Kultur

Nils Melzer: Fallet Julian Assange – Det gäller att se ”elefanten i rummet”

Foto: Pixabay
Joachim Kasten har läst boken "Fallet Julian Assange-Historien om en förföljelse". Författaren är Nils Melzer, en schweizisk FN-rapportör för tortyr. "Der Fall Julian Assange" gavs ut på den tyskspråkiga bokmarknaden i våras. Julian Assange (bild ovan) är en av journalisterna bakom visselblåsar-plattformen WikiLeaks.

Ponera ett ögonblick att man inom en snar framtid skulle spela in en dramafilm om WikiLeaks-grundaren Julian Asssange. Vilka faktorer och vilka roller och händelser skulle en seriös manusförfattare i så fall framhäva för att förtydliga skeendet?

Joachim Kasten

Arbetarbladet

 

 

Det finns en uppsjö av element att välja på. Till fallets centrala dramaturgi hör krig, spionieri, stormaktsintressen samt misstankar om statliga brott och rättsövergrepp. Filmen skulle även peppras upp med beskyllningar om sexuella övergrepp och individers utsatthet i en skoningslös medievärld.

Hur skulle en regissör forma bilden? Är australiensaren Julian Assange boven i dramat eller ett tragiskt offer förföljd i ett politiskt maktspel med avsikten att dölja oönskade sanningar?

 

Nils Melzer är varken manusförfattare eller regissör. Han är advokat och professor för internationell rätt på universiteten i Geneve och Glasgow. Sedan november 2016 är han dessutom FN:s särskilde rapportör för tortyr och annan omänsklig behandling.
Och det är som den rollen som schweizaren Melzer i december 2018 fick en ansökan om stöd för Julian Assange som då fortfarande satt isolerad på den equadorianska ambassaden i London.

Efter en kortare tvekan antog han sig fallet. Konsekvensen blev ett noggrant utredningsarbete. I våras presenterades resultatet i bokform. Det rör sig om en faktaspäckad kritiskt dokumentation och är tveklöst inte välkommen bland en del av de berörda aktörerna.

 

Alstret ”Der Fall Julian Assange” utges än så länge endast på den tyskspråkiga bokmarknaden. Analysen är beklämmande. ”Historien av en förföljelse” lyder dess underrubrik och den väcker känslor och även kontroversiella debatter.

 

Julian Assange hålls som bekant fortfarande fången i ett högsäkerhetsfängelse i London. Nils Melzer är inte hans försvarsadvokat, utan belyser fallet som FN:s observatör. Som juridisk expert för internationell rätt lyder hans främsta tes att i synnerhet stater som USA, Storbritannien, Sverige och Equador är huvudansvariga för WikiLeaks-grundarens fortsatta tvångsläge.

 

Vändpunkt Stockholm

 

Moderaten Fredrik Reinfeld var ännu statsminister i Sverige när Julian Assange sommaren 2010 reste till Stockholm. Han var inbjuden till ett seminarium för den socialdemokratiska Broderskapsrörelsen (idag Socialdemokrater för Tro och solidaritet). Dessutom ville han utreda möjligheten att få arbets- och uppehållstillstånd i samband med WikiLeaks publikationer.

 

Man bör komma ihåg att Assange vid det tillfället fortfarande hade hög status som journalistisk visselblåsare. I synnerhet avslöjandena om USA:s hemligstämplade krigföring i dokumentationen Collateral Murder och Afghan War Diary blev skandalomsusade nyheter med bred spridning inom den etablerade världspressen.

 

Julian Assange var mannen med profil om att orädd våga att ta upp kampen mot en supermakt och anklaga den för krigsförbrytelser och korruption.

 

”Då var han en slags pressfrihetens hjälte”, skriver Nils Melzer på ett ställe och kontrasterar med den senare utvecklingen då han i många år svartmålades med attribut som hackare, spion eller våldtäktsman.

Inte minst det sistnämnda spelade en avgörande roll i det kommande dramat, då hans ryckte enligt Melzer utsattes även för en medveten medial demontering.

 

Till det obestridda faktaläget hör att Julian Assange aktivt sökte och fann sexuella kontakter till två olika kvinnor under Stockholmsvisiten. Den avgörande frågan blev emellertid graden för samlagens frivillighet samt om det rörde sig om oskyddat sex.

Utgångsläget i förfarandet mot Julian Assange var kvinnornas krav på att han skulle HIV-testas. Senare anmäldes han för sexuella trakasserier och våldtäkt. Polisens och åklagarmyndighetens utredningsförsök fick enligt Nils Melzer sedan en säregen dynamik med en agenda långt utöver det ursprungliga syftet att få klarhet i misstankar riktade mot WikiLeaks-grundaren.

 

I boken dokumenterar författaren Melzer noggrant alla vändningar i den flera års långa processen med ödesdigra följder för Julian Assange. Som jurist är han övertygad om att anklagelserna mot Assange tänkbara brottsliga gärningar aldrig kunde bevisas med nödvändig rättslig säkerhet. I så fall borde den klassiska rättsstatliga principen ”in dubio pro reo” ha varit vägledande i ett tidigt stadium.

 

Så var dock inte fallet i Sverige. Med bakgrund till det formulerar Meltzer grava förebråelser om ett manipulativt, godtyckligt och fördomsaktigt förfarande som delar av den svenska åklgarmyndigheten ansvarar för.

 

Bara det faktum att man aldrig väckte åtal mot Assange inför en domstol samt att själva förundersökningen växelvis inställdes och återupptogs betraktar Nils Melzer som ett belägg för ett rättsstatligt havererat förfarande. Att alla svenska förebråelserna mot Assange numera är preskriberade hjälper föga. Hans rykte är krossat, hans individuella trygghet äventyrad för alltid, framhäver Meltzer.

 

Elefanten i rummet

 

Dramatiken upptrappades ytterligare med Assanges ”flykt” till London. I Sverige var han fortfarande efterlyst för att höras, på grund av misstankar om sexuella övergrepp. Med anledning av WikiLeaks tidigare bastanta avslöjanden efterlyses han dessutom av Förenta staterna för att åtalas för spioneri. Att skickas ditt skulle innebära risken att dömas till drakoniska fängelsestraff upp till 175 år.

 

Enligt Nils Melzer skulle Assange ha återvänt till Stockholm under förutsättningen av svensk garanti att inte föras vidare till USA. Något motsvarande löfte fick han däremot aldrig.

 

I juni 2012 sökte han politisk asyl i Equadors Londonambassad. Faran att Storbritannien skulle ge efter för en amerikansk utvisningsbegäran var överhängande. Men efter ett USA-vänligt regimskifte i Equador muterades fristaden till ett fängelse. Efter sin sexåriga isolering förvärrades Assanges läge ännu mera när brittisk polis i april 2019 tilläts verkställa en häktningsorder i ambassaden.

 

I väntan på besked om ett utelämnade sitter han numera i den för misstänkta eller dömda terrorister konstruerade högsäkerhetsanstalten Belmarsh.

 

Hela historien om hur visselblåsaren Assange behandlades av respektive myndigheter och regeringar tillåter enligt Nils Melzer slutsatsen om att ”det inte är ansvaret för statligt sanktionerade krigsförbrytelser som ska straffas utan budbäraren”. FN-rapportören ställer frågan om det inte finns någon som ser ”elefanten i rummet”? Enligt honom är det den granskande journalistiken som utsätts för en hänsynslös kriminalisering. Fallet Assange ska med andra ord vara ett varningsskott mot den fria pressen att utreda obekväma sanningar.

 

Politiskt offer

 

Tillsammans med internationellt renommerade läkare vidtog Nils Melzer ett besök på fånganstalten Belmarsh. I en utredning om Julian Assanges hälsotillstånd fastslogs att den årslånga isolationen samt fängelsets säregna behandlingsmetoder lämnade allvarliga spår. I boken skriver Melzer om symptom som uppstår efter psykiskt tortyr, vidare plågas Assange av kroppsliga besvär. Enligt den största tyska kvalitetstidningen Süddeutsche Zeitung riktade även ett 60-tal läkare från olika länder en appell till den brittiska regeringen om att vårda honom utanför den beryktade engelska anstalten.

 

”Please save my live”, är avskedsbudskapet som Assange riktar till Melzer i slutet av visiten i Belmarsh. I författarens tolkning innebär det en tydlig fingervisning om att WikiLeks-journalisten inte tänker bege sig levande i amerikanska händer.

 

Hans öde hänger numera både på brittiska domslut samt på agerandet av US-administrationen under president Joe Biden.

 

När det gäller Tyskland så kan man konstatera en växande uppslutning för kravet att frige Julian Assange. Under en presskonferens i februari i år uttalade sig kända profiler som den förre SPD-ordföranden och ex-utrikesministern Siegmar Gabriel samt journalisten Günter Wallraff i den andan. Även organisationer som till exempel Amnesty International, författarföreningen Pen-klubben och Journalister utan gränser visade samförstånd med FN:s tortyrexperten Melzers åsikt att Assange är ett offer för politiska intressen.

 

Joachim Kasten-Hamburg, augusti 2021

 

Nils Melzer; Der Fall Julian Assange – Geschichte einer Verfolgung; Piper-Verlag; München 2021; 336 s.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Mest lästa

Senast

Demokraatti

va. päätoimittaja: Rane Aunimo
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

Tf. chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE