Tisdagen den 27 juli 2021 publicerade Arbets- och näringsministeriet ny statistik över arbetslösheten i Finland i juni månad 2021. Statistiken jämför juni 2020 med juni 2021, och visar en klar minskning av arbetslösheten med 100 700 personer. 

Statistik publicerad av Statistikcentralen visar dessutom att den relativa sysselsättningen är ovanligt hög på 72,4 procent. Samtidigt har antalet arbetssökande samt heltidspermitterade minskat medan antalet lediga jobb ökat sen den förra “coronasommaren” 2020. Restaurangbranschen och servicebranschen är de branscher som upplever störst personalbrist.

Trots den minskade relativa arbetslösheten visar statistiken att långtidsarbetslösheten har ökat med nästan 40 000 personer. Till de långtidsarbetslösa hör den grupp av människor som varit arbetssökande i minst ett år.

Som helhet är finländarnas förväntningar på både sin egen ekonomi och Finlands ekonomi ändå nu stabilare än någonsin, visar en rapport från Statistikcentralen. Planer på att spara, investera och ta lån är vanliga bland finländarna.

På Twitter delar och skriver SDPs vice ordförande och riksdagsledamot Matias Mäkynen aktivt inlägg om den höga sysselsättningsgraden, samt hur en vänsterpolitik kan kopplas till resultaten. Arbetarbladet kontaktade Mäkynen för att få insikt i hur regeringens politik kan ha påverkat sysselsättningsgraden.

– Vi har drivit en väldigt aktiv ekonomisk politik under krisen och sett till att företag, kommuner och hushåll inte ska falla i fattigdom eller andra förödande situationer under coronakrisen. Vi har motarbetat den arbetslöshetsvåg och konkursvåg som krisen fört med sig. 

Mäkynen påpekar att krisen ändå drabbat vissa branscher hårt, t.ex. kultur- och evenemangsbranschen. Trots detta menar han att Finland klarat sig bra på allmän nivå.

– Vi har tagit lån, men dessa har varit mindre än våra grannländer och andra konkurrerande länder. Lönesummor och sysselsättningsgraden i Finland är nu historiskt höga och våra finländska företag är redo att ta sig ut på världsmarknaden igen.

Mäkynen menar att den personalbrist som har uppstått i vissa branscher kan motverkas med aktiva åtgärder. Han tycker att utbildning för vuxna ska bli mer lättillgängligt, samt att höjda löner och bättre arbetsförhållanden i dessa branscher kunde lösa problemet. 

– Om vi har yrken där det inte finns sakkunnig utbildad personal måste vi satsa på tillgången till utbildning samt att öka attraktiviteten av dessa jobb. När arbetsplatsen har lägre löner och sämre arbetsförhållanden kommer de som arbetar där, samt arbetssökande, att söka sig till attraktivare jobb. Då kan resultaten bli branscher med personalbrist, poängterar Mäkynen.

– Arbetsinvandringen är även viktig att nämna här, eftersom vi i Finland har en brist på viss arbetskunskap, t.ex. kodare. Om vi försnabbar byråkratin kring beviljandet av arbetstillstånd genom att ge beslut inom en månad, skulle vi få in dessa på den finländska arbetsmarknaden, fortsätter han.

Angående den ökade andelen långtidsarbetslösa, kunde lösningar vara uppdaterad utbildning, ökade resurser till folkglesare områden och lättillgänglig mental- och hälsovård för att motverka långtidssjukskrivning, konstaterar Mäkynen. Han påpekar dock att det är en komplex fråga, där bland annat riskerna med flytt inverkar.

– Vi måste bemöta alla långtidsarbetslösa som människor, inte som siffror. För att riskerna med att flytta och söka nytt jobb ska vara värda det, måste socialskyddet vara lättare att förstå och få. Du ska inte behöva riskera att få en mindre inkomst för att du börjar jobba. Det måste finnas löner som du kan leva på och vill arbeta för, avslutar Mäkynen.