Hon styr det nordiska öriket Island sedan valsegern i december 2024. Möjligen kan hon också bli kvinnan som leder öriket in i EU.

Efter valet på Island den 1 december 2024 tog tre kvinnor – ”Valkyriorna” kallade i landets media – över landets styre. Och i spetsen för dessa tre står Kristrún Frostadóttir, 36 år ung, som statsminister och ledare för socialdemokratiska Samlingsfronten. Vid sin sida har hon Inga Sæland, 65, ledare för populistiska Folkpartiet, och Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir, 59, tidigare minister och ledare för liberala Viðreisn, som betyder ungefär ”Renässans”.

Dubblerat stöd och fokus på välfärden

Den nya statsministern är populär. Trots att hon bara varit politiker i fyra år dubblade hon socialdemokraternas stöd jämför med valet 2021. I valet 1 december 29024 fick partiet å 20,8 procent av rösterna.

Men noteras ska att under valrörelsen anklagades Kristrún för att ha tagit emot höga bonusutbetalningar från banken Kvika, där hon tidigare varit chefsekonom. Frostadottir – som är utbildad ekonom vid Boston University – dock tillbakavisade dessa uppgifter. Hon har själv dessutom tidigare varit journalist på tidningen Viðskiptablaðið.

I en intervju lite efter tillträdet i brittiska The Observer (12/1) sade Kristrún Frostadóttir att många av den nya regeringens fokusområden inte har något direkt med feminism att göra:

– Men det är viktigt att vi visar att man kan styra på ett annorlunda sätt. Det här är en ny maktordning – både när det gäller vårt politiska fokus, men också när det gäller jämställdhet, konstaterade Islands regeringschef Kristrún Frostadóttir.

Utöver att det nu sedan december 2024 finns kvinnliga partiledare i landets regering, så är också Islands president (mest en cermoniell post) en kvinna, Halla Tómasdóttir. Hon är den andra kvinnliga statschefen i Islands historia. Först ut var Vigdís Finnbogadóttir åren 1980-1996. En profil också i nordiska sammanhang, som bekant.

Kristrún Frostadóttir – som haft två kvinnliga företrädare på statsministerposten – har lyft fram att hennes och regeringens högsta prioritet är välfärdsfrågor, främst då bättre hälsovård och lägre boendekostnader.

En annan viktig fråga för hennes regering är ett eventuellt EU-medlemskap. Den nya isländska regeringen har lovat att genomföra en folkomröstning 2027 om eventuellt medlemskap i Europeiska unionen.

– Det finns olika åsikter inom regeringen när det gäller om folkomröstningen bör landa i ett ja eller ett nej, men det är inte vi som ska bestämma det. Det är folket som ska säga sitt, det är islänningarnas åsikt som gäller. Detta är ett nödvändigt steg framåt för Island, har Kristrún Frostadóttir sagt i uttalanden till olika medier, bland annat i The Observer.

Det faktum att Island – sedan länge ett Natoland – nu även överväger ett medlemskap i EU i dessa ökade orostider är inte helt förvånande. Detta också sett mot bakgrund av att ökat stormaktsintresse i hela ishavsområdet och Arktis. Detta samtidigt som det fredliga samarbetet i Arktiska rådet upphört eller i vart fall pausats p g a Rysslands mot internationell rätt stridande krig mot Ukraina. Lägg så till detta att klimatförsämringen förvärras och det särskilt tydligt kan studeras på bland annat Svalbard och Grönland med ökad issmältning och utsläpp av metangas och koldioxid. Även på Island märker man av klimatförändringen.

Därutöver tillkommer det ökade militärstrategiska intresset för hela Arktis. Och då är även Trumps tillträde som president och hot mot Danmark om att vilja ta över Grönland ett illavarslande tecken. Så små nationer som Island och andra här i regionen har goda motiv att noga följa utvecklingen och stärka värnet av sitt eget oberoende och självrådighet.

Så också för Kristrún Frostadóttirs nya koalitionsregering. Den har på hela taget fått en god start. Men än är för tidigt att döma hur väl det till slut går med hennes regering och genomförandet av med de viktigaste välfärds- och andra frågor som hennes regering har som främsta prioritet.

Robert Björkenwall, frilansjournalist, utredare