Norden

23.3.2025 17:13 ・ Uppdaterad: 23.3.2025 17:13

Nordisk säkerhet och beredskap i fokus under Nordiska rådets temasession

Ane Cecilie Blichfeldt/Wikimedia Commons
De nordiska flaggorna.

Nordiska rådets årliga temasession ordnas i Helsingfors den 31.3-1.4. I sessionen deltar 87 nordiska parlamentariker för att diskutera utvecklandet av den nordiska säkerheten och beredskapen.

ABL

 

 

Temat för sessionen är Starkare sammanhållning – en ny tid för nordisk säkerhet och beredskap. Under sessionen kommer rådets medlemmar att diskutera hur de nordiska länderna tillsammans bättre kunde bemöta de tilltagande säkerhetsutmaningarna. Andra teman är stärkandet av försvaret, samhällssäkerheten och beredskapen i en tid av hybridpåverkan, desinformation och sårbarhet i kritisk infrastruktur.

Temat hänför sig till Sveriges presidentskapsprogram för Nordiska rådet 2025. Enligt presidentskapsprogrammet ska Nordiska rådet bidra till en starkare sammanhållning mellan de nordiska länderna och ett närmare samarbete med de baltiska länderna. Östersjön är enligt programmet viktigt för Norden både med tanke på klimatet och försvars- och säkerhetspolitiken. I programmet konstateras också att de nordiska länderna har bättre förutsättningar att bemöta gemensamma utmaningar genom att stärka den nordiska försvars- och säkerhetspolitikens parlamentariska betydelse, med särskild fokus på civil beredskap och försörjningsberedskap.

Temat tangerar också Nordiska rådets internationella strategi som har tre fokusområden: säkerhet i Norden och Nordens närområde, den regelbaserade världsordningen och den nordiska modellen samt hållbar utveckling i Norden och globalt.

Riksdagsledamot Ville Väyrynen, ordförande för Finlands delegation i Nordiska rådet, säger att säkerheten i Norden och dess närområden är en av Nordiska rådets viktigaste prioriteringar under de senaste åren.

– Rådet har aktivt arbetat för att främja det nordiska samarbetet inom utrikes-, försvars- och säkerhetspolitiken, men också när det gäller den övergripande säkerheten och den civila beredskapen. Samarbetet hotar inte någon, utan ger Norden bättre beredskap att förbereda sig på kriser och försvara sig. Samarbetet ger också beredskap att stärka säkerheten i våra samhällen. Dessa teman står i centrum för temasessionen, säger Väyrynen om den kommande temasessionen.

Republikens president Alexander Stubb huvudtalare vid temasessionen

Republikens president Alexander Stubb är temasessionens huvudtalare. President Stubbs anförande inleder temadebatten i plenum tisdagen den 1 april. I enlighet med temat för sessionen för han diskussioner med rådets medlemmar om en starkare nordisk sammanhållning inom säkerhets- och beredskapsområdet.

Temadebatten fortsätter med ett anförande av Carl-Oskar Bohlin, Sveriges minister för civilt försvar. Senare under eftermiddagen hålls en frågetimme med samarbetsministrarna där rådsmedlemmarna kan ställa muntliga frågor till de nordiska samarbetsministrarna. Finland representeras av samarbetsminister Anders Adlercreutz.

Till sessionen har man även bjudit in medlemmar från Baltiska församlingen, Västnordiska rådet, Parlamentariska Östersjökonferensen och Beneluxparlamentet.

Temasessionen börjar tisdagen den 1 april cirka kl. 8.45 finsk tid och kan ses i direktsändning på webbsidan norden.org (länken till sändningen inte tillgänglig än).

Från riksdagen deltar förutom riksdagsledamot Väyrynen även ledamöterna Kim Berg (delegationens vice ordförande, SDP), Eva Biaudet (SFP), Maaret Castrén (Samlingspartiet), Juho Eerola (Sannfinländarna), Veronika Honkasalo (Vänsterförbundet), Marko Kilpi (Samlingspartiet), Jani Kokko (SDP), Krista Mikkonen (De Gröna), Jouni Ovaska (Centern), Martin Paasi (Samlingspartiet), Pinja Perholehto (SDP), Minna Reijonen (Sannfinländarna), Pia Sillanpää (Sannfinländarna), Markku Siponen (Centern) och Joakim Vigelius (Sannfinländarna).

Bakgrund

Nordiska rådets ordinarie session ordnas varje höst i det land som innehar rådets presidentskap. Varje vår ordnas dessutom en temasession som fokuserar på ett aktuellt ämne.

Nordiska rådet grundades år 1952. Till Nordiska rådet hör Finland, Sverige, Norge, Danmark och Island samt de självstyrande områdena Åland, Färöarna och Grönland. Rådet kan ge rekommendationer till Nordiska ministerrådet och regeringarna. I Nordiska rådet sitter 18 riksdagsledamöter från Finland och två lagtingsledamöter från Åland, samt suppleanter för alla dessa. Medlemmarna i Finlands delegation deltar året om i rådets arbete i utskotten och presidiet.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

Demokraatti.fi

Tilaa Demokraatti

Demokraatti on politiikkaan, työelämään ja kulttuuriin erikoistunut aikakauslehti, joka on perustettu Työmies-nimellä vuonna 1895.

Kaikki ei ole sitä miltä näyttää.

Tilaa demokraatti →
2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE
KIRJAUDU