världsförbund. Dessutom har han magisterexamina i både sociologi och antropologi.

Muukkonen råkar efter pensioneringen bo i Fredrikshamn där han också är född men familjen bodde på olika garnisonsorter när han var liten på grund av faderns karriär som yrkesmilitär. Martti var bara tre månader gammal när familjen flyttade från Fredrikshamn den gången. Studentexamen har han avlagt i Jyväskylä och också bott länge i Mellersta Finland.

Det som specifikt intresserar Muukkonen i områdesvalet är hur man kan effektivera social- och hälsovårdstjänsterna ur kundens perspektiv.

– Problemet i social- och hälsovårdsfrågorna är inte i första hand strukturellt utan har med processen att göra. Man lyckas inte sköta saker från början till slut effektivt och patienten försvinner någonstans.

Muukkonen påminner om den gången professor Paul Lillrank jämförde vården med processindustrin och sade att om man lämnar en järnvara utomhus i ett år, blir åtminstone inte kvaliteten högre.

Som forskare är Muukkonen intresserad av det nordiska välfärdssamhällets protestantiska rötter. Välfärdssamhällets historia är alltså hans nuvarande forskningsområde. Ursprunget till det nordiska välfärdstänkandet härleder han till Martin Luther som strävade till att utrota fattigdomen, något han grundade på sin tolkning av Gamla Testamentet. Stadsordningar i de nordtyska städerna reformerades på ett sätt som lade grunden till den kommunala socialvården och allt detta drev Luther på. Finansieringen togs från församlingar och gillen som tidigare hade ansvarat för fattigvården som blev en kommunal angelägenhet. Vissa kommuner tackade nej till reformen och därför grundades det diakonistiftelser för att fylla luckan.

– Något senare inledde pietisterna i Halle sitt eget projekt i syfte att utrota fattigdomen med hjälp av utbildningen, berättar Muukkonen. Där utbildades tjänstemän för både Preussen och Danmark som inledde socialförsäkringsprojekt. Det protestantiska välfärdstänkandet kom till Norden från de nordtyska städerna.

Muukkonen är också intresserad av välfärdstänkandets allra tidigaste rötter.

– Tanken om ett gemensamt ansvar härstammar från det forntida Sumer, upplyser Muukkonen och bekräftar att den är mycket äldre än kristendomen. Antikens Grekland är i sin tur civilisationen dit han härleder kapitalismens och konkurrenstänkandets rötter.

– Och om man tänker ur ett jämställdhetsperspektiv, saknade kvinnan i Aten rättigheter. Hon fick ha så mycket pengar som det behövdes för en veckas matinköp. I det forntida Egypten hade kvinnan däremot en så stark ställning att man uppnådde något motsvarande först i Norden på 1900-talet.

Muukkonen drar därmed intressanta paralleller när det gäller det ekonomisk-filosofiska tänkandet i Mellanöstern respektive Grekland och tidsperspektivet är några tusen år när han funderar på hur vi har kommit fram till ett välfärdssamhälle och varifrån dess motsats, rå kapitalism, härstammar.

ABL frågar Muukkonen om de krafterna inom kyrkan som motarbetar jämställdheten.

– Det grundar sig på en konservativ bibeltolkning som är ytterst selektiv. De som står bakom en sådan tolkning tar upp sex ställen som har med homosexualitet att göra och glömmer 500 som har med rättvisa i samhället att göra.

ABL frågar vidare om en sådan bibeltolkning existerar som inte är selektiv.

– Det finns det inte. De konservativa påstår att deras tolkning inte är selektiv men ändå ser de inga problem med att avlägga soldated. Enligt Jesus är det entydigt förbjudet att svära en ed.