Det enda som är säkert att ifall Frederiksen lyckas med regeringsbildningen även den här gången, kommer det inte att bli på samma regeringsbas som under den föregående perioden.

Socialdemokraterna har regerat tillsammans med två borgerliga partier, nämligen Venstre och Moderaterne. Redan nu är det klart att Venstre inte kommer att fortsätta samarbetet med Socialdemokraterna. Lars Løkke Rasmussen fick en vågmästarroll och det är sist och slutligen Moderaterne som avgör vilka partier som kommer att sitta i regeringen efter valet. Utan stöd från Lars Løkke Rasmussen kan varken Socialdemokraterna och deras allierade eller Venstre och deras allierade regera.

Socialdemokraternas restriktiva invandringspolitik har inte lett till att invandringskritiska partier skulle ha försvunnit från den danska politiska kartan. Det finns tre högerpopulistiska partier i folketinget efter valet och deras sammanlagda understöd var 17 procent. Den största orsaken till att högerpopulisterna inte verkar vara en starkare kraft i Danmark just nu är deras inre splittring.

Valet den här veckan var ändå ett styrkebesked av Dansk Folkeparti som hade fått enbart 2,6 procent av rösterna i valet 2022. Nu fick partiledaren Morten Messerschmidt flest personröster i hela Danmark och partiet fick 9,1 procent.

Efter valet 2022 verkade det som om utvecklingen bland den danska ytterhögern skulle få en motsatt riktning om man jämför med vad som hände när den finländska ytterhögern splittrades år 2017 mellan de som stödde Jussi Halla-aho och de som var lojala till hans företrädare som Sannfinländarnas partiledare Timo Soini. I Danmark var det de mer moderata högerpopulisterna, Danmarksdemokraterne, som var det större partiet i valet 2022 och Dansk Folkeparti räddades enbart av det att spärrgränsen är så låg som två procent. Med till exempel tre procents spärrgräns skulle de ha försvunnit från folketinget.

Att spärrgränsen är två procent ledde nu till det att även ett tredje högerpopulistiskt parti, Borgernes Parti som leds av Lars Boje Mathiesen kom in med 2,1 procent av rösterna. Det nya partiet förespråkar direktdemokrati, bilism, nedskärningar i den offentliga sektorn och påstår sig företräda ingen ideologi alls.

Det kan vara svårt för Mette Frederiksen att bilda regering tillsammans med Socialistisk Folkeparti och det socialliberala partiet Radikale Venstre. Tillsammans har de tre partierna enbart 68 mandat. Det är ändå ett försök som hon måste göra för att processen skulle kunna gå vidare.

Med stöd från Moderaterne kan Frederiksen och partierna som stöder henne regera. Men Moderaterne har en klar målsättning i regeringsförhandlingarna, nämligen att Lars Løkke Rasmussen gör comeback som statsminister. Det återstår att se om det är ett tänkbart alternativ för Socialdemokraterna att avstå från statsministerposten för att få en funktionsduglig regering. Det är också oklart hur regeringsbasen skulle se ut ifall både Mette Frederiksen och Venstres ledare Troels Lund Poulsen misslyckas med att bilda regering. Än så länge har inte ens det första försöket misslyckats och just nu är det upp till Mette Frederiksen att försöka förhandla fram en sådan lösning som skulle möjliggöra det för henne att fortsätta på statsministerposten.