De fyra panelisterna var riksdagsledamot Erkki Tuomioja, riksdagsledamot Johan Kvarnström, FSD:s tidigare ordförande Anette Karlsson och FSD:s nuvarande ordförande Dimitri Qvintus.

En sönderslagen världsordning

Tuomioja inledde med att tala om vad som har hänt, vad som kommer att hända och vad som borde hända.

– Vad som har hänt är att världsordningen som socialdemokraterna har hårt arbetat för, som grundar sig på förtroende och bygger på respekt för mänskliga rättigheter, har slagits sönder i och med Rysslands oprovocerade attack mot Ukraina, sade Tuomioja som menade att Vladimir Putin redan har förlorat kriget.

– Resten av världen har tagit till oerhört hårda sanktioner, betonade Tuomioja som nämnde att Rysslands förluster har varit nästan tjugo procent av styrkan som de hade ställt vid Ukrainas gränser. Han påminde om att invasionen av Afghanistan ledde till Sovjetunionens sönderfall.

Tuomioja underströk att fast förhandlingarna kunde leda till att dödandet slutar, vilket han hoppades, kommer inte situationen som rådde före kriget att återställas.

Vad som kommer att ske är enligt Tuomioja att kriget kommer att ta slut.

– Putin har förlorat makten, egentligen, men det kommer att ta en mycket lång tid. Den omedelbara efterföljaren till honom kan vara ännu värre, spekulerade Tuomioja.

Finland understöder Ukrainas försvarskamp på ett helt unikt sätt enligt Tuomioja och detta gäller dessutom även USA och de övriga EU-länderna.

– Det finns tappra ryska människor som riskerar sin frihet när de protesterar mot kriget, konstaterade Tuomioja.

– Vi kommer att lämna in vår ansökan till Nato inom några veckor eller månader oberoende av det om vi borde göra det eller inte, var hans prognos för följderna av krisen hemma i Finland. Han utgick ifrån att ett Natomedlemskap kommer att stödas av en majoritet.

– Vi kommer att göra det oberoende av vad Sverige gör och det är en viktig fråga för oss, sade Tuomioja som hoppades att Finland och Sverige landar i en likadan lösning, oavsett om länderna går med i Nato eller stannar båda utanför.

Vad borde ske är enligt Tuomioja en annan fråga och han underströk att det finns olika alternativ, av vilka Natomedlemskapet är det första men inte det enda.

Tuomioja underströk att i Putins ögon är Ukraina en del av Russkij mir, den ryska världen. Det samma gäller inte Finland, eftersom vi inte har varit en del av Sovjetunionen, något som Stalin för all del hade försökt sig på under vinterkriget men misslyckats med.

– Tröskeln är mycket hög för Ryssland att invadera Finland, sade Tuomioja.

– Om vi är med i Nato och det blir ett krig mellan Ryssland och Nato, då är vi i frontlinjen, påminde Tuomioja om den största risken med ett Natomedlemskap.

Enligt honom betyder det ändå inte att fortsätta som tidigare om man väljer att inte gå med i Nato. Tuomioja påminde om EU:s betydelse som en gemensam marknad och att finländare är EU-medborgare.

– Det finns ingen Natoarmé, men det finns en koordinering att använda nationella enheter under gemensam ledning, konstaterade Tuomioja som påminde om att USA är medlem i Nato och att över hälften av Natos resurser är amerikanska resurser.

– Beroendet av den amerikanska kapaciteten kommer att kvarstå, sade Tuomioja som menade att militärt är det en fördel men kan samtidigt vara en osäkerhetsfaktor, i och med att en republikan kan vinna i presidentvalet 2024.

Tuomioja betonade att Bidenadministrationen tog beslutet att dra ut sig ur Afghanistan utan att konsultera allierade och USA kommer alltid att driva sina egna intressen.

– Sverige har det största egenintresset i Finlands säkerhet, konstaterade Tuomioja som påminde om Sveriges insatser i vinterkriget i form av vapenleveranser och frivilliga. Han påminde om att en tredjedel av den svenska flygstyrkan var med i vinterkriget och att Sverige var ett icke-krigförande land men inte ett neutralt land i den situationen.

Det amerikanska understödet är enligt Tuomioja inte i samma klass som det man får av Sverige.

– Om vi stannar utanför, kvarstår den så kallade Nato-optionen. Att inte söka om medlemskap idag utesluter det inte att vi kan göra det imorgon, sade Tuomioja som menade att det är viktigt att möjligheten att ansöka om medlemskap kvarstår fast man skulle välja att inte göra det nu.

– Finland har en utbildad reserv av 280 000 soldater, inget annat europeiskt land har det. Vi har utvecklat vårt försvar, sade Tuomioja som betonade att medan Ryssland hela tiden har varit emot ett finländskt Natomedlemskap, har de inte protesterat mot att Finland har ett självständigt försvar.

Enligt Tuomioja ses finländarna i en allians automatiskt som potentiella fiender av Ryssland.

Han tog även upp alternativet att fördjupa det bilaterala samarbetet med Sverige och ingå i en försvarsallians. Det alternativet har inte haft något understöd i Sverige tidigare.

– Jag har haft åtskilliga samtal med svenska socialdemokrater, sade Tuomioja som betonade att han fruktar att vi i Finland inte tar möjligheten av allians med Sverige tillräckligt på allvar.

– Det skulle också innebära att USA skulle vara med som ett tredje hjul, menade Tuomioja som ansåg att alliansen med USA inte skulle vara formell som i ett Natomedlemskap. En allians med Sverige skulle uppstå mot bakgrund av det samarbete som sedan kalla krigets tid har funnits mellan Sverige och USA. Tuomioja ställde frågan om det skulle vara tillräckligt att ha ett samarbete mellan Sverige, Finland och USA.

Tuomioja sade att han inte tror att Finland skulle vara nästa offer från Rysslands sida.

– Krigshysterin bedrivs av kvällspressen i Finland, sade Tuomioja som menade att möjligheterna till en analytisk diskussion minskar.

– Vi kommer att vara osäkra om alla dessa konsekvenser när vi bör utreda det så klart som möjligt. Tuomioja fruktade att beslutet för ett Natomedlemskap redan är klart och han underströk att han vill ha en reell diskussion om olika alternativ.

Natoanalys som inte blundar för risker

Kvarnström konstaterade för sin del att frågan är väldigt bred och den aktuella frågan gäller ett Natomedlemskap.

– Vi är enhälligt för ett tätt samarbete med Nato. Att lämna in en ansökan inom några veckor handlar om en reaktion i kris, när det borde vara en strategisk fråga.

Enligt Kvarnström förändras hela Europa och Tysklands helomvändning när det gäller det militära bör beaktas.

Boken Vakaus vaakalaudalla som utkom 2017 har varit viktig för Kvarnström. Där medverkade bland annat Maarit Feldt-Ranta, Larserik Häggman och Erkki Tuomioja.

– Om ingenting markant inträffar, så finns det ingen orsak att byta linje, konstaterade Kvarnström som bokens budskap.

– Om vi går med i Nato, bör vi göra det utan att blunda för negativa sidor och risker, sade Johan Kvarnström. (Foto: Simon Bergman)

– Nu vet vi att världen har förändrats, påpekade han. Enligt honom har världen förändrats för alla och också de som tidigare har varit för ett Natomedlemskap borde göra en ny analys, en process som SDP nu går igenom.

– Vi ska bidra till fred, inte till krig och vi ska gå hand i hand med Sverige i alla händelser, sade Kvarnström.

Enligt honom är en del av de gamla argumenten för och emot aktuella, trots att världen har förändrats.

– Vi måste bedöma hur olika åtgärder bidrar till kärnvapenanvändning, konstaterade Kvarnström.

– Om vi går med i Nato, bör vi göra det utan att blunda för negativa sidor och risker. Han sade sig hålla med president Sauli Niinistö som har efterlyst analyser med omsorg men utan dröjsmål.

Enligt Kvarnström gäller det att fråga om vi ska ändra vår linje om kärnvapen om vi går med i Nato.

– Vi säljer inte vapen till länder som attackerar utanför sin lands gränser, konstaterade Kvarnström och tog upp exportförbudet till Natolandet Turkiet som kom till när landet bombarderade civila kurder.

– Skulle vi göra det till priset att vi får blodiga händer, att civila dödas med våra vapen?

Enligt Kvarnström är Nato en väldigt heterogen skara, fast det talas om värdegemenskap.

– Hur mycket har Norge och Turkiet gemensamt? Alla Natoländer är inte riktiga demokratier, påpekade Kvarnström. Han underströk att också ett EU-medlemskap har en avskräckningseffekt, fast EU inte är en försvarsallians.

– Jag hoppas att vi bevarar en stark enhällighet i säkerhetspolitiken i Finland, konstaterade Kvarnström som underströk att han har förtroende för statsledningen som har den bästa tillgången till information.

Känslobaserad diskussion

Anette Karlsson menade att före senaste riksdagsval diskuterades inte saker som har med säkerhet och försvarsmakt att göra så mycket.

– Min generation har varit kritisk till att främja krig, konstaterade Karlsson.

Enligt Karlsson är Putin en klar och tydlig förlorare i konflikten. Hon talade om krigets mänskliga pris, där kvinnor och barn faller offer för kriget.

– Vi blev ännu mer upprörda när vi fick höra vad ryska trupper gjorde mot civila, sade Karlsson om invasionen av Ukraina.

– Diskussionen om Natomedlemskap har blivit väldigt känslobaserad, konstaterade Karlsson som frågade sig vad ett Natomedlemskap har för konkret betydelse. Enligt henne är det modigt och ansvarsfullt att ställa de frågor som Kvarnström gjorde i sitt inlägg. Hon var nöjd med riksdagsgruppens och partiets linje att utreda saken ordentligt.

Enligt Karlsson gäller det att gå in i mål, om man går in i en process och ansöker om medlemskap i Nato. Hon uttryckte oro för det alternativet att man söker om medlemskap men inte kommer in.

– Man måste vara klar och tydlig och saken måste beredas så att Finlands trygghet och trovärdighet inte äventyras.

”Alla dörrar är öppna för Finland”

FSD:s ordförande Dimitri Qvintus höll med om att redogörelseprocessen ska handla om olika alternativ, de risker samt för- och nackdelar som hänger ihop med dessa alternativ.

– Jag hoppas att det är så för att det skulle vara viktigt för Finland i den här hela frågan, sade Qvintus som menade att hittills har en överlägsen majoritet kunnat stå bakom den linje som man har valt.

– Den internationella ordningen har skadats när Ryssland attackerade Ukraina. Det här är en jätteviktig poäng för Finland och för socialdemokrater. Finland har alltid jobbat för att vi skulle ha en internationell ordning som baserar sig på regler och på mänskliga rättigheter. Utan en regelbaserad världsordning hamnar vi i en väldigt mörk värld.

Enligt Qvintus är det ingen slump att alla dörrar är öppna för Finland för tillfället och att det är tack vare vår aktiva utrikes- och säkerhetspolitiska linje.

– Vi har fått leva i fred och utan rädsla i över sjuttio år i det här landet, påpekade Qvintus som underströk behovet av en djupgående och ärlig analys som tar i beaktande alla olika alternativ.

– Det som vi talar om idag är inte lösningen på alla problem, sade FSD:s ordförande Dimitri Qvintus. (Foto: Simon Bergman)

– Diskussionen är ingen auktion, sade Qvintus och tog avstånd från sådana som skriker högst att nu genast i Nato. Enligt honom är det ingen snabbhetstävling utan det handlar om trygghet och säkerhet. Den avgörande frågan är vilket alternativ som på det mest optimala sättet garanterar finländarnas säkerhet.

Qvintus betonade att det gäller att välja ståndpunkt när man fått den bästa möjliga informationen. Och även om Finland går med i Nato, gäller det att satsa på ett starkt eget försvar och bilateralt samarbete.

– Det som vi talar om idag är inte lösningen på alla problem, sade Qvintus om diskussionen kring Natomedlemskapet.

Efter de fyra inledande inläggen kom det kommentarer av några veteraner inom rörelsen.

Inlägg från erfarna veteraner

– Vi bör skämmas för den debatt som har förts hittills, sade Larserik Häggman.

– Man börjar ifrågasätta vad Koivisto och Halonen har gjort i ett helt annat politiskt läge, konstaterade Häggman som varnade för att med dagens ögon se på gamla tider och att tänka att den förda politiken inte skulle vara värt någonting. Han gav ett dåligt betyg för den politiska debatten i Finland.

Thomas Wallgren har länge varit emot ett Natomedlemskap.

– Jag hör till dem som tror att vi inte kan bygga säkerhet med kärnvapen, sade Wallgren.

– Oberoende av hur det går, även om vi blir fullvärdiga Natomedlemmar, är det viktigt att det finns en annorlunda opinion.

Wallgren nämnde att den 7 maj blir det ett möte fredsorganisationer och fredsvänner emellan.

– Jag har stor förståelse för alla som nu väljer annorlunda, sade Wallgren om dem som är för ett Natomedlemskap. Han betonade också att kontakterna till Ryssland är viktiga och sådana kommer att behövas i ett senare skede.

– Det vi ser nu är ren och skär fascism, konstaterade Ulf Sundqvist om Putins invasion av Ukraina. (Foto: Simon Bergman)

– Vår världsordning som vi under decennier har byggt upp är krossad, sade Ulf Sundqvist som ledde SDP mellan 1991 och 1993. Han lyfte fram Adolf Hitler och början av andra världskriget som parallell till den nuvarande situationen.

– Det vi ser nu är ren och skär fascism, dundrade Sundqvist.

Enligt Sundqvist blir det intressant med den geopolitiska uppställningen i den nya situationen i Norden. Han hänvisade till en rapport författad av Thorvald Stoltenberg år 2009 som Sundqvist hade upplevt som konstruktiv.

– Jag är mycket glad över att ha hört den här debatten, konstaterade i sin tur Leo Hertzberg.

Enligt Hertzberg har Putin försatt sig i ett läge som han inte har önskat. Han undrade om Sveriges och Finlands statsministrar kunde göra ett erbjudande till Putin att vi låter bli att ansöka om medlemskap i Nato i utbyte mot att Ryssland lägger ner vapnen i Ukraina.

Finlands beslut

Till sist kommenterade panelisterna den förda diskussionen. Tiden är enligt Johan Kvarnström exceptionellt knapp med tanke på frågans omfattning.

– Alltid när man diskuterar med FSD:are är det som att komma hem, berömde Anette Karlsson diskussionen. Hon svarade till Hertzbergs förslag att vi inte ska binda våra beslut till andras beslut.

– Det ska vara Finlands eget beslut som vi har kommit fram efter en diskussion med oss själva, konstaterade Karlsson.

– Det ska vara Finlands eget beslut som vi har kommit fram efter en diskussion med oss själva, sade Anette Karlsson. Johan Kvarnström lyssnade i bakgrunden.

Qvintus betonade att det gäller att ha respekt för varandra oavsett vad man tycker och anslöt sig till den delen till Wallgrens uppmaning om respekt för avvikande åsikter.

– Hur täcks man säga att allt det som man har gjort under alla dessa decennier har misslyckats, sade Qvintus och hänvisade till Häggmans taltur.

– Vad Erkki Tuomioja, Tarja Halonen, Sauli Niinistö och alla regeringar gjort har fungerat väldigt bra, påpekade Qvintus om de beslut man har fattat gällande säkerhetspolitik i tidigare situationer.

Erkki Tuomioja kommenterade Sundqvists tankar om nordiskt samarbete med att säga att det viktigaste säkerhetspolitiska samarbetet i Norden är Finlands och Sveriges bilaterala samarbete. Enligt Tuomioja är även Norge viktig som en tredje part i det samarbetet.

Tuomioja upprepade sin önskan om att Finland och Sverige fattar samma beslut, oavsett vilket beslut det blir. Om Finland går med i Nato, gäller det att inte acceptera permanenta trupper eller baser i Finland och inte heller kärnvapen ska placeras i Finland. Han rekommenderade ratificeringen av FN:s kärnvapenförbud.

Även Tuomioja var mycket nöjd med FSD:s seminarium om utrikes- och säkerhetspolitik.

– Om vi hade samma diskussion inom hela partiet som här idag skulle jag känna mig lugnare, avslutade Tuomioja.