Efter kongressvalet i november kommer Republikanska partiet att välja en ny ledare i senaten som kommer att tillträda i januari 2025.

– En av livets mest underskattade talanger är att veta när det är dags att gå vidare till livets nästa kapitel, sade McConnell i sitt tal.

Senator Bill Frist från grannstaten Tennessee ställde inte upp för omval i kongressvalet 2006, vilket innebar att även platsen som republikansk ledare i senaten stod till förfogande den gången.

McConnell fyllde 82 år i februari och det har funnits tecken på att hans hälsa börjar att svikta. Republikanerna tappade visserligen sin majoritet i senaten efter kongressvalet 2020, men skulle partiet återfå majoriteten i nästa val, då hade det kunnat blivit väldigt problematiskt med McConnell som majoritetsledare. Det här verkar han även själv ha förstått nu när USA annars också är i behov av föryngring i det politiska toppskiktet.

Sin mest inflytelserika period hade McConnell som majoritetsledare 2015-2021. De första två åren ställde han sig fullständigt på tvären när Barack Obama var president. Han lyckades till och med förhindra Obama från att få igenom en sista utnämning till Högsta domstolen när Antonin Scalia avled i februari 2016. McConnells obstruktionistiska linje var någonting oerhört i senatens moderna historia, även om relationerna mellan de två stora partierna har för det mesta varit ytterst infekterade sedan 1990-talet.

Mellan 2017 och 2021 var Donald Trump USA:s president och då fungerade McConnell som en erfaren motvikt till presidenten från det egna partiet som fullständigt saknade politisk erfarenhet.

För Trump är det välkommet att McConnell stiger åt sidan som minoritetsledare. Han har de senaste åren jobbat hårt för att koncentrera makten i partiet i sina egna händer trots att han själv inte har någon annan politisk ställning för tillfället än att han är partiets sannolika presidentkandidat i november.

Om Trump vinner i november, då kan han räkna med en medgörligare republikansk ledare i senaten.

Mitch McConnell blev först invald i senatsvalet 1984 då han besegrade en sittande senator, Walter Dee Huddleston. McConnells segermarginal var den gången enbart 5 269 röster eller 0,4 procentenheter. Han har blivit omvald sex gånger och nästa gång McConnells mandat står på spel är i senatsvalet 2026, ifall hans hälsa tillåter honom att tjänstgöra så länge.

En ung Mitch McConnell beskrev år 1973 pengarnas inflytande i den amerikanska politiken som en “cancer”. Ett drygt årtionde senare blev han själv senator och under sin tid i senaten har han arbetat hårt för det motsatta målet, alltså att de som har pengar skulle få maximal utdelning för varje dollar de investerar. Redan år 1990 ledde McConnell en så kallad filibuster mot ett försök att reformera kampanjfinanserna. På äldre dagar har han kommit att se frågan om pengar i politiken som en fundamental fråga där det gäller att försvara de rikas yttrandefrihet. Om den amerikanska demokratin i allt högre grad har kommit att se ut som en dollar – en röst, snarare än en person – en röst, har senator McConnell tjänat de med tjocka plånböcker med större dedikation än möjligen någon annan under sin långa karriär i senaten.

Det återstår att se om McConnells karriär i senaten fortsätter även efter att han stiger åt sidan som republikansk ledare, men utan sin ledarskapsroll kommer han knappast att ses som en maktfaktor.

Genom att förhala och förhindra olika reformer har McConnell visat att konservatism kan vara lika med obstruktionism. Hade en flexiblare person varit i ledning av den republikanska gruppen i senaten, skulle det politiska toppskiktet i USA inte ha framstått som så funktionsodugligt som det har sett ut för både amerikanska och utländska observatörer redan länge. Det är sedan en annan sak att Trump var så tafatt och okunnig som president att McConnell stod för kompetens och kunnande i Republikanska partiets ledning, på gott och ont, under den tiden som partiet senast var vid makten.