Internationellt

6.7.2025 18:20 ・ Uppdaterad: 6.7.2025 19:12

Musk grundade ett nytt parti

Gage Skidmore/Wikimedia Commons
Elon Musk poserar med motorsåg i samband med högeraktivisternas konferens CPAC i National Harbor i Maryland i februari 2025.

Elon Musk har grundat ett nytt parti som heter Amerikapartiet (America Party). Musk hade meddelat att ifall Donald Trumps budgetpaket går igenom i kongressen, startar han ett eget parti.

Topi Lappalainen

Arbetarbladet

 

 

Musk var en av de viktigaste finansiärerna bakom Republikanska partiets valseger i november 2024. Donald Trump gjorde comeback i presidentvalet och partiet fick majoritet i kongressens båda kamrar.

Musk meddelade på X att två tredjedelar av de tillfrågade hade önskat sig ett nytt parti.

Namnet påminner om American Party som var ett främlingsfientligt parti i 1850-talets USA och som också kallades Knownothings. Musk har dessutom i sina inlägg på X redan använt sig av adjektivformen American. Expresidenten Millard Fillmore kandiderade för American Party i presidentvalet 1856. Han fick 21,5 procent av rösterna, vann enbart i Maryland och fick delstatens åtta elektorsröster.

Affisch för Millard Fillmore, ”American candidate for President of the United States”, i presidentvalet 1856. Om ett parti kallar sig amerikanskt, väcker det associationer till 1850-talets nativister som också var kända som Knownothings. (Foto: Wikimedia Commons)

I USA:s historia har det varit svårt att etablera ett parti tack vare det gällande valsystemet som har använts i de flesta delstaterna största delen av tiden. Det här gäller också Musks nya parti, inte ens 20 eller 25 procent av rösterna garanterar särskilt mycket politisk makt om man inte lyckas åsidosätta någotdera av de två stora partierna. 1856 var för övrigt den senaste gången systemet var i gungning på det sättet att ett av de två tidigare maktpartierna höll på att försvinna från den politiska kartan, nämligen Whigpartiet vars sista stora seger hade kommit i 1848 års presidentval. Men av de då nya partierna var det Republikanska partiet som lyckades ta Whigpartiets plats som ett stort parti.

Republikanska partiet har varit praktiskt taget mer främlingsfientligt än någonsin på sistone när invandraren Musk har finansierat partiet. Och det är knappast invandringsfrågan i största allmänhet som skiljer Donald Trump och Elon Musk åt. Men invandringsfientlig politik i USA har alltid handlat om att spela olika invandrargrupper mot varandra och en invandringsfientlig invandrare som Musk ser inte det ologiska i att själv ha blivit insläppt som invandrare och sedan blåsa upp en fientlig stämning mot nykomlingar. Trump har för all del sagt att man kunde utreda huruvida Musk borde deporteras.

I det här skedet är det svårt att veta vad Musks nya parti står för men allt tyder på en teknokratisk och libertariansk syn på samhället. Om den invandringsfientliga diskursen var aktuell redan på 1850-talet, förekom det en teknokratirörelse i USA på 1930-talet som leddes av Howard Scott. Musks morfar Joshua N. Haldeman var aktivt med i försöken att starta en motsvarande teknokratirörelse i Kanada från 1936 framåt. Haldeman var född i USA och efter den mindre framgångsrika politiska karriären i Kanada utvandrade han till Sydafrika. Libertarianerna grundade ett parti i USA år 1971 med syfte att ta kål på välfärdsstaten. Fast själva partiet inte har lyckats så väl med sina maktpolitiska ambitioner, har libertarianska tankar levt vidare och vad Musk gjorde med effektiviseringsdepartementet DOGE står i linje med den traditionen. Att Musk har poserat med en motorsåg härmar motsvarande gest av Argentinas libertarianske president Javier Milei. Det är tendensen mot en välfärdsstat som ska krossas.

Elon Musks idealsamhälle är en oligarkstyrd libertariansk utopi. Eftersom det handlar om en utopi, är det svårt att veta vad det betyder i praktiken. Det är ett långt steg från att grunda ett parti i USA till att lotsa partiet att vara ett av de två stora i vad som i praktiken är ett tvåpartisystem. Musk vill ruska om systemet men det kan visa sig vara svårare än vad han tror. Ross Perot gjorde sitt försök på 1990-talet men Reformpartiet misslyckades på lång sikt. Till skillnad från Musk som inte får kandidera i presidentval, han är ju invandrare, kunde Perot åtminstone själv ställa upp i presidentval.

Allt tyder på att även Musk vet att det inte är realistiskt för honom att skapa ett sådant parti som vinner ett presidentval. Målet måste vara att överhuvudtaget få representation i kongressen. I och med att det väger rätt jämnt mellan de två stora partierna i kongressen, är Musks redan uttalade mål att få en vågmästarroll i kongressen för det nya partiet i mellanårsvalet 2026. Det kräver kanske inte särskilt många mandat men också det kan visa sig svårt att få tunga namn att kandidera för ett tredje parti. Anthony Scaramucci som var tillförordnad kommunikationschef i Vita huset i sex dagar sommaren 2017 har meddelat att han tycker att det nya partiet verkar intressant och han är beredd att träffa Musk om hans råd är välkomna. Miljardären Mark Cuban har också välkomnat det nya partiet. Han har redan länge talat om behovet av ett helt nytt parti och det är knappast förvånande att han upplever ett parti som driver oligarkernas sak som tilltalande.

I princip var den avgörande frågan för Musk frågan om budgetunderskottet, det samma som fick de libertarianskt lagda republikanerna Rand Paul och Thomas Massie från Kentucky att rösta emot Trumps budgetpaket. I praktiken handlar konflikten mellan Trump och Musk dock om det att Musk höll på att ta för mycket plats när han var en del av Trumpadministrationen. Trump har ett betydligt större kontrollbehov än de flesta av hans föregångare i Vita huset och Musk ville gärna låta påskina att det är han som drar i trådarna och styr bakom kulisserna. Det är inte vad Trump vill ha av sina medarbetare utan lydnad. Musk var olydig och gick inte att kontrollera och därför måste han gå. Att starta ett nytt parti är egentligen det enda alternativet om Musk vill behålla en aktiv politikerroll i USA.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

Demokraatti.fi

Tilaa Demokraatti

Demokraatti on politiikkaan, työelämään ja kulttuuriin erikoistunut aikakauslehti, joka on perustettu Työmies-nimellä vuonna 1895.

Kaikki ei ole sitä miltä näyttää.

Tilaa demokraatti →
2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE
KIRJAUDU